Hoppa till innehÄllet

Nice

Nice
Nissa, Nizza, ΝίÎșαÎčα, Nicaea
Stad
Hamnen i Nice
Hamnen i Nice
Flagga
Stadsvapen
Motto: NicĂŠa civitas
Land Frankrike Frankrike
Region Provence-Alpes-CĂŽte d'Azur
Departement Alpes-Maritimes
Arrondissement Nice
Cantons 14
Flod Var
HöjdlÀge 10 m ö.h.
Koordinater 43°42â€ČN 7°16â€ČĂ–ï»ż / ï»ż43.700°N 7.267Â°Ă–ï»ż / 43.700; 7.267
Högsta punkt
 - höjdlÀge 520 m ö.h.
LĂ€gsta punkt
 - höjdlÀge 0 m ö.h.
Area 71,92 kmÂČ
FolkmÀngd 353 701 (2022)
 - storstadsomrÄde 973 231
BefolkningstĂ€thet 4 918 invĂ„nare/kmÂČ
Grundad 350 f.Kr.
BorgmÀstare Christian Estrosi
Tidszon Centraleuropeisk (UTC+1)
Postnummer 06000
INSEE 06088
Geonames 2990440
Detaljkarta över kommunen.

Nice (italienska : Nizza[1]) Àr en stad belÀgen i sydöstra Frankrike, i regionen Provence-Alpes-CÎte d'Azur vid Medelhavskusten och Franska rivieran.

NÀr de antika grekiska stadsstaterna koloniserade detta kustomrÄde uppkallade de staden Nikaea efter segerguden Nike.[2] Staden fick sedan en lÄng historisk koppling med Italien och hade det latinska namnet Nicaea oppidum och senare det italienska Nizza. PÄ det regionala sprÄket occitanska heter den Niça och pÄ det lokala sprÄket niçois heter staden Nissa. Nissa och Nizza har Àven anvÀnts pÄ svenska, men Nice har senare dominerat som svensk namnform.[3]

Nice grundades runt 350 f.Kr. av grekiska sjöfarare, som kallade kolonin Nikaia (av Nike pÄ grekiska, som Àr den grekiska segergudinnan). 154 f.Kr. Ätföljdes grekerna av romarna, som efter att ha erövrat omrÄdet frÄn ligurerna bosatte sig lÀngre upp vid nuvarande stadsdelen Cimiez.

Nice blev biskopssÀte omkring 300 e. Kr.[4] PÄ 900-talet regerades Nice av grevarna i Provence och hamnade under Amadeus VII under huset Savojen 1388. Nice erövrades 1543, 1691 och 1706 av Frankrike men ÄterlÀmnades varje gÄng till Savojen efter fredsavtal. 1626 blev staden frihamn. DÄ Savojen besattes av Frankrike 1792, kom Nice den 31 januari 1793 till Frankrike men avtrÀddes Äterigen 1814 till kungariket Sardinien.[4] Slottet revs 1705 av hertigen av Savojen enligt ett fredsavtal med Frankrike. Staden blev sedan slutligen fransk 1860, dÄ Napoleon III slöt ett avtal med kungariket Sardinien som ett led i Italiens enande.

Sena 1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1860 bildade floden Var statsgrÀnsen mellan Frankrike och Italien, det vill sÀga mellan nuvarande flygplatsen och Saint-Laurent-du-Var. I nÀrheten gÄr vÀgen Route Napoleon frÄn Golfe-Juan upp till Grenoble i franska Savojen, som idag Àr en omkring 320 kilometer lÄng del av Route nationale 85. Denna vÀg Àr av historisk vikt i Frankrike. Det var nÀmligen i Golfe-Juan, som Napoleon I steg i land den 1 mars 1815 vid Äterkomsten frÄn exilen pÄ Elba efter sitt första fall som kejsare. DÄ var det dÀr vid Golfe-Juan, strax bortom Antibes, som Frankrike i praktiken började 1815. Napoleon I och de 800 trogna började hÀr tÄgandet via bergen och Grenoble till Paris, dÄ de hundra dagarnas regim började som sedan definitivt slutade i och med slaget vid Waterloo.

