Hoppa till innehÄllet

Helge Zimdal

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn Helge Zimdahl)
Helge Zimdal
Född27 april 1903[1]
AlingsÄs, Sverige
Död3 oktober 2001[1] (98 Är)
Göteborg[2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidChalmers tekniska högskola
SysselsÀttningArkitekt[1], universitetslÀrare
ArbetsgivareChalmers tekniska högskola
BarnAkke Zimdal (f. 1946)[3]
UtmÀrkelser
Chalmersmedaljen (1988)
Redigera Wikidata

Helge Zimdal, ursprungligen Zimdahl, född 27 april 1903 i AlingsÄs, död 3 oktober 2001 i HovÄs i Göteborg, var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Chalmers tekniska högskola, kÀnd för sina mÄnga skolhus.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Helge Zimdal vÀxte upp i AlingsÄs, dÀr hans far Elis Zimdahl var borgmÀstare.[4] Modern Nancy Beck[5] var danska till börden. Han gick gymnasiet pÄ Göteborgs högre reallÀroverk och tog examen 1922. Innan arkitektstudierna i Stockholm gick han som lÀrling hos murare för att fÄ praktisk erfarenhet av husbyggande.

I samband med att Zimdal 1951 blev professor vid Chalmers tog han bort h:et ur sitt efternamn[6]. Sonen Akke Zimdal var Àven han arkitekt.

Zimdal avlade examen vid arkitekturskolan pÄ Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 1927 och vid Konsthögskolan i Stockholm 1930. Hans lÀrare pÄ KTH var bland andra Lars Israel Wahlman och Erik Lallerstedt. Efter examen frÄn KTH började han arbeta för Hakon Ahlberg och sedan för Paul Hedqvist. Han deltog vid StockholmsutstÀllningen 1930 med möbler och textilier, möblerna delvis i samarbete med Carl-Axel Acking[7].

Ahrbom & Zimdahl

[redigera | redigera wikitext]
GubbÀngens folkskola i Stockholm, ritningsstÀmpel med signatur av Ahrbom och Zimdahl, 1945.
FlicklÀroverket vid Sveaplan i Stockholm, 1936, nu Socialhögskolan vid Stockholms universitet

PĂ„ KTH hade han trĂ€ffat Nils Ahrbom, som han drev arkitektkontoret Ahrbom & Zimdahl tillsammans med Ă„ren 1927–1951. 1931 vann de tĂ€vlingen om flicklĂ€roverket vid Sveaplan i Stockholm (nu Socialhögskolan). Det frĂ„n början markant funktionalistiskt ritade skolhuset fick under projekteringens gĂ„ng en nĂ„got mjukare arkitektur, med inspiration frĂ„n Danmark.[8]

Ahrbom & Zimdahl ritade ett stort antal skolor i Stockholm, exempelvis Sveaplans flicklÀroverk (Sveaplans gymnasium) 1936 och Södra flicklÀroverket vid Skanstull (Skanstulls gymnasium) 1943. I Stockholm ritade arkitektkontoret Àven Eriksdalsskolan och Eriksdalshallen (1937) och GubbÀngens folkskola och gymnasium. I övriga landet ritade de lÀroverk i Ludvika, Motala, Skara och Enköping.

Ahrbom & Zimdahl ritade Àven flera projekt för Scania-Vabis frÄn början av 1940-talet och fram till 1950-talet. De planerade och ritade en ny fabrik i SödertÀlje men Àven huvudkontor och laboratorier. Kontakten med Scanias Carl-Bertel Nathhorst som var svÄger med Victor Hasselblad och satt i AB F. W. Hasselblads styrelse ledde fram till uppdraget att rita Hasselblads nya fabrik och kontor vid Kanaltorget i Göteborg.

I slutet av 1940-talet ebbade samarbetet med Ahrbom ut och avslutades formellt 1951.[9] År 1951 blev Helge Zimdal professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg (1951–1970). Ahrbom var professor vid KTH Ă„ren 1942–1963.

Göteborg

[redigera | redigera wikitext]
Kvarteret Borgeby

Zimdal fortsatte med sin arkitektverksamhet med eget kontor i Göteborg. Han kom bland annat att rita Volvo Flygmotors huvudkontor i TrollhÀttan och kvarteret Borgeby pÄ Kungsportsavenyn. Flygmotors huvudkontor, som gavs i uppdrag av Gunnar Engellau, Àr ett av de tidigaste exemplen pÄ kontorshus i Sverige som Àr uppfört med betongelement. Kvarteret Borgeby ersatte ett Àldre hus som del i Avenyns omdaning. Zimdal ritade sedan Àven kvarteret Sturefors. Ett annat stort projekt vid samma tid var Yxhultsbolagets huvudkontor.

I Göteborg kom han Àven att delta i utformningen av BiskopsgÄrden. Zimdal fortsatte att rita skolor. PorthÀllaskolan blev Partilles nya centralskola med bibliotek. Skolan blev uppmÀrksammad för sin arkitektur och för att skol- och folkbibliotek integrerades.[10] PÄ Chalmers ritade han arkitekturskolan.[11] Han kom Àven att rita familjens sommarhus, kÀnt som Ankarboda, i Marstrand som stod klart i början pÄ 1960-talet.[12]

I rollen som professor pĂ„ Chalmers var han med om den betydande expansion med utbyggnad av antalet platser. Han kom ocksĂ„ att rita arkitektskolans nya byggnad pĂ„ ChalmersomrĂ„det som stod klar 1968. Han var med och initierade nordiska utbyten. NĂ€r han avgick eftertrĂ€ddes han av Lars Ågren.

Zimdals sista projekt var Sveriges ambassad i Brasília. Zimdal beskrev ambassadens utformning som "en intim svensk by med norrlÀndsk brytning".[13]

Zimdal var flitig som publicist i fack- och dagspress, dÀr han ofta var tongivande. Han ville ha en kritisk och konstruktiv debatt om arkitektur och blev upprörd nÀr arkitekturen blev "kallhamrad, kÀnslolös, omÀnsklig och urartar till storskalighet, gigantomani och vÄldtÀkter pÄ naturen". Han reste ofta till Grekland och Italien, gÀrna tillsammans med sin familj, men Àven med kolleger, uppdragsgivare samt politiker. De personliga kontakterna var en lika viktig förutsÀttning som problemlösningen som sÄdan, ansÄg han.[14]

UtmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]

År 1988 erhöll Zimdal Chalmersmedaljen[15] som tillĂ€gnas den, vilken genom intresse och vĂ€rdefull insats frĂ€mjat högskolans verksamhet och utveckling.

År 2011 fick Zimdal en gĂ„ngvĂ€g frĂ„n Sven Hultins Gata till Kolonigatan i Landala Egnahem i Göteborg uppkallad efter sig, Helge Zimdals GĂ„ngvĂ€g.[16]

Helge Zimdal var hedersarkitekt i Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR).[17] Han blev riddare av Vasaorden 1949.[18]

Byggnadsverk i urval

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Zimdal, Helge (1981). En arkitekt minns. Göteborg: Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk. (CTH). Libris 7593345. ISBN 91-7032-030-6 
  • Svensk Arkitektur 1986:1, Byggförlaget, Stockholm 1986
  • SmĂ„stad vid sekelskiftet: AlingsĂ„s-minnen, AlingsĂ„s,Michelsen, 1987
  • Helge Zimdal i Libris

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ Arkitekter verksamma i Sverige, lĂ€st: 13 maj 2024.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Hilding Hellemar, Axel Johanson, Ingvar Aurell (1969). AlingsĂ„s - Staden Vi Bygger: Anteckningar vid ett jubileum. AlingsĂ„s: AlingsĂ„s Stad
  5. ↑ G. A. Bohlin (1920). Bidrag till AlingsĂ„s stads historia: Minnesskrift vid Stadens 300-Ă„rs Jubileum 1919. AlingsĂ„s: AlingsĂ„s Stad
  6. ↑ Nationalencyklopedin
  7. ↑ Eva Atle Bjarnestam. De formade 1900-talet: Design A - Ö
  8. ↑ Gabrielle (30 maj 2012). ”Strindberg duvor och cognac”. Gabrielles blogg. https://rolandwalden.wordpress.com/2012/05/30/strindberg-duvor-och-cognac/. LĂ€st 6 september 2019.
  9. ↑ Zimdal 1981
  10. ↑ https://www.partille.se/siteassets/kommun--politik/dokument/skolan-i-partille_klar_rev.pdf
  11. ↑ https://whitearkitekter.com/se/projekt/chalmers-samhallsbyggnad/
  12. ↑ https://www.expressen.se/gt/superhus-till-salu/
  13. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 15 november 2024. https://web.archive.org/web/20241115005254/https://www.sfv.se/vara-fastigheter/utrikes/nord-och-sydamerika/brasilia-ambassadanlaggning/. LĂ€st 11 januari 2025.
  14. ↑ Sydsvenskan, 2001-10-21, s. 11
  15. ↑ ”Lista över mottagare av Chalmersmedaljen”. Chalmers Tekniska Högskola. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 april 2009. https://web.archive.org/web/20090401033318/http://www.chalmers.se/sections/om_chalmers/akademiska_hogtidlig/promotion/chalmersmedaljen.
  16. ↑ Protokoll, KulturnĂ€mnden, SammantrĂ€desdatum, 2011-04-28 Arkiverad 24 april 2014 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  17. ↑ Svenska Dagbladet,1995-12-02, s. 20
  18. ↑ Riddare av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1955
  19. ↑ Lundgren, Maria; Lönnroth, Gudrun (2008). Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning. Göteborg: Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret. sid. 97. Libris 14010848
  20. ↑ Lundgren, Maria; Lönnroth, Gudrun (2008). Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning. Göteborg: Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret. sid. 104-105. Libris 14010848

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Helge_Zimdal&oldid=58971064”