Hoppa till innehÄllet

Kista

Kista
KommunStockholm
KommunomrÄdeVÀsterort
StadsdelsomrÄdeJÀrva
DistriktKista distrikt
Bildad1971
Antal invÄnare15 026 (2024)
Landareal413 hektar
PostortKista
Postnummer164 XX

Kista (svenskt uttal: [ˈɕǐːsta]) Ă€r en stadsdel belĂ€gen i VĂ€sterort inom Stockholms kommun. Kista ingĂ„r i JĂ€rva stadsdelsomrĂ„de och grĂ€nsar till Akalla, Husby och Rinkeby i samma stadsdelsomrĂ„de samt Sollentuna och Sundbybergs kommuner. Kista ligger i Kista distrikt. I Kista ingĂ„r Ă€ven omrĂ„det Ärvinge i södra delen av stadsdelen.

Kista centrum ligger cirka 9,5 km vÀgavstÄnd nordnordvÀst om Norrtull i nordligaste delen av Stockholms innerstad och cirka 30 km vÀgavstÄnd söder om Arlanda flygplats. Kista omges av europavÀg E4 i nordost, E18 i syd och lÀnsvÀg 275 i vÀst. SydvÀst om Kista breder naturomrÄdet JÀrvafÀltet ut sig, populÀrt bland exempelvis motionÀrer och barnfamiljer.

Kista gÄrd och Kista gÄrds park

[redigera | redigera wikitext]
Kista gÄrds Àgor 1817.

Den gĂ„rd som Kista har fĂ„tt sitt namn efter hette tidigare NorgĂ„rden och tillhörde byn Ärvinge. GĂ„rden började kallas Kista i början av 1700-talet pĂ„ grund av gemensamma Ă€garförhĂ„llanden med Kista i Sollentuna socken. PĂ„ 1950-talet lĂ„g det en gĂ„rd med jordbruk hĂ€r och den fastigheten finns kvar i den östra delen. PĂ„ den tiden lĂ„g Ă€gorna pĂ„ avlyst militĂ€rmark.

Ortnamnet Kista Àr alltsÄ inte ursprungligen knutet till denna plats utan övertaget frÄn Kista i Sollentuna och sammansatt av de fornsvenska orden kvi = "kreatursfÄlla" och sta(d), som betyder plats eller stÀlle.

Den kvarvarande bebyggelsen frĂ„n Kista gĂ„rd bestĂ„r av huvudbyggnad (frĂ„n 1852), norra flygeln (frĂ„n 1893), en kĂ€llare (frĂ„n 1760), brygghus/tvĂ€ttstuga (frĂ„n 1800). Öster om gĂ„rden Ă„terfinns ett SĂ€desmagasin (frĂ„n 1820) och arbetarbostĂ€der (frĂ„n 1820 och 1830). År 2012 anlades "Kista GĂ„rds Park" kring gĂ„rden med den kulturhistoriska miljön som tema. Bland annat har en del av den gamla allĂ©n Ă„terskapats.[1]

I slutet av 2022 gjordes flygeln om till privatbostÀder i form av tvÄ lÀgenheter.[2]

Strax norr om gÄrden stÄr Kistastenen U75 som har flyttades dit i samband med ett vÀgbygge vid sekelskiftet 1900. Ursprungsplatsen Àr okÀnd. Inskriptionen förklarar: "Sigvid lÀt resa denna sten efter sin fader Egvid och sin moder Holmfrid och Jovurfrid."

Kista gÄrd, bilder

[redigera | redigera wikitext]

Dagens Kista

[redigera | redigera wikitext]
HSB-husen
KistamÀssan, huvudentré

Kista blev Stockholms nyaste stadsdel och var den sista som uppfördes pÄ JÀrvafÀltet. Kista ingick (tillsammans med Akalla och Husby) i generalplanen frÄn 1969 för norra JÀrvafÀltet. Planen var att skapa en sÄ kallad bandstad och undertecknades av Göran Sidenbladh.

Det moderna Kista vĂ€xte fram i mitten av 1970-talet. Stadsdelen bildades 1971 ur stadsdelen JĂ€rvafĂ€ltet. 1975 började man uppföra bostadshusen dĂ€r Stockholms stads smĂ„stugebyrĂ„ lĂ€t bygga 771 smĂ„hus. Ahlsengruppen ritade husen i kvarteren Odense och Århus, Ribe och Rödby ritades av Carl NyrĂ©n Arkitektkontor, medan övriga ritades av SmĂ„stugebyrĂ„n. Kista centrum invigdes 1977 vilket hade ritats av Torgny Gynnerstedt[3]. 1980 stod bostadsomrĂ„det i vĂ€stra Kista fĂ€rdigt vilket ritats av Höjer & Ljungqvist för HSB. ArbetsplatsomrĂ„dena i östra Kista började uppföras i mitten av 1970-talet, men den stora utbyggnaden skedde under 1980-talet. Samtliga gator i Kista bĂ€r gatunamn efter platser i Danmark och pĂ„ FĂ€röarna, Island och Grönland.

