Hoppa till innehÄllet

Lawrence Ferlinghetti

FrÄn Wikipedia
Lawrence Monsanto Ferlinghetti
Lawrence Ferlinghetti, 2007.
Lawrence Ferlinghetti, 2007.
FöddLawrence Ferling
24 mars 1919
USA Yonkers, New York, USA
Död22 februari 2021 (101 Är)
San Francisco, Kalifornien, USA
YrkeFörfattare, förlÀggare
NationalitetUSA Amerikan
SprÄkFranska, Engelska
Verksam1955–
Genrerlyrik, dramatik, prosa
LitterÀra rörelserbeatgenerationen
Noterbara verkSjÀlens cirkus
HemortSan Francisco[1] och Paris[2]
Make/makaSelden Kirby-Smith (1951-1976)[3]
BarnJulie Ferlinghetti
Lorenzo Ferlinghetti[3]
SlÀktingarLudwig Monsanto
Emily Monsanto

Lawrence Monsanto Ferlinghetti, född 24 mars 1919[4] i Yonkers, New York, död 22 februari 2021 i San Francisco, Kalifornien,[5] var en amerikansk författare, bokförlÀggare och översÀttare,[6] och en centralgestalt inom beatgenerationen.[7]

Lawrence Ferlinghetti var yngst av fem söner till Carlo Ferling (tidigare Ferlinghetti) och Albertine Mendes-Monsanto. Albertine Monsanto kom frÄn Lyon och hÀrstammade frÄn sefardiska judar frÄn Portugal. Carlo Ferlinghetti (1872-1918) kom frÄn Brescia i Italien och emigrerade till USA 1894 dÀr han kortade sitt namn till Ferling. Han arbetade som auktionsförrÀttare och fastighetsmÀklare i Little Italy, Manhattan och dog innan sonen föddes. Modern togs in pÄ mentalsjukhus kort efter förlossningen och Lawrence togs om hand av sin franska faster Emily Monsanto. Den nya familjen flyttade till Strasbourg och Lawrence Ferlinghettis första sprÄk var alltsÄ franska.[8]

Efter fem Är flyttade familjen tillbaka till New York och Lawrence placerades pÄ barnhem i Chappaqua i delstaten New York. Emily Monsanto sökte arbete och blev guvernant hos den vÀlbÀrgade familjen Bisland i Bronx.[3]

Lawrence Ferlinghetti började i privatskolan Riverdale Country School i Bronx. Hans fosterfar Presley Eugene Bisland, som studerat grekiska och latin, inspirerade pojken till litterĂ€ra studier. Efter grundskolan gick han vidare till Northfield Mount Hermon School, en internatskola i Massachusetts. 1937 började han pĂ„ University of North Carolina at Chapel Hill och fyra Ă„r senare tog han sin examen som journalist. Hösten 1941 sökte han sig till USA:s flotta dĂ€r han tjĂ€nstgjorde under hela andra vĂ€rldskriget. Efter kriget kunde soldater studera vidare pĂ„ statens bekostnad. Ferlinghetti tog en magisterexamen vid Columbia University i New York 1947. DĂ€refter for han med en oceanĂ„ngare till Frankrike. PĂ„ resan trĂ€ffade han sin blivande fru, Selden Kirby-Smith, som var barnbarn till generalen Edmund Kirby-Smith. BĂ„da skulle studera vid Sorbonne i Paris och Ferlinghetti tog sin doktorsexamen dĂ€r 1949.[3] Avhandlingen rörde ’Staden i modern poesi’.[9]

KrigstjÀnst

[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 1941 hyrde Ferlinghetti och tvÄ vÀnner en liten ö i Casco Bay, Maine. De fÄngade hummer och tÄng frÄn en roddbÄt och lÄnade en större motorbÄt för att sÀlja sin fÄngst i staden Portland. NÀr han blev uttagen till krigstjÀnst sökte han till USA:s flotta och anmÀlde sig till reservofficersskolan i Chicago.[10] Ferlinghetti blev fartygschef pÄ en patrullbÄt som utrustats för ubÄtsjakt.[a][12]

