Hoppa till innehÄllet

August Palm

FrÄn Wikipedia
August Palm
August Palm
Född5 februari 1849[1][2]
Södra Sallerups församling[1], Sverige
Död14 mars 1922 (73 Är)
Sankt Matteus församling[1][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Medborgare iSverige[6]
SysselsÀttningPolitiker[6], fackföreningsman[6], journalist[6], tidningsredaktör[1]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[1]
Redigera Wikidata

August Teodor Palm, kallad "MÀster Palm", född 5 februari 1849 i FÄrabÀck, Södra Sallerups socken, SkÄne, död 14 mars 1922 i Stockholm,[7] var en svensk socialistisk, framför allt socialdemokratisk, pionjÀr och agitator, till yrket skrÀddare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

August Palms far, Nicolaus Palm, var folkskollĂ€rare men hade tidigare varit skrĂ€ddare. Modern hette Anna Andersson. Vid tio Ă„rs Ă„lder blev August Palm faderlös. Modern sattes med hans yngsta syskon pĂ„ fattighuset, medan han sjĂ€lv hamnade i fosterhem hos en skrĂ€ddare i Östra Kattarp. För att lĂ€ra sig ett yrke sattes han som lĂ€rling till skrĂ€ddare i Malmö. Arton Ă„r gammal var det dags för gesĂ€llvandringen.[8][9]

SkrÀddare och socialdemokrat

[redigera | redigera wikitext]

August Palm var en av de frÀmsta förgrundsfigurerna i den svenska socialdemokratins första Är i Sverige. Sina idéer hade han utvecklat under sitt vandrande som gesÀll runt i Danmark och Tyskland, dÀr han bland annat hade lÀrt av August Bebel. Han pÄverkades starkt av Ferdinand Lassalle, och döpte sin Àldste son till Teodor Fredrik Lassalle.[9]

En hÀndelse i Göteborg spelade en avgörande roll för honom. PÄ vÀg till England 1869 hejdades han dÀrför att han saknade ett giltigt prÀstbetyg. Palm tvingades ÄtervÀnda till SkÄne, och nÀr han dÀrefter Äkte utomlands gick resan i stÀllet till Danmark och kontinenten.[10] Han blev medlem i Första internationalen 1873.[11]

1874 bosatte han sig i Haderslev i Slesvig och arbetade som skrÀddare. PÄ grund av att han agiterade för socialismen utvisades han 1877 ur Tyskland, och slog sig dÄ ner i Storheddinge i Danmark. Han lÀmnade Danmark med föresatsen att sprida socialismens idéer i Sverige.[8]

Åter i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Vid Ă„terkomsten till Sverige pĂ„ hösten 1881 ville Palm bilda en svensk socialdemokratisk rörelse. Han Ă„kte runt och agiterade i landet och 6 november 1881 höll han sitt första offentliga tal pĂ„ hotell Stockholm i Malmö. Ämnet var "Vad vilja socialisterna?" (i hans manuskript stĂ„r "Vad vilja socialdemokraterna?", Hvad vil Sosial-Demokraterna?)[12].[13] Den 26 november höll han ett möte inför 800 deltagare i Malmö och den 18 december samma Ă„r pĂ„började han en resa ut i landet, men eftersom han saknade arbete tog han emot frivillig hjĂ€lp frĂ„n tillströmmande Ă„hörare som höll honom med mat och husrum, ungefĂ€r som den tidens vĂ€ckelsepredikanter ofta gjorde. I Stockholm försökte han förgĂ€ves hyra lokal för mötet men höll annandag jul 1881 ett utomhusmöte i Lill-Jansskogen. Åter i Malmö hade han under sin bortavaro vunnit ryktbarhet som en eldig talare och retoriker, och hans Ă„terkommande söndagsmöten flyttades till vĂ€rdshuset Almbacken i södra delarna av staden. Vid ett tillfĂ€lle, troligen 26 januari 1882, kom det sĂ„ mycket folk att Palm gick ut pĂ„ Almbackens gĂ„rd, och dĂ€r klĂ€ttrade upp i en liten punschverande byggd i ett pĂ€rontrĂ€d, för att kunna ses och höras av alla församlade. BerĂ€ttelseom om Palms tal i pĂ€rontrĂ€det har blivit nĂ„got av en legend, men har en verklig grund.[14] 1882 grundade han tidningen Folkviljan, som han under stora svĂ„righeter lyckades hĂ„lla vid liv till 1885.[15]

August Palm talar i Haga 1882, Relief.