Italiens enande Ă€r centralt för att Nice blev franskt. Camillo di Cavour var premiĂ€rminister i mitten av 1800-talet i kungariket Sardinien som frĂ€mst omfattade landskapet Piemonte runt dess huvudstad Turin i nuvarande Italien. Genom diplomati hade Cavour fĂ„tt franskt och brittiskt stöd för och banat vĂ€gen för Italiens enande. Ett enande med utgĂ„ngspunkt frĂ„n att kungariket Sardinien, med dess kung Viktor Emanuel II, skulle skapa det moderna Italien. Men genom Felice Orsinis attentat mot Napoleon III den 14 januari 1858 Ă€ventyrades det franska stödet. Men i Cavours diplomati förekom det en del byteshandel: Nice blev en bricka i spelet, och genom det lyckades han rĂ€dda det franska stödet. I ett hemligt möte den 21 juli 1858 med Napoleon III i PlombiĂšres-les-Bains, planerade de 1859 Ă„rs krig mot Österrike, vilket resulterade i förenandet av Lombardiet med den viktiga staden Milano med Piemonte och Sardinien. De centrala italienska staterna anslöt sig ocksĂ„ till det förenade piemontiska italienska kungariket. DĂ€remot avtrĂ€ddes vissa delar av hertigdömet Savojen (norra halvan av franska Alperna) och Nice av Sardinien till Frankrike som motprestation för Frankrikes och Napoleon III:s stöd. Savojen som ligger pĂ„ grĂ€nsen mellan Frankrike och Italien var i stort sett kungariket Sardiniens hjĂ€rtland, Ă€ven om delar av det historiska Savojen sedan lĂ€nge erövrats av Frankrike. Som piemontisk deputerad (riksdagsman) 1860, protesterade Garibaldi vĂ„ldsamt mot avtrĂ€dandet av Nice och ytterligare delar av Savojen till Frankrike.

Med Cavours godkĂ€nnande störtade Garibaldi monarkin i kungariket BĂ€gge Sicilierna (det vill sĂ€ga Neapel och Sicilien) genom invasion och uppror. Cavour lĂ€t ockupera delar av Kyrkostaten (pĂ„vens furstendöme i mellersta Italien) som sedan, tillsammans med Neapel och Sicilien, annekterades till det nya Italien. DĂ€refter Ă„ngrade sig Napoleon III och blev pĂ„vens försvarare och hindrade Rom frĂ„n att bli Italiens huvudstad. NĂ€r det fransk-tyska kriget bröt ut i juli 1870 mĂ„ste Frankrike pĂ„ grund av kriget, kalla hem alla tĂ€nkbara trupper. DĂ„ drogs Ă€ven de franska kompanierna tillbaka frĂ„n Rom. Detta ledde nu till att den italienska armĂ©n ostört kunde angripa och besegra pĂ„vestaten (Kyrkostaten). Denna förminskade stat omfattade dĂ„ landskapet Latium (Lazio), dĂ€r staden Rom ligger i mitten. Nu kunde slutligen Italien enas fullstĂ€ndigt genom att denna sista smĂ„stat av betydelse inklusive den viktiga staden Rom nu inlemmades i det nya italienska kungariket och Rom blev Italiens huvudstad (dessförinnan var Turin 1861-1865 och Florens 1865–1871 huvudstad). Nice förblev sedan franskt under den nya tredje franska republiken, trots den italienska vĂ€nskapen med det nya Tyskland och det andra franska kejsardömets totala kollaps. Denna ganska pragmatiska politik för att Ă„stadkomma Italiens enande kom dĂ€rför att starkt prĂ€gla ödet för staden Nice och för vilket land som staden kom att tillhöra.

