Hoppa till innehÄllet

Anna Branzell

FrÄn Wikipedia
För liknande namn, se Anna Mohr (olika betydelser).
Anna Branzell
Personfakta
Född30 mars 1895[1]
FödelseplatsMandal[2][3]
Död19 juli 1983[1]
DödsplatsGöteborg[4]
Alma materKungliga Tekniska högskolan
Arbeten
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Anna Lous Branzell, född Mohr 30 mars 1895, död 19 juli 1983, var en norsk-svensk arkitekt. Hon blev 1919 den första kvinna som tog examen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), tillika första kvinna som tog arkitektexamen i Sverige.[5] Hon var född i Norge som Anna Mohr och skrivs ibland Àven Anna Mohr Branzell.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
Anna Branzells Gata i Kviberg, Göteborg, 2020.

NĂ€r Anna Mohr pĂ„började sina studier vid KTH angav KTH:s stadgar fortfarande att utbildningen endast var öppen för ”unga mĂ€n”, vilket innebar att kvinnor endast kunde antas efter beviljad dispens. Den första som beviljades dispens var Agnes Magnell 1897. Magnell studerade ocksĂ„ arkitektur, men hon kom aldrig att ta examen, och dĂ€rför blev Anna Mohr först med detta 1919.[6][7] (KTH:s stadgar tillĂ€t kvinnor som ordinarie studerande frĂ„n 1921, och den första av dessa blev Brita Snellman, som tog arkitektexamen 1924.)

Hon gjorde sin praktik hos Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, och medverkade 1917–1918 i framtagandet av boken Svenska trĂ€dgĂ„rdskonsten om landskapsarkitektur, som gavs ut 1930.[8]

Anna Branzell var gift med Sten Branzell, som var stadsplanearkitekt respektive stadsarkitekt i Göteborg 1926–1957. Hennes son Arne Branzell var Ă€ven han arkitekt i Göteborg. Hon svarade för om- och tillbyggnad av stiftelsen BarnavĂ€rns landshövdingehus vid Uddevallagatan 14 i BagaregĂ„rden, Göteborg. Bland Anna Branzells övriga arkitektuppdrag finns Carl Olssons trĂ€dgĂ„rd, privatvillor i Oslo.[9] Anna och Sten Branzell utförde Ă€ven uppdrag tillsammans, bland annat ett tĂ€vlingsförslag till Kvibergs kyrkogĂ„rd.[10] Åren 1943–1960 arbetade hon pĂ„ Göteborgs stadsplanekontor.[8]

Hon Àr begravd pÄ Kvibergs kyrkogÄrd i Göteborg.[11] Flera ritningar av Anna Branzell finns bevarade pÄ Regionarkivet i Göteborg samt pÄ ArkDes i Stockholm.

En gata i Göteborg, Anna Branzells gata, har fÄtt sitt namn efter henne.[12]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, lĂ€s online, lĂ€st: 23 oktober 2016.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ lĂ€st: 25 augusti 2020.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ "Genus pĂ„ Arkitekturmuseeet".Arkitekturmuseet.se. LĂ€st 22 januari 2013.
  6. ↑ Vetenskapsradion 5 mars 2009: 1914: Kvinna med rĂ€knesticka gör entrĂ©
  7. ↑ Maja Montgomery (1915–2003) Arkitekt i Eksjö[död lĂ€nk]
  8. 1 2 Kvinnor som banade vĂ€g : portrĂ€tt av arkitekter. ByggforskningsrĂ„det. 1992. sid. 12–13. ISBN 91-540-5413-3. OCLC 43837464. https://www.worldcat.org/oclc/43837464. LĂ€st 18 oktober 2022
  9. ↑ Göteborgs historia, 30 maj 2009: Olssons trĂ€dgĂ„rd Arkiverad 3 december 2010 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  10. ↑ Gamlestadens historia: Kvibergs KyrkogĂ„rd, lĂ€st 19 juli 2009
  11. ↑ Anna Branzell Arkiverad 12 juni 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., svenskagravar.se.
  12. ↑ Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i vĂ€st, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 76. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anna_Branzell&oldid=56180794”