Ivar Fredholm
| Ivar Fredholm | |
| | |
| Född | 7 april 1866[1][2][3] Klara församling[1] |
|---|---|
| Död | 17 augusti 1927[4][2][1] (61 Är) Danderyds församling[1][5][3], Sverige |
| Begravd | Djursholms begravningsplats[6][7] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Tekniska högskolan, [8] Uppsala universitet, [9] Stockholms universitet, [9] Beskowska skolan, [5] |
| SysselsÀttning | Matematiker[1], universitetslÀrare |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet (1898â1927) Skandia (1904â1907)[5] |
| FörÀldrar | Ludvig Fredholm[1] |
| SlÀktingar | John Fredholm (syskon) |
| UtmÀrkelser | |
| Ponceletpriset (1908)[5] Hedersdoktor vid Leipzigs universitet (1909)[5] Björkénska priset (1910) | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Ivar Fredholm, född 7 april 1866, död 17 augusti 1927, var en svensk matematiker, som Àr kÀnd för sina arbeten kring integralekvationer och spektralteori. Han var son till Aseas grundare Ludvig Fredholm och bror till industrimannen John Fredholm.
Efter ett par Ă„rs studier vid Kungliga Tekniska högskolan och vid Uppsala universitet, övergick Fredholm 1888 till Stockholms högskola, dĂ€r han inom kort intog en bemĂ€rkt plats inom kretsen kring Gösta Mittag-Leffler. Ăven om han snart skulle visa sig i stĂ„nd att lĂ€mna vĂ€rdefulla bidrag till den av högskolans matematiker framför allt företrĂ€dda funktionsteorin, intog han som elev en sĂ€rstĂ€llning genom en frĂ„n början starkt betonad inriktning mot den matematiska fysiken.[10]
Fredholm blev filosofie doktor i Uppsala 1898. Gradualavhandlingen behandlar det fysikaliska problemet att upplösa de elastiska jÀmviktsekvationerna för medier av mycket allmÀnna elastiska egenskaper. Sedan lÀnge hade hans intresse kretsat kring potentialteorins grundlÀggande randvÀrdesproblem, "Dirichlets problem", och dess samband med vissa intergralekvationer. 1899 lyckades han ange den allmÀnna upplösningen av dessa integralekvationer i form av kvoten mellan tvÄ stÀndigt konvergerande potensserier. Hans studier av integralekvationer publicerades Är 1900 under titeln Sur une nouvelle méthode pour la résolution du problÚme de Dirichlet och fick avgörande betydelse för funktionalanalysens utveckling.[10]
Han var frÄn 1906 professor i matematisk fysik vid Stockholms högskola, och 1908 tilldelades han Ponceletpriset av Franska vetenskapsakademin.[10] Fredholm invaldes 1914 som ledamot av Vetenskapsakademien och blev 1919 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.
Fredholmoperatorn, som ursprungligen uppfanns av den tyske matematikern Fritz Noether, Àr namngiven efter Ivar Fredholm. Han har ocksÄ fÄtt mÄnkratern Fredholm uppkallad efter sig av internationella astronomiska unionen. Detta skedde 1976.[11]
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 E Ivar Fredholm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14437.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, lÀst: 22 augusti 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Erik_Ivar_FredholmStore_norske_leksikon, lÀst: 17 oktober 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â âĐ€ŃĐ”ĐŽĐłĐŸĐ»ŃĐŒ ĐŃĐžĐș ĐĐČаŃâ, ĐĐŸĐ»ŃŃĐ°Ń ŃĐŸĐČĐ”ŃŃĐșĐ°Ń ŃĐœŃĐžĐșĐ»ĐŸĐżĐ”ĐŽĐžŃ : [ĐČ 30 Ń.], tredje utgĂ„van, Stora ryska encyklopedin, 1969, lĂ€st: 28 september 2015.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 5 MacTutor History of Mathematics archive.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â FinnGraven.se, lĂ€s online, lĂ€st: 22 januari 2018.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Find a Grave.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1, Encyclopedia.com-ID: science/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/fredholm-erik-ivar.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 3 Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- â Fredholm, IAU. LĂ€st den 28 april 2019.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Sven Em Ohlon:Â E Ivar Fredholm i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
|
- Svenska matematiker under 1900-talet
- Svenska professorer i teoretisk fysik
- Personer verksamma vid Stockholms universitet
- Alumner frÄn Kungliga Tekniska högskolan
- Svenska eponymer
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
- Mottagare av Ponceletpriset
- Födda 1866
- Avlidna 1927
- MĂ€n
- Gravsatta pÄ Djursholms begravningsplats
- Forskare frÄn Stockholm