Egges teater
Egges teater var den första teatern i Norrköping och Sveriges tredje Ă€ldsta teater efter BjörngĂ„rdsteatern (1640) och Stora Bollhuset (1667). Den var aktiv 1762â1798.
Egges teater invigdes Ă„r 1762. Huset lĂ„g i stadens centrum mellan slaktarhuset och Hedvigs kyrka i nĂ€rheten av SaltĂ€ngsbron över Motala ström, grundad av kĂ€llarmĂ€staren Johan Ulric Egge (cirka 1730â1795).
Det var en sÄ kallad "teaterlada", en trÀrektangel, 7 meter bred, 18 meter lÄng, med logerna Premier-loge, Second och galleriet, dÀr man ofta stod. Den lÄg i nÀrheten av Egges övriga nöjesetablissemang: kÀllaren, trÀdgÄrden och lÀsesalongen.
DÀr hölls konserter, vaxkabinett, akrobatik, man kunde se dresserade björnar och serveras sprit. De skÄdespelare som upptrÀdde hÀr var, liksom i alla stÀder utom Stockholm och Göteborg, inte nÄgon fast ensemble utan kringresande teatersÀllskap.
Teatern invigdes av Seuerlingske Comoedie-Trupp, som sedan ofta besökte staden: de noteras ha upptrÀtt dÀr 1762, 1765, 1782, 1792 och 1795. [1] Det var pÄ Egges teater som det nordiska uruppförandet av Shakespeares Romeo och Julia Àgde rum den 5 augusti 1776. PjÀsen uppfördes av Seuerlingske Comoedie-Trupp, och Julia tros ha spelats av Margareta Seuerling. I Norrköpings Weko-Tidningar kunde man dÄ lÀsa:
- PÄ mÄndagen som Àr den 5 augusti uppföres av svenska komedietruppen, det nya och allt för prÀktiga borgerlige sorge-spel som, kallat Romeo och Julia: som Àr i sitt Àmne ett ibland de vackraste som nÄgonsin blivit uppfört pÄ svensk teater....[2]
Norrköping var en teaterintresserad stad. 1791 fick staden ytterligare en teater, Dahlbergska teatern. à r 1795 intrÀffade en skandal pÄ Egges teater, nÀr MarseljÀsen sjöngs under ett upptrÀdande av Johan Peter Lewenhagens teatersÀllskap, [1] vilket ledde till att stadens tvÄ teatrar stÀngdes för flera Är framÄt. à r 1798 ersattes bÄda tvÄ med SaltÀngsteatern.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Forser, Tomas & Heed, Sven à ke (red.), Ny svensk teaterhistoria. 1, Teater före 1800, Gidlund, Hedemora, 2007
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Schöldström, Birger (1889). Seuerling och hans "comÊdietroupp" : ett blad ur svenska landsortsteaterns historia. Stockholm. Libris 281714. https://runeberg.org/sbseuerl
- â Forser, Tomas & Heed, Sven Ă ke (red.), Ny svensk teaterhistoria. 1, Teater före 1800, Gidlund, Hedemora, 2007