Arbetareklubben i Göteborg bildades 14 april 1884 pÄ initiativ av skrÀddarmÀstare C. M. Heurlin och korkskÀrare H. Menander i Heurlins verkstad vid Kyrkogatan 3 i Göteborg och var Sveriges första socialdemokratiska organisation. Den stiftades av 14 medlemmar av vilka 12 var godtemplare. Heurlin som hÀngivet stöttat Palm dÄ denne 1882 inledde sin kampanj i Göteborg, valdes hÀr till ordförande.[16]

MÀster Palm. Staty av Ture Johansson framför LO-borgen i Stockholm.

Social-Demokraten, ledare och schism

[redigera | redigera wikitext]

År 1885 grundade Palm tidningen Social-Demokraten, sedan han strax innan överflyttat sin verksamhet till Stockholm, och knöt bland andra Axel Danielsson till tidningens redaktion. I Stockholm hade han större framgĂ„ng Ă€n i Malmö. L.O. Smiths ringrörelse hade just brutit samman, och de borgerliga arbetarledarna betraktades med misstro av arbetarna. Talet om organiserad klasskamp sammanföll med rĂ„dande stĂ€mningar i arbetarklassen. Palm lyckades Ă€ven inom fackföreningarna vinna gehör för socialismen, och 1886 stĂ€llde den svenska fackföreningsrörelsen sig officiellt pĂ„ socialistisk grundval.[15]

Palm stod nu som ledare för socialdemokratin i Sverige, men redan pÄ hösten 1886 hade han förlorat denna stÀllning. En schism betrÀffande Social-Demokratens redigering avgjordes sÄ, att Palm lÀmnade redaktionen och eftertrÀddes av Hjalmar Branting.[15]

Palm fick mÄnga fiender, dÄ han förutom att tala om de sociala orÀttvisorna bland annat kritiserade kungahuset och tidens militarism. Han ville Àven bilda ett socialdemokratiskt parti och en sammanhÄllen organisation av fackföreningar. Det senare kom 1898 att realiseras som Landsorganisationen i Sverige (LO), en rörelse som Palm dock hade föga att göra med.

Klammeri med myndigheterna

[redigera | redigera wikitext]

Palms budskap var inte populÀrt hos myndigheterna, och 1886 dömdes han till tre mÄnaders fÀngelse efter ett tal i Hudiksvall: "Vi hava en usel regering och dÄliga representanter i riksdagen som ingenting begripa av arbetarnas och den betrycktes sak". Det rÀckte för polisingripande och dom för "smÀdelse av regering och riksdag".[17]

Sommaren 1889 satt fyra redaktörer i fÀngelse. De var Hjalmar Branting, August Palm, Axel Danielsson samt redaktör Rydgren. De var inte rÀdda för att sÀga vad de tyckte, vilket ibland blev besvÀrligt för regeringen. Sommaren 1889 satt alla i hÀktet för tryckfrihetsbrott, och Palm avtjÀnade sammanlagt 6,5 mÄnaders fÀngelse för smÀdelse och ÀrekrÀnkning.[18]

Palm försökte samla socialdemokraterna i Sverige, inte bara lokalt utan i hela riket, och frĂ„n sin cell pĂ„ LĂ„ngholmen kunde han driva rörelsen. År 1889 var han med och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti pĂ„ Tunnelgatan 12 i Stockholm.

Senare Ă„r

[redigera | redigera wikitext]

Han var Àven 1891 redaktör för Social-Demokratens veckoupplaga och Äterupplivade efter en ny schism Folkviljan, dÀr han förde en frÀn, personligt fÀrgad kritik mot "intelligensarna" inom partiet. Hans upptrÀdande ansÄgs sÄ störande, att han 1892 pÄ förslag av Branting förklarades ovÀrdig att inneha förtroendepost inom partiet, men Ätervann snart sin tidigare popularitet och anvÀndes flitigt i agitationsarbetet. 1900 och 1906 förrtog Palm föredragsturnéer i USA.

Sin förkÀrlek för journalistiken visade han genom att 1907 starta Appell, dÀr han avsÄg att föra krig mot byrÄkratism, militarism och nykterhetsfanatism. Tidningen nedlades samma Är men Äterupplivades 1912, och de sista Ären av sitt liv förde Palm hÀr en energisk kamp mot nykterhetsrörelse och nykterhetslagstiftning.

Han kom nu att alltmer glida bort frÄn det parti, till vilket han tagit initiativet till bildandet av. Palm hade större framgÄng som agitator Àn som ledare eller organisatör. Trots det sÀtt pÄ vilket hans politiska rörelse motarbetades betonade Palm hela tiden starkt att kampen för socialismen skulle föras pÄ demokratisk vÀg med röstsedeln som vapen.[15]

Död

[redigera | redigera wikitext]

August Palm avled den 14 mars 1922 i sitt hem och dödsorsaken var "Àggvita och hjÀrtlidande, sviter efter spanska sjukan".[19] Han ligger begraven pÄ Stockholms norra begravningsplats (kvarter 19A3, gravnummer 712).[20][21]

Film och TV

[redigera | redigera wikitext]

1984 producerade SVT Malmö en TV-serie (3 x 58 min) om August Palm som fick namnet August Palms Àventyr i regi av Jan Hemmel och filmfoto av Lars Crepin. Pierre Dahlander gjorde huvudrollen tillsammans med Anna SÀllström. Serien Àr till stora delar inspelad i Malmötrakten.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
Första upplagan av Ur en agitators lif (1904).

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Norra begravningsplatsen vid Palms begravning, 1922.
  1. 1 2 3 4 5 August T Palm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7956.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: August_PalmStore_norske_leksikon, lĂ€st: 17 oktober 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ Matteus kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6024/F I/5 (1919-1922), bildid: 00051147_00149, sida 148, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/SSA/6024, lĂ€s online, lĂ€st: 30 januari 2023.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Norra begravningsplatsen: KĂ€ndisarna, Norra begravningsplatsen.se, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Palm, AUGUST TEODOR, Svenskagravar.se, lĂ€s online, lĂ€st: 18 december 2024.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. 1 2 3 4 lÀs online, socialhistoryportal.org .[kÀlla frÄn Wikidata]
  7. ↑ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges slĂ€ktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  8. 1 2 Palm, August i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  9. 1 2 ”Om August Palm”. Terra Scaniae. Arkiverad frĂ„n originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418122959/http://www.ts.skane.se/person/august-palm/kallforteckning.
  10. ↑ MĂ€ster Palm och MĂ€ster Heurlin : Arbetarrörelsens tidiga historia i Göteborg, Kuno Beckholmen, Göteborgs Arbetarekommun, 1986 s. 2
  11. ↑ Adolfsson, Mats: Svenska uppror. N&K 2007, s. 237.
  12. ↑ "Hvad vil Sosial-Demokraterna?" Arkiverad 4 juli 2019 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. (Palms handskrivna talmanus i sin helhet). Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. LĂ€st 4 juli 2019.
  13. ↑ Haste, Hans (1988). Det första seklet. Tiden. sid. 34. ISBN 9789155033255
  14. ↑ ”August och pĂ€rontrĂ€det”. Sydsvenskan. 27 februari 2016. https://www.sydsvenskan.se/2016-02-27/august-och-parontradet/. LĂ€st 29 juli 2025.
  15. 1 2 3 4 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1188
  16. ↑ Göteborgs hjĂ€rta : En bok om mĂ€nniskor, affĂ€rer och byggnader kring Kungsgatan, [del II : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning frĂ„n Domkyrkan till Östra Larmgatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1978 s. 280
  17. ↑ ”August Palm - socialistisk kĂ€mpe”. JĂ€rnriket. Arkiverad frĂ„n originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308044931/http://jarnriket.com/pages.asp?pageid=4616.
  18. ↑ ”August Palm”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lĂ„ng/august-palm.
  19. ↑ Jubileumsverk i ord och bild över 1906 och 1911 Ă„rs mĂ€n, Egil Lönnberg, Erik Östlund, Ernst Juneby, Allsvenska förlaget, Jönköping 1951, s. 65
  20. ↑ Åstrand, Göran (1999). HĂ€r vilar berömda svenskar. Ordalaget. sid. 101. ISBN 9789189086029
  21. ↑ Gravsatta i Stockholm