USS SC-661

År 1943 bestĂ€mdes att tre patrullbĂ„tar av typ SC-661 skulle skĂ€nkas till den norska utefronten som opererade frĂ„n Skottland. Tre patrullbĂ„tar för ubĂ„tsjakt lastades pĂ„ libertyfartyg och anlĂ€nde till Belfast, Irland i oktober. Ferlinghetti var fartygschef pĂ„ SC-683 och förde patrullbĂ„ten till Dumbarton i Skottland. Han mötte fiskare frĂ„n Norge, trĂ€nade dem i drift av patrullbĂ„tarna och anvĂ€ndning av dess vapen. DĂ€refter överlĂ€mnades de till Norges marinförsvar.[12]

Ferlinghetti deltog i Landstigningen i Normandie med en patrullbÄt som flankskydd. Han förflyttades dÀrefter till Stillahavskriget.[12]Han kunde med sina egna ögon se Nagasaki strax efter att bomben fÀllts - och blev dÀrefter under sin hela livstid en övertygad pacifist.[13]

City Lights bookstore vid China Town City Lights bookstore vid China Town
City Lights bookstore vid China Town

Ferlinghetti lĂ€mnade Paris 1951, reste tillbaka till New York och reste vidare med tĂ„g över hela kontinenten till San Francisco. Snart kom hans fĂ€stmö Kirby efter och de gifte sig och fick en dotter och en son. Tillsammans med Peter D. Martin startade Ferlinghetti en tidskrift för poesi, som de kallade ”City Lights”[b] För att fĂ„ spridning pĂ„ tidskriften startade de ocksĂ„ bokhandeln City Lights Books 1953 och började ge ut en serie poesiböcker. Den första var Ferlinghettis Pictures of the Gone World. Bokhandeln skulle bli vĂ€sentlig för utgivningen av den sĂ„ kallade Beat Generation, som började i San Francisco och Greenwich Village i New York.[3]

Hösten 1955 lÀste Allen Ginsberg sin lÄnga dikt Howl, tillÀgnad Carl Solomon, för en liten publik i San Francisco. Lawrence Ferlinghetti var dÀr och hörde upplÀsningen och ville ge ut dikten pÄ City Lights. TvÄ Är senare kom Howl i tryck och vÀckte en storm av protester för det vulgÀra sprÄket och samhÀllskritiken. VÄren 1957 skickade City Lights 500 exemplar av Howl till en ÄterförsÀljare i England. Men tullen beslagtog försÀndelsen och Ferlinghetti Ätalades för utgivning av obscen litteratur. Efter tvÄ mÄnader beslutade dock Äklagaren att lÀgga ner Àrendet.[14]

År 2001 blev City Lights Bookstore ett kulturminnesmĂ€rke i San Francisco.[15]

PĂ„ kafĂ©er i Paris hade Ferlinghetti trĂ€ffat anarkistsympatisören Kenneth Rexroth och inspirerades av de amerikanska exilförfattarna T. S. Eliot och Ezra Pound. NĂ€r han kom till San Francisco trĂ€ffade han Ă„ter Rexroth och de blev vĂ€nner.[3] DĂ€r inspirerades han Ă€ven av William Carlos Williams’ dikter och versmĂ„tt.[16]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Ferlinghetti har skrivit i en rad olika genrer, prosaberÀttelser, essÀer, dramatik och lyrik. Hans texter kritiserar den konservativa samhÀllsordningen som rÄdde i USA pÄ 1950-talet och skildrar samtidigt naturens under och mÀnniskors svÄrigheter.[17] Hans författarskap trotsade populÀra politiska rörelser och speglade pÄverkan av amerikanska idiom och modern jazz.

Ferlinghetti skrev för folket och vÀnde sig inte till en handfull vÀlutbildade intellektuella. Han debuterade 1955 med diktsamlingen Pictures of the Gone World i City Lights serie Pocket poets 1955.[18]

” Om du vill vara poet, skriv dikter som förmĂ„r möta en apokalyptisk tids utmaningar, Ă€ven om det medför att de klingar apokalyptiskt. „
– Poetry as Insurgent Art, 2007, översĂ€ttning Jonas Ellerström.[19]

Ferlinghetti har ocksÄ skrivit prosa och dramatik. Hans första roman Her (1960) Àr ett sjÀlvbiografiskt experiment och blev inte sÀrskilt uppmÀrksammad. Hans nÀsta roman Love in the Days of Rage (1988) utspelar sig under studentupproret i Paris 1968 och fick ett stort genomslag.[20]

ÖversĂ€ttningar

[redigera | redigera wikitext]

Ferlinghetti och City Lights blev en kanal för efterkrigstidens avantgarde och dissidenter frĂ„n östblocket. Han brevvĂ€xlade med flera internationella poeter mellan Ă„ren 1954 och 1972 och gav ut poeter frĂ„n Östtyskland, Sovjetunionen, Frankrike, Spanien och Chile. Han översatte bland annat Jacques PrĂ©vert och Ernst-JĂŒrgen Dreyer.[21]

Affisch, utstÀllning i Turin 2014.

Ferlinghetti var ocksÄ aktiv som bildkonstnÀr under sex decennier och hans konst har visats pÄ gallerier och museer runt om i USA och i Italien. Det gÄr inte att placera in honom i nÄgon strömning. Han mÄlade för att pÄverka betraktaren att ta stÀllning. Han har mÄlat kvinnor, författare, bÄtar, fÄglar och politisk kamp.[22]

Politiskt engagemang

[redigera | redigera wikitext]
Lawrence Ferlinghetti 2012

Ferlinghetti kritiserade USA:s utrikespolitik och var helt emot totalitarism. Han delade Kenneth Rexroths filosofiska anarkism, de spred bland annat italienska anarkistiska tidskrifter genom City Lights bokhandel. Han blev en ledare för efterkrigstidens avantgarde diktning.[23] Han föresprÄkade demokratisk socialism, som den praktiserades i Skandinavien. Ferlinghetti blev en symbol för motkulturen i San Francisco. Den 14 januari 1967 organiserade han en fest i Golden Gate Park för att lansera Summer of love i San Francisco.[24] Han skrev för folket, hans poesi var enkel och berörde ofta politiska frÄgor. Han var pacifist och stred för tryckfrihet.[25]

Han skriver i Populist Manifesto:

” Poeter kom ut ur garderoben, öppna fönstret, öppna dina dörrar. Du har för lĂ€nge varit i din stĂ€ngda vĂ€rld
 Poesi ska lyfta allmĂ€nheten till högre nivĂ„er 
 „
– Populist Manifesto.[26]

1968 skrev Ferlinghetti under ett upprop om att vĂ€gra betala skatt till USA:s krig mot Vietnam.[27] 1998 utnĂ€mndes han till San Franciscos hovskald för tvĂ„ Ă„r. I sitt installationstal föreslog han att den jordbĂ€vningsskadade motorvĂ€gen byggs om till en boulevard. Överallt i USA och Europa förstörs stĂ€derna av biltrafik.[28]

Verklista (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Pictures of the Gone World (City Lights, 1955)
  • A Coney Island of the Mind (1958) (SjĂ€lens cirkus, tolkningar av Thomas Kjellgren (Cavefors, 1976)
  • Starting from San Francisco (New Directions, 1961)
  • The Secret Meaning of Things (New Directions, 1970)
  • Open Eye, Open Heart (New Directions, 1973)
  • Who Are We Now? (New Directions, 1976)
  • Poetry as Insurgent Art (New Directions, 2007) (Genom eldslĂ„gorna, översĂ€ttning: Jonas Ellerström, 2015)
  • 1963 – Unfair Arguments with Existence (New Directions)
  • 1964 – Routines (New Directions)
  • 1960 – Her[25]
  • 1988 – Love in the Days of Rage[25]
  • 2019 – Little Boy[29]

Sonja Åkessons dikt SjĂ€lvbiografi i samlingen Husfrid, (1963) Ă€r en pastisch pĂ„ en berömd dikt av Ferlingetthi med samma namn.