Kista Ă€r sedan 1980-talet kĂ€nt som Sveriges största IT-centrum och hĂ€r finns huvudkontoret för Ericsson samt Sverige-kontoren för bland andra IBM, Samsung och Nokia. Det stora antalet IT-företag som har sina kontor i Kista har givit orten smeknamn som "Stockholms Silicon Valley", "Kiseldalen" och "Chipsta". HĂ€r finns Ă€ven filialer till Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Kistas skyline dominerades numera av det trehörniga Kista Science Tower (32 vĂ„ningar) och Victoria Tower (35 vĂ„ningar). År 2011 öppnades mĂ€sshallen KistamĂ€ssan nĂ€ra Victoria Tower.

År 2002 genomfördes en utbyggnad av Kista Galleria. Den Ă€r idag en av de största galleriorna i StockholmsomrĂ„det, med flera affĂ€rer och matserveringar. AnlĂ€ggningen innefattar ett kĂ€llarplan med parkeringshus och ett biografkomplex (Filmstaden) med 14 biografsalonger.

Stadsdelen hade 15 026 invÄnare Är 2024 och andelen personer som Àr utrikes födda Àr cirka 59,2 procent respektive 79,0 procent med utlÀndsk bakgrund.[4]

FolkmÀngd den 31 december 2018[5]:

2018 2009
0 Är 163 105
1-5 Är 879 518
6-15 Är 1 253 857
16-19 Är 515 531
20-24 Är 995 1 052
25-64 Är 7 718 6 071
65-79 Är 1 368 769
80-89 Är 243 292
90 Är 74 64
MĂ€n 5 363 6 870
Kvinnor 4 896 6 338

Kistas tunnelbanestation Àr den enda pÄ den blÄ linjen som ligger ovan jord, pÄ en viadukt. Den ligger 15,9 km frÄn Àndstationen KungstrÀdgÄrden. Inom gÄngavstÄnd frÄn Kista ligger pendeltÄgsstationen Helenelund.

Flera busslinjer trafikerar omrÄdet. 2018 startade en utbyggnad av TvÀrbanans "Kistagren" mellan Norra Ulvsunda och Helenelund, via bland annat Bromma flygplats, Rissne och Kista.[6][7]

SjÀlvkörande bussar har varit i trafik i en testverksamhet första halvÄret 2018.[8][9][10]

Kista, byggnader i urval

[redigera | redigera wikitext]

Byggnader och sevÀrdheter

[redigera | redigera wikitext]
Kistas högsta byggnader pÄ samma bild frÄn vÀnster: Victoria Tower, Kista torn och Kista Science Tower.

Kista Äng

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Kista Äng

Kista Äng Ă€r namnet pĂ„ ett planerat bostadsomrĂ„de i Kista. PlanomrĂ„det ligger som en trekant mellan Kista allĂ©vĂ€g och Torshamnsgatan och omfattar cirka 9,5 hektar mark. Byggstart berĂ€knas till slutet av Ă„r 2018 och inflyttningen kommer att ske successivt frĂ„n och med Ă„r 2021. Totalt planeras cirka 1 600 bostĂ€der fördelade pĂ„ 950 bostadsrĂ€tter, 400 hyresrĂ€tter och omkring 240 studentlĂ€genheter samt en grundskola.

  1. ↑ Informationstavla pĂ„ platsen, uppsatt av Stockholms stad
  2. ↑ Emma Löf Hagström (23 september 2022). ”Nu förvandlas Kista gĂ„rds flygel till tvĂ„ hyresrĂ€tter”. www.mitti.se. https://www.mitti.se/nyheter/nu-forvandlas-kista-gards----flygel-till-tva-hyresratter-6.27.39289.e365554a7c. LĂ€st 10 februari 2024.
  3. ↑ KulturNav: Gynnerstedt, Torgny
  4. ↑ ”OmrĂ„desfakta Kista stadsdel” (PDF). Stockholms stad. 2025. https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/vasterort/jarva/kista.pdf. LĂ€st 5 februari 2026.
  5. ↑ ”OmrĂ„deskarta kista stadsdel”. Stockholms Stad. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/. LĂ€st 17 mars 2020.
  6. ↑ ”Stockholmdirekt.se 19 februari 2018”. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 november 2018. https://web.archive.org/web/20181114060351/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nu-borjar-bygget-i-bromma-for-nya-tvarbanan/reprbs!o6y0rV9zJ7KPFrUSdBJSw/. LĂ€st 13 november 2018.
  7. ↑ https://xn--vxer-loa.stockholm/projekt/tvarbanan-kistagrenen/ Stockholm vĂ€xer
  8. ↑ SVT 14 december 2017
  9. ↑ Aftonbladet 24 januari 2018
  10. ↑ ”Mitti.se 27 juni 2018”. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 november 2018. https://web.archive.org/web/20181114060145/https://mitti.se/nyheter/forsvinner-sjalvkorande-bussar/. LĂ€st 13 november 2018.

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]
  • Bernhardsson, Siv (2003). Göran Söderström. red. Stockholm utanför tullarna: nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 354-359. Libris 9152550. ISBN 91-7031-132-3 
  • Björklind Bengtsson, Inger (2015). From rune stones to radio waves - The story of Kista Science City : how a viking village became Sweden's Silicon Valley. Helsingborg: Boktugg. ISBN 9789198180909 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]