Full resolution (TIFF) - On this page / pÄ denna sida - Stockholms teatrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nÀsta sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
HÀr nedan syns maskintolkade texten frÄn faksimilbilden ovan.
Ser du nÄgot fel? KorrekturlÀs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlÀsts minst en gÄng.
(skillnad)
(historik)
lustspel. Emellertid fick lÀngtan efter en nationell
skÄdebana alltmer nÀring, sedan ett antal högadliga
ynglingar inrÀttat en halft enskild teater i Lefebures
hus (sedermera JĂ€rnkontoret) vid Stora Nygatan,
dÀr svenska skÄdespel med bifall uppfördes. Ett
bemÀrkelseÄr Àr 1737, dÄ en stÀndig inhemsk trupp,
sammansatt af unga tjÀnstemÀn och studenter, kom till
stÄnd och fick Ät sig upplÄten
Kongl. svenska skÄdeplatsen (Bollhuset); truppens
ledare var fransmannen Ch. Langlois. Repertoaren
var god, utförandet förtjÀnstfullt. Mellanspel
af harlekinader och lindansning inskötos mellan
akterna. Man spelade tvÄ gÄnger i veckan, ofta svenska
original, och fortfor, om ock under mÄnga trÄngmÄl,
till 1753, dÄ Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, hvilka
ej funno behag i de svenska skÄdespelen, i stÀllet
upplÀto Bollhuset Ät ett franskt lyrisk-dramatiskt
sÀllskap. DÀrjÀmte införskrefvo de 1754 ett
italienskt operasÀllskap, som stannade ett tiotal Är
och upptrÀdde mest pÄ Drottningholm (dÀr f. ö. inom
Lovisa Ulrikas hofkrets sÀllskapsspektakel med fin
fransk spellista flitigt gÄfvos frÄn 1744). Den
sÄ snöpligt utestÀngda svenska truppen fortfor
att upptrÀda, under P. Stenbergs ledning, ofta i
de mest usla lokaler, och dess konst sjönk i djup
förnedring. Gustaf III beslöt att lyfta den svenska
teatern ur dess tröstlösa lÀge och sÄg i skapandet af
en svensk operascen genaste vÀgen till detta mÄl. Den
franska truppen afskedades 1771, och redan i jan. 1773
öppnades i Bollhuset
K. svenska operan, invigd med Wellanders och
Uttinis opera "Thetis och Pelée" samt stÀlld under
frih. G. J. EhrensvÀrds ledning. FramgÄngen var
fullstÀndig. Som scenen och salongen emellertid
befunnes för trÄnga, inköpte konungen s. Ä. det större
Delagardieska huset vid Norrmalms- (nuv. Gustaf
Adolfs-)torg, lÀt nedrifva det och pÄ tomten
uppbygga ett stÄtligt operahus efter ritning af
K. F. Adelcrantz. (Ăfven Ekebladska huset vid
Arsenalsgatan inköptes.) Medlen till tomt och byggnad
lÀt konungen utgÄ af slottsbyggnadsfonden (kostnaderna
uppgingo till 220,000 rdr sp.). Huset, hvars fasad i
fin klassicistisk stil (se pl. I, fig. 1) pryddes af
korintiska kolonner och pilastrar samt pÄ frontespisen
bar inskriften "Gustavus III patriis musis", invigdes
30 sept. 1782 med Adlerbeths och Naumanns opera
"Cora och Alonzo". SjÀlfva skÄdebanan inrÀttades af
operans maskinist J. Schef. Den fint och mÄttfullt
med antika ornamentikmotiv dekorerade, i pÀrlfÀrg och
guld hÄllna och hvad akustiken angÄr oöfvertrÀffade
salongen (se fig. 2) hade urspr, fyra logerader (en
femte inrÀttades 1815, dÄ Àfven skiljevÀggarna mellan
logerna minskades, k. logen drogs tillbaka och stÄende
parterren förvandlades till parkett och amfiteater. PÄ
1840-talet gjordes större tillbyggnader pÄ baksidan,
och 1853 infördes gasbelysning, 1885 elektrisk
belysning i salongen). Representationerna gÄfvos pÄ
1700-talet vanligen mÄndagar och torsdagar. Utförandet
af operorna ansÄgs kunna uthÀrda jÀmförelse med det pÄ
de förnÀmsta scenerna i utlandet. Glansstycken voro
i synnerhet "Gustaf Vasa" (af konungen, Kellgren och
Naumann) samt Glucks operor. OcksÄ förfogade Gustaf
III:s opera öfver sÄdana sÄngkrafter som Karsten, K. Stenborg,
fruarna Olin, Augusti och MĂŒller, m:lle Stading
m. fl., som musikledare verkade, förutom Uttini,
de af konungen inkallade Naumann, Kraus, abbé
Vogler, HÊffner, och dekorationsvÀsendet lyftes
af Desprez till en hög stÄndpunkt. 1786 rÀknade
k. operan 61 kapellister, 91 personers kör,
28 aktörer och aktriser, 4 dekorationsmÄlare,
2 maskinister, 72 balettmedlemmar samt 13 lÀrare
i musik, sÄng och dans, förutom scenarbetare och
ett 40-tal elever. Konungen anvisade 1780 Ă„t denna
sin "skapelse" icke mindre Àn 1/3 mill. rdr rgs
i Ärligt anslag (ur den k. handkassan) och stödde
den med sitt varma intresse. För att samtidigt höja
skÄdespelartekniken inkallade han 1781 den berömde
Monvel, hvars franska trupp först upptrÀdde pÄ
k. lustslottens teatrar och fick frÄn 1783 spela
pÄ Bollhusteatern onsdagar och fredagar, hvarmed
den fortfor till 1792. Monvels trupp kan sÀgas ha
fört verklig scenisk kultur till Sverige. (HÀr rÄdde
f. ö. under 1770–80-talen en verklig teatervurm, och
man gaf ideligen sÀllskapsspektakel sÄvÀl inom hofvet
och aristokratien som i vida borgerliga kretsar;
konungen gick i spetsen, bÄde som dramaturg,
instruktör och mecenat.) OmvÀxlande med Monvels
trupp upptrÀdde sedan 1787 pÄ Bollhusteatern ett frÄn
k. operan rekryteradt sÀllskap (första Äret under A.
F. Ristells ledning) med svenska sorge- och lustspel
pÄ Bollhusteatern, som 1788 fick namnet
K. svenska dramatiska teatern, hvarvid denna svenska
trupp konstituerade sig till ett associationssÀllskap,
dock under öfverinseende af k. operans direktion. Till
denna teater donerade Gustaf III ett kapital af 44,000
rdr sp. Bland dess skÄdespelarkrafter glÀnste Lars
Hjortsberg, A. De Broen, A. Widerberg, Waltman, fru
Marcadet, m:llerna Löven och Neuman. Vid Gustaf
III:s död upphörde representationerna pÄ Bollhuset
(hvilket 1793 refs), men dess trupp fick en ny och
bÀttre skÄdeplats i den s. k.
Arsenalen, det tornprydda palatset "Makalös" pÄ
nuv. Karl XII:s torg (se art. Delagardieska palatset
samt fig. 2 o. 3 dÀri). Denna byggnad förvandlades
efter J. Schefs plan till en teater, som invigdes
1 nov. 1793 och kallades Dramatiska (l. k. Mindre)
teatern; den hade tre logerader, öfre och nedre
amfiteater och var hÄllen i ljusblÄtt och hvitt, efter
1812 i rödgult. Det kÀnslosamma och moraliserande
borgerliga dramat (Kotzebue m. fl.) samt skrÀckdramat
gjorde sig dÀr breda.
Vid sidan af de k. teatrarna hade sedan 1773 en
folklig teater (Svenska teatern) under P. Stenborgs
ledning med sÀrskildt k. tillstÄnd hÄllits öppen under
sommaren i lusthuset (rotundan) i HumlegÄrden, hvarest
uppfördes bl. a. Holbergs och Hallmans lustspel. 1780
förlades denna trupps verksamhet vintertiden till
stora salen pÄ Eriksberg vid nuv. Roslagstorg (sedan
1788 Timmermansordens egendom). K. Stenborg (se denne)
öfvertog direktörskapet och gaf tidehvarfvets finare
franska och italienska sÄngpjÀser samt skÄdespel
af Voltaire, MoliĂšre, Envallsson m. m. Teatern
flyttades 1784 dÀrifrÄn till fru Nymans hus vid
Munkbron (numera rifvet för Köttorgets utvidgning);
denna Munkbroteater kallades Nya svenska teatern,
efter 1788 Svenska komiska teatern, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nÀsta sida >> next page >>