Nice var dock i princip en italiensk stad 1860 och de italienska rötterna har stor prÀgel pÄ staden dÀr sÄvÀl Cavour som Garibaldi har en betydande position i form av namn pÄ gator, platser och monument. André Masséna var marskalk av Frankrike 1804 och en fransk militÀr befÀlhavare under franska revolutionskrigen och Napoleonkrigen. Han föddes i Nice och har fÄtt ge namn till ett av stadens största torg. Staden har sedan dess blivit alltmer fransk och Àr idag en av Frankrikes största stÀder.

1900- och 2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under andra vÀrldskriget frÄn 1940 var staden ockuperad av Mussolinis Italien. Dock inte vÀster om floden Var vid nuvarande flygplatsen, den gamla statsgrÀnsen före 1860. SÄ Antibes, Cannes och byar som Saint-Paul-de-Vence, dÀr exempelvis Chagall gömde sig under kriget var en del av Vichyfrankrike.

Den 11 december Är 2000 skrev EU:s ledare under ett fördrag i Nice, det sÄ kallade Nicefördraget.

Terrorattentatet i Nice 2016 utfördes av Islamiska Staten i staden i samband med Frankrikes nationaldag den 14 juli 2016 dÄ 84 mÀnniskor dödades och hundratals skadades.[5] Ett flertal ytterligare terrorattacker mot staden sommaren 2016 stoppades av franska sÀkerhetsstyrkor.[5]

Den 29 okt 2020 drabbades Nice Äter av en terrorattack nÀr en ensam gÀrningsman gick till attack i Notre-Dame de Nice kyrkan, tre personer dödades, en av dem fick halsen avskuren. GÀrningsmannen sköts av polisen.

Staden tÀcker en yta av 71,91 kvadratkilometer, och befolkningen uppgick till 353 701 invÄnare Är 2022.[6][7] Nice rÀknas som centrum för den Franska rivieran. HÀr ligger bland annat regionens största internationella flygplats. Det sammanhÀngande storstadsomrÄdet hade en berÀknad folkmÀngd av 927 000 invÄnare Är 2007, vilket tÀcker en yta pÄ 721,08 kvadratkilometer och omfattar bland annat Antibes och Cannes.[6][8] Nice ligger i departementet Alpes-Maritimes som i stora drag stÀmmer överens med det historiska grevskapet Nissa (Comté de Nice) i hertigdömet Savojen.

Staden har medelhavsklimat. Sommaren varar sex mÄnader, frÄn maj till oktober, men kan mycket vÀl i april och november överstiga 20°C. Vintern Àr mild med medeldagstemperaturen 13.4 °C och 5.8 °C pÄ natten mellan december och februari. Det kan regna mycket, sÀrskilt sista kvartalet.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Nice Àr en stadskommun med borgmÀstare.

Ekonomi och samfÀrdsel

[redigera | redigera wikitext]

Nice Àr en stor turiststad. Den ligger vid Franska rivieran och har en stor mÀngd solturister frÄn bÄde Frankrike och andra lÀnder.

Det var engelsmÀnnen som inledde turismen i Nice. PÄ 1700-talet stannade engelsmÀn till vid Nice pÄ vÀgen till italienska stÀder som Florens och Rom. VÀl bemedlade engelsmÀn började besöka Nice i början av 1800-talet under vintermÄnaderna pÄ grund av det milda klimatet. En engelsk missionÀr samlade Är 1820 in pengar bland engelsmÀnnen för att lÄta bygga strandpromenaden Promenade des Anglais som ett vÀlgörenhetsprojekt som gav lokalbefolkningen arbete. Turismen fick ytterligare fart bland överklassen nÀr drottning Viktoria Äkte dit pÄ vintrarna och Àven den ryska överklassen och tsarfamiljen anslöt. Rivieran blev populÀrt bland konstnÀrer bÄde för klimatet och ljusets skull och i synnerhet efter första vÀrