Halmaherarall

	Halmaherarall; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tran- och rallfåglar; Gruiformes
Familj	Rallar; Rallidae
Släkte	Gallirallus
Art	Halmaherarall; G. wallacii
Vetenskapligt namn
	§ Gallirallus wallacii
Auktor	Gray, 1860
Utbredning
Synonymer
	Habroptila wallacii;

Halmaherarall^[2] (Gallirallus wallacii) är en flygoförmögen fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar endemisk för ön Halmahera i Maluku Utara i Indonesien.^[3]

Utseende och levnadssätt

Fågeln är en stor, 40 centimeter lång rall som inte kan flyga. Dess fjäderdräkt är främst skiffergrå. Den nakna huden runt ögonen, den långa, tjocka näbben, och benen är ljust röda. Lätet är ett lågt trummande ljud som åtföljs av slag med vingarna.

Halmaherarallen lever i ogenomträngliga sago-kärr som förekommer i anslutning till skogar. Svårigheten att sikta denna skygga fågel i dess täta habitat har gjort att informationen om dess beteende är mycket begränsad. De registrerade födoämnena inkluderar insekter och skott av sagopalmen.

Den sväljer också små stenar som bidrar till att bryta ned maten. Den tycks vara monogam, men för övrigt är mycket lite känt om dess uppvaktningsbeteende. Det enda kända boet var en skål uppe på toppen av en ruttnande stubbe. Det var fodrat med träflisor och torra löv. De två små ungarna var helt täckta av svart dun, vilket är typiskt för nykläckta rallungar.

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer endast på Halmahera i norra Moluckerna. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Arten placeras traditionellt i det egna släktet Habroptila. Genetiska studier visar dock att den är inbäddad i släktet Gallirallus så som det normalt sett är indelat.^[4]

Status och hot

Halmaherarallen är mycket dåligt känd, men listas som sårbar av IUCN baserat på att den tros minska kraftigt i antal. De huvudsakliga drivkrafterna är röjning av dess levnadsmiljö till förmån för plantage, jordbruk och gruvbrytning av nickel.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alfred Russel Wallace (1823-1913), brittisk zoolog och zoogeografins fader.^[5]

Referenser

1 2 Birdlife International 2025 Habroptila wallacii . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 1 november 2025.
↑ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
↑ AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
↑ Kirchman, J.J. (2012), Speciation of Flightless Rails on Islands: A DNA-based Phylogeny of the Typical Rails of the Pacific, Auk 129, 56-69.
↑ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör halmaherarall.
Bilder & media
Wikispecies har information om Gallirallus wallacii.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] 1 2 Birdlife International 2025 Habroptila wallacii . Från: IUCN 2025. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2025.1. Läst 1 november 2025.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[AviList-3] AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025

[4] Kirchman, J.J. (2012), Speciation of Flightless Rails on Islands: A DNA-based Phylogeny of the Typical Rails of the Pacific, Auk 129, 56-69.

[5] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]