Burne Hogarth
| Burne Hogarth | |
| | |
| Född | Spinoza Bernard Ginsburg 25 december 1911[1][2][3] Chicago[4][5], USA |
|---|---|
| Död | 28 januari 1996[2][3][6] (84 Är) Paris[4][5] |
| Medborgare i | USA[7] |
| Utbildad vid | School of the Art Institute of Chicago[7] Malcolm X College |
| SysselsÀttning | Serieskapare[7], serieförfattare[7], tecknare[7] |
| Arbetsgivare | School of Visual Arts (â1970)[7] |
| UtmÀrkelser | |
| Inkpot Award (1978)[8] Adamsonstatyetten (1985) Will Eisner Hall of Fame (2010)[9] | |
| Webbplats | burnehogarth.com |
| Redigera Wikidata | |
Burne Hogarth, född den 25 december 1911, död den 28 januari 1996, var en amerikansk serietecknare, illustratör, pedagog, författare och teoretiker, mest kÀnd för sitt arbete med söndagssidan av "Tarzan" och hans bokserie i anatomi.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]UngdomsÄren
[redigera | redigera wikitext]Hogarth föddes i Chicago 1911. Han visade tidigt talang för teckning. Hans far, som var snickare, visade Burnes teckningar pÄ Art Institute of Chicago. Vid denna skola började den tolvÄriga Burne Hogarth sin utbildning. Han fortsatte sedan lÀsa konsthistoria och antropologi vid institutioner som Crane College och Northwestern University i Chicago och Columbia University i New York.
PÄ grund av faderns tidiga död började Hogarth arbeta vid 15 Ärs Älder, han blev dÄ bitrÀdande tecknare vid Associated Editors Syndicate. Hans första sjÀlvstÀndiga arbete blev en illustrationsserie kallad "Berömda kyrkor över hela vÀrlden". Dessutom fick han göra en del arbeten som sporttecknare.
Arton Är gammal, Är 1929, tecknade han sin första seriestripp, "Ivy Hemmanhaw" för Barnet Brown Company, och följande Är gjorde han "Underliga yrken och mÀrkliga hÀndelser" för Ledd Features Syndicate.
1933 var USA mitt inne i den ekonomiska depressionen, Hogarth arbetade som lÀrare vid WPA (Works Progress Administration). Han undervisade i konsthistoria. Det var dock tecknare han helst ville vara och uppmanad av vÀnner flyttade han 1934 till New York. Han fick anstÀllning hos King Features Syndicate dÀr han sÄ smÄningom gavs uppgiften att teckna Charles Driscolls piratÀventyr "Pieces of Eight" . Det var dock en annan serie som skulle leda till berömmelse.
Börjar teckna Tarzan
[redigera | redigera wikitext]Hal Foster som tecknat "Tarzan" sedan 1929, ville överlÄta serien pÄ nÄgon annan eftersom han hade planer pÄ en helt egen Àventyrsserie. Hogarth sökte jobbet och de arbetsprover han lÀmnade övertygade United Feature Syndicate om hans duglighet. Söndagen den 9 maj 1937 publicerades Hogarths första Tarzansida.
Paus för egen serie
[redigera | redigera wikitext]NÀr Hogarth arbetat med "Tarzan" i Ätta Är sa han upp sig. Han var missnöjd med arbetsvillkoren och ville försöka lansera en egen hjÀlte. Under knappt tvÄ Är skrev och tecknade Hogarth serien "Drago". United Features Syndicate ville dock ha tillbaka honom pÄ "Tarzan" och efter att Hogarth förhandlat till sig betydligt bÀttre villkor, vilket bl.a. innefattade att han pÄ egen hand skulle fÄ skriva Tarzanhistorierna, gick han tillbaka till söndagssidorna av djungelhjÀlten.
Hogarths egna Tarzan
[redigera | redigera wikitext]Den 10 augusti 1947 tog Hogarth över det Tarzanavsnitt som pÄgick; "Tarzan pÄ Ka-Gors ö". NÀr han avslutat den kunde han den 14 december publicera en "Tarzan" som helt och hÄllet var en produkt av hans idéer, fantasi och ideal.
Vid samma tid drog han igÄng ytterligare ett projekt; en humorserie kallad "Miracle Jones". Denna serie lyckades inte och fick lÀggas ner efter bara nÄgra mÄnader. Tre Är fortsatte Hogarth med Tarzan, men nÀr kontraktet skulle skrivas om 1950 ville han inte vara med lÀngre.
Rektor för konstskola
[redigera | redigera wikitext]1947 grundade Burne Hogarth och Silas H. Rhodes en konstskola pÄ Manhattan. NÀr Hogarth 1950 slutade som tecknare av Tarzan gick han helt och fullt in för arbetet med skolan. Han undervisade i teckning, anatomi, konsthistoria och innehade posten som rektor. Wallace Wood, Al Williamson, Dick Hodgins och Gil Kane Àr nÄgra av de mÄnga elever som undervisats pÄ Hogarths konstskola.
Hogarth tecknade inte serier pÄ tjugo Är. IstÀllet Àgnade han sig Ät mÄleri och grafik. Dessutom skrev han böcker om teckning och anatomi.
1970 avslutade han arbetet pÄ konstskolan för att helt kunna Àgna sig Ät egen konstutövning.
Tarzan för tredje gÄngen
[redigera | redigera wikitext]I början av 70-talet vÀnde sig Hogarth Äterigen till "Tarzan". Denna gÄng gjorde han en serieversion av Edgar Rice Burroughs första bok om Tarzan, "Tarzan apornas son", frÄn 1912. Boken gavs ut av Watson Guptill 1972. Fyra Är senare kom "Jungle Tales of Tarzan", en samling med fyra nya TarzanberÀttelser. PÄ 90-talet gjorde han sin sista serie "Morphos the Shapechanger", utgiven av Dark Horse Comics.
Burne Hogarth dog i Paris den 28 januari 1996, 84 Ă„r gammal. Kort dessförinnan hade han deltagit i AngoulĂȘme International Comics Festival.
Serieskapare och konstnÀr
[redigera | redigera wikitext]Hogarth var mycket intresserad av anatomi. MĂ€nniskor och djur i hans serier Ă€r Ă€ndĂ„ nĂ€stan aldrig verkliga. Han överdrev proportioner och rörelser för att skapa dramatik och effekt. Ăven naturen överdrevs pĂ„ ett barockt vis, allt Ă€r knotigt, vĂ€ldigt och skrĂ€ckinjagande.
Liksom Hal Foster införde Hogarth aldrig pratbubblor i sina serier. Han hade vĂ€ldigt bestĂ€mda Ă„sikter om hur en tecknad serie skulle se ut. I serieteckningarna ser man tydliga influenser frĂ„n renĂ€ssansens mĂ„leri, men Ă€ven tysk expressionism brukar nĂ€mnas som en stark influens. Hans, för serier ovanliga, sĂ€tt att gestalta rörelse i "Tarzan apornas son", 1972, för tankarna till Giacomo Balla och hans futuristiska mĂ„lning âDamen med hundâ (1912). Film har ocksĂ„ varit en stark influens för Hogarth.
I Hogarths mÄleri och grafik mÀrks tydligt att han arbetat med berÀttande och sekvenskonst.
Det tog lÄng tid innan Hogarth fick nÄgot större erkÀnnande i USA. I Europa och Sydamerika var han dock uppskattad och hyllad. Under 60-talet deltog Hogarth i 14 utstÀllningar i Europa, och fem i Sydamerika. Det var först 1971 som USA fick upp ögonen för den gamle Tarzantecknaren. I samband med 75-Ärsfirandet av den tecknade serien uppmÀrksammade New York Cultural Center Burne Hogarth tillsammans med Winsor McCay och George Herriman.
Pedagog och författare
[redigera | redigera wikitext]Redan i unga Är Àgnade sig Hogarth Ät att undervisa och han fortsatte med detta parallellt med sitt teckningsarbete. Mot slutet av andra vÀrldskriget startade han en utbildning med ÄtervÀndande soldater i Ätanke. Utbildningen fick till att börja med namnet The Manhattan Academy of Newspaper Art. 1947 gjordes utbildningen om till Cartoonists and Illustrators School. Skolan vÀxte och 1956 var det Äter dags att byta namn, den heter sedan dess School of Visual Arts (SVA).
Efter att ha slutat arbeta pÄ sin egen skola började han undervisa pÄ Parsons School of Design och efter en flytt till Los Angeles förelÀste han pÄ Otis School och Art Center College of Design i Pasadena.
I samband med deltagande i utstÀllningar höll Hogarth ofta förelÀsningar om konst. Han anses ha varit en engagerad och inspirerande förelÀsare.
Hogarth har skrivit handböcker i teckning och anatomi, böcker som blivit standardverk för konstnÀrer av alla slag, inklusive datoranimatörer. Se boklista nedan.
UtmÀrkelser i urval
[redigera | redigera wikitext]- Special Features Award, 1974
- National Cartoonist Society Advertising and Illustration Award, 1975
- Magazine and Book Illustration Award, 1992
Utgivning
[redigera | redigera wikitext]Söndagssidor av "Tarzan"
[redigera | redigera wikitext]Hogarth ersatte Hal Foster pÄ söndagssidorna i maj 1937.