Priser och utmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Amerikanska bĂ„tvarv byggde hundratals ubĂ„tsjagare (Subchaser, SC). Dessa var byggda i trĂ€, lĂ€ngd 34 meter och bestyckade med 40mm kanon, kulsprutor och sjunkbomber.[11]
  2. ↑ City Lights (Stadens ljus) var en berömd Chaplinfilm.
  1. ↑ lĂ€s online, www.pw.org .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. ↑ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n80023557.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 ”Lawrence Ferlinghetti Biography”. notablebiographies.com. LĂ€st 21 december 2018.
  4. ↑ ”Lawrence Ferlinghetti Celebrates His 100th Birthday With a Novel” (pĂ„ engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2019/03/21/books/review/lawrence-ferlinghetti-little-boy.html. LĂ€st 27 mars 2019.
  5. ↑ https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/lawrence-ferlinghetti-dead/2021/02/23/37b2a134-edd5-11df-abf5-a1622994c5f5_story.html
  6. ↑ "Lawrence Ferlinghetti".ne.se. LĂ€st 17 november 2018
  7. ↑ "Lawrence Ferlinghetti biography". notablebiographies.com. LĂ€st 17 november 2018.
  8. ↑ ”Biography of Lawrence Ferlinghetti”. poemhunter.com. LĂ€st 10 december 2018.
  9. ↑ BalgĂ„rd, Gunnar (2016). Jack & GĂ€nget. sid. 32
  10. ↑ "Midshipmens school" Arkiverad 26 december 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. northwestern.edu. LĂ€st 22 december 2018.
  11. ↑ ”SC-683” Arkiverad 10 november 2019 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. navsource.org. LĂ€st 12 december 2018.
  12. 1 2 3 ”Poet Ferlinghetti chased subs in WWII”. sfgate.com. LĂ€st 11 december 2018.
  13. ↑ BalgĂ„rd, Gunnar (2016). Jack & GĂ€nget. sid. 29
  14. ↑ ”How Howl Changed the World”. slate.com. LĂ€st 21 december 2018.
  15. ↑ ”Ferlinghetti on the old San Fancisco” Arkiverad 10 januari 2019 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. citylights.com. LĂ€st 13 januari 2019.
  16. ↑ ”Ferlnghetti argues
”. sfgate.com. LĂ€st 22 december 2018.
  17. ↑ ”Lawrence Ferlinghetti 1919-”. songofamerica.net. LĂ€st 22 december 2018.
  18. ↑ ” Lawrence Ferlinghetti”. poetryfoundation.org. LĂ€st 22 december 2018.
  19. ↑ Ellerström 2015, sid. 3.
  20. ↑ ”Lawrence Ferlinghetti”. poetryfoundation.org. LĂ€st 27 januari 2018.
  21. ↑ ”Reinvent America and the World”. journals.openedition.org. . LĂ€st 27 januari 2019.
  22. ↑ ”Ferlinghetti Art” Arkiverad 26 december 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. ferlinghettiart.com. LĂ€st 23 december 2018.
  23. ↑ ”Reinvent America and the World”. journals.openedition.org. LĂ€st 26 december 2018.
  24. ↑ ”Summer of Love”. Sfgate. LĂ€st 14 januari 2019.
  25. 1 2 3 ”Politics, Painting and Other Art Forms” Arkiverad 27 december 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. biography.com. LĂ€st 26 december 2018.
  26. ↑ ”Populist Manifesto No 1”. poemhunter.com. . LĂ€st 31 december 2018.
  27. ↑ ”Ferlinghetti goes to jail”. sfchronicle.com. LĂ€st 14 januari 2019.
  28. ↑ ”Ferlinghetti named city's first poet laureate”. sfgate.com. LĂ€st 14 januari 2019.
  29. ↑ "Ferlinghetti celebrates his 100th Birthday". nytimes.com. LĂ€st 22 mars 2019.
  30. ↑ ”Lawrence Ferlinghetti, American poet”. britannica.com. LĂ€st 13 januari 2019.
  31. 1 2 ”Honors and Accolades” Arkiverad 27 december 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. biography.com. LĂ€st 13 januari 2019.
  32. ↑ ”Lawrence Ferlinghetti’s ’experimental’ new book”. theguardian.com. LĂ€st 13 januari 2019.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]