Djupadals herrgÄrd
| Djupadals herrgÄrd | |
| HerrgÄrd | |
Entrén till Djupadals herrgÄrd vÄren 1958. Fotografi av Ingemar Atterman ur Blekinge museums arkiv. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Region | Blekinge |
| Kommun | Ronneby kommun |
| Ort | Ronneby och Kallinge |
| Adress | DjupadalsvÀgen 15 |
| Koordinater | 56°13âČ57âłN 15°16âČ28âłĂï»ż / ï»ż56.23250°N 15.27444°à |
| Ăgare | Privat |
| FĂ€rdig | 1600-talet |
| Arkitektonisk stil | Empirestil |
| Konstruktion | TrÀstomme pÄ stenfot |
| Byggnadsmaterial | TrÀfasad med immitation av putsfasad och taktÀckning av lertegel |
Djupadals herrgÄrd Àr den största gÄrden i Ronneby kommun och ligger mellan orterna Ronneby och Kallinge pÄ den östra sidan av RonnebyÄn.
Historik
[redigera | redigera wikitext]HerrgÄrden Àr troligen byggd under tidigt 1600-tal. Djupadals herrgÄrd tillhörde familjen Wrede af ElimÀ frÄn början av 1800-talet fram till tidigt 1900-tal; Casper Wrede af ElimÀ tog initiativ till att anlÀgga Djupafors Fabiks AB strax norr om herrgÄrden. Familjen Wrede valde under tidigt 1900-tal att sÀlja delar av gÄrden dÄ familjen Petri blev delÀgare. Familjen Petri blev ensamma Àgare av gÄrden frÄn tiden runt Är 2000 till 2005 dÄ bröderna Carl-Axel och Carl-Wilhelm Petri beslutade sig för att sÀlja herrgÄrden, som dÄ hade varit i slÀktens Àgo i runt 150 Är. DÀrefter köptes gÄrden av Johan och Lena Persson.
Egendomens totala areal uppgÄr till drygt 1 000 hektar jord och skog (innan försÀljning styckades egendomen upp och den största delen av egendomen Àgs fortfarande av familjen Petri).
GevÀrsfaktori och smÄindustrier
[redigera | redigera wikitext]à r 1688 anlades ett gevÀrsfaktori för den svenska kronans rÀkning direkt norr om herrgÄrden med bland annat borrhus för borrning av gevÀrspipor. Verksamheten flyttades dock tÀmligen start till Ronneby Är 1706. PÄ platsen fanns ocksÄ frÄn 1688 till 1923 HÀggafors kvarn pÄ RonnebyÄns vÀstra sida. AnlÀggningen utvecklades 1747 med en sÄ kallad skinnredastamp samt 1773 ocksÄ en valmansstamp. Det gamla borrhuset tillsammans med stengrunder och andra industriella lÀmningar Àr utpekade av RiksantikvarieÀmbetet som övrig kulturhistorisk lÀmning med beteckningen RAà Ronneby 847.[1] Direkt öster om gevÀrsfaktoriet finns ytterligare en kulturhistorisk lÀmning i form av en tidigare trÀdgÄrdsanlÀggning tillhörande herrgÄrdens huvudbyggnad med beteckning RAà Ronneby 846.[2]
Ăgare
[redigera | redigera wikitext]| Period | Ăgare | Levnadstid |
|---|---|---|
| Ludvig Bossow | ||
| 1700â1703 | Mathias Ellers | |
| 1729 | Sven MÄnsson | |
| 1733â1734 | Crattz | |
| 1759â1773 | Johan Timel | |
| 1773âca.1780 | Hans Wachtmeister af Johannishus | |
| ca.1784â1818 | Salomon von Köhler | 1742â1818 |
| 1818â1819 | Henrika Birgitta Wachtmeister af Johannishus | 1749â1819 |
| 1819â1821 | August Wilhelm Qvickfeldt | 1784â |
| 1821â1838 | Baltzar Filip Salomon Horn af Rantzien | 1799â1860 |
| 1838â1877 | Casper Wrede | 1808â1877 |
| â1912 | Gustaf Ernst Wrede | 1853â1912 |
Torp och stugor
[redigera | redigera wikitext]- Brotorpet
- Dalastugan
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en Äkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7
Digitala kÀllor
[redigera | redigera wikitext]Ăvriga kĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Ronneby AI:21
- Ronneby AI:24
- Ronneby AI:27
- Ronneby AI:30
- Ronneby AI:36
- Ronneby AI:41
- Ronneby AI:48
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- RiksantikvarieĂ€mbetet â Officiell webbplats
- Ronneby kommun â Officiell webbplats
- Ronneby kommuns kommunarkiv â Officiell webbplats