| Originalpublicering | Originaltitel | Svensk titel i förord till Tarzan apornas son | Annan svensk titel |
|---|---|---|---|
| 9 maj â 3 oktober 1937 | "Tarzan i den gyllene staden" | ||
| 10 oktober 1937 â 29 maj 1938 | "Tarzan och boerna" | ||
| 5 juni â 20 november 1938 | "Tarzan och kineserna" | ||
| 27 november 1938 â 14 maj 1939 | "Tarzan och pygmĂ©erna" | ||
| 21 maj â 23 juli 1939 | "Tarzan och amazonerna" | ||
| 30 juli 1939 â 28 april 1940 | "Tarzan och boerna (2:a episod" | ||
| 5 maj 1940 â 27 april 1941 | "Tarzan och havets och eldarnas folk" | ||
| 27 april 1941 â 26 april 1942 | "Tarzans kamp med Dagga Ramba" | ||
| 1 maj â 2 augusti 1942 | "Tarzan och den dödsbringande kĂ€llan" | ||
| 9 augusti 1942 â 24 oktober 1943 | "Tarzan och barbarerna" | ||
| 31 oktober 1943 â 12 mars 1944 | "Tarzans kamp mot Kandullah och nazisterna" | ||
| 19 mars â 30 juli 1944 | "Tarzans kamp med Don Macabre" | ||
| 6 augusti 1944 â 11 mars 1945 | "Tarzans kamp mot nazisterna" | ||
| 18 mars â 8 juli 1945 | "Tarzans kamp med monstret Goru- Bongara" | ||
| 15 juli â 25 november 1945 | "Tarzans kamp med Orizu Khan" | ||
Efter att under drygt ett Är arbetat med "Drago" ÄtervÀnde Hogarth till "Tarzans" söndagssida i augusti 1947. 1950 slutade han mitt i ett Àventyr.
| Originalpublicering | Originaltitel | Svensk titel i förord till Tarzan apornas son | Annan svensk titel |
|---|---|---|---|
| 10 augusti â 7 december 1947 | "Tarzan pĂ„ Ka-Gors ö" | ||
| 14 december 1947 â 9 maj 1948 | "Tarzan och N'Ani" | ||
| 16 maj 1948- 1 maj 1949 | "Tarzan pÄ Mua-Aos ö" | ||
| 8 maj â 23 oktober 1949 | "Tarzan och Ononerna" | ||
| 30 oktober 1949 â 16 juli 1950 | "Tarzan och Ă€ventyrarna" | ||
| 23 juli â 20 augusti 1950 | "Tarzan och storviltjĂ€garna" | ||
Handböcker
[redigera | redigera wikitext]- "Dynamic Anatomy" (1958, nytryck 2003, ISBN 0-8230-1552-1 )
- "Drawing the Human Head" (1965, nytryck 1989, ISBN 0-8230-1376-6 )
- "Dynamic Figure Drawing" (1970, nytryck 1996, ISBN 0-8230-1577-7 )
- "Drawing Dynamic Hands" (1977, nytryck 1988, ISBN 0-8230-1368-5 )
- "Dynamic Light and Shade" (1981, nytryck 1992, ISBN 0-8230-1581-5 )
- "Dynamic Wrinkles and Drapery" (1995, ISBN 0-8230-1587-4 )
Serier i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Hogarth tecknade Tarzan för dagstidningarnas söndagsbilagor. Seriesidorna var stora och tryckta i fÀrg. Serietidningsutgivningen i Sverige har bestÄtt av redigerat material, vilket gör att den ursprungliga sidokompositionen försvinner.
"Stora Tarzanboken 2", 1972, innehÄller 96 söndagssidor frÄn 1949-50. Boksidorna Àr 240x330mm. Papprets lÄga kvalitet gör dock att fÀrger och linjer inte kommer riktigt till sin rÀtt.
"Tarzan apornas son" frÄn 1972 gjordes med tanke pÄ bokutgivning och den gavs i Sverige ut som inbunden bok med boksidor av hög papperskvalitet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Artikeln var, i den version den hade den 9 november 2010, helt eller delvis hÀmtad frÄn Seriewikin (hos SeriefrÀmjandet): Burne Hogarth
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00088680, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6rv2w51, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Lambiek Comiclopedia, Lambiek, 1 november 1999, Lambiek Comiclopedia artist-ID: h/hogarth, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 lÀs online, www.burnehogarth.com , lÀst: 1 juni 2021.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Burne_HogarthStore_norske_leksikon, lÀst: 17 oktober 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 121762, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 lÀs online, www.burnehogarth.com , lÀst: 2 juni 2021.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, www.comic-con.org , lĂ€st: 2 juni 2021.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.comic-con.org , lĂ€st: 3 september 2021.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]Böcker
[redigera | redigera wikitext]- Hogarth, Burne; Burroughs Edgar Rice, Hodes Robert M. (1973). Tarzan, apornas son. Bromma: Williams. Libris 8226692. ISBN 91-31-00180-7
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]Artiklar
[redigera | redigera wikitext]- Thud 16 (2/72). Magnus Knutsson skriver om Hogarth.
- Pratbubblan av Sture Hegerfors. Bokförlaget bra böcker 1978. Artikel om "Tarzan", Edgar Rice Burroughs och Burne Hogarth pÄ sid 124-125.
|