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
  • August Palm : den svenska socialdemokratins banbrytare. Stockholm: Tiden. 1931. Libris 31360 
  • August Palm 1881-1981. Meddelanden frĂ„n Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek ; 19. Stockholm. 1983. Libris 11623959 
  • Berggren, Lars; Johansson, Roger; Greider, Göran (2006). Hvad vilja socialdemokraterna? : August Palm i Malmö 6 november 1881 & i Stockholm 26 december 1881. Stockholm: ABF Stockholm. Libris 10266576. ISBN 91-87980-21-5 
  • Coelho Ahndoril, Alexandra (2009). MĂ€ster. Stockholm: Bonnier. Libris 11367190. ISBN 978-91-0-012175-4 
  • Ericsson, Martin (2003). "SkrĂ€ddaren Palm ville arbetarne icke höra" : om agitatorn August Palms besök i Jönköping Ă„ren 1883 och 1885. Jönköping: Högskolan för lĂ€rande och kommunikation. Libris 9011264 
  • Ilshammar, Lars (2012). Ӂtalsraseriets första offer”. Faror för staten av svĂ„raste slag : politiska fĂ„ngar pĂ„ LĂ„ngholmen 1880-1950 (Stockholm): sid. 30-41.  Libris 12731984
  • Josephson, Olle (1991). MĂ€ster Palm talar. Arbetarrörelsen och sprĂ„ket, 99-1326861-3 ; 1991:5. Uppsala. Libris 7770457. ISBN 91-88300-07-2 
  • Lindgren, John (1950). August Palm. BanĂ©rförare, 99-0893132-6 ; 3. Stockholm: Folket i Bild. Libris 898866 
  • Lindgren, John (1946). August Palm : den svenska socialdemokratins banbrytare. Lilla biblioteket (Tiden), 99-1317639-5. Stockholm: Tiden. Libris 1401302 
  • Lindgren, John (1981). August Palm : biografisk skildring. Solna: Metodica. Libris 7754786. ISBN 91-86090-03-8 
  • Olsson, Lars: August Palm i Svenskt biografiskt lexikon (1992-1994)
  • Palm, Karl; Nerman, Ture (1961). MĂ€ster Palms pojke : minnen frĂ„n en ungdom i kamp. Socialistisk bokklubb, 99-0593241-0. Stockholm: Tiden. Libris 577734 
  • Palmgren, Yngve (1971). Född till agitator : en studie i August Palms politiska utveckling och verksamhet. Stockholm: RabĂ©n & Sjögren. Libris 8081350 
  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smĂ„tt: berĂ€ttelser frĂ„n dĂ„tid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 86-87. Libris 17831487. ISBN 9789186853907 
  • SvĂ€rd, Jan; Persson, Bertil (1995). August Palm - skrĂ€ddaren som förvandlade Sverige!. Malmö: Skrivareförl. i SkĂ„ne. Libris 7760600. ISBN 91-86794-96-5 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=August_Palm&oldid=59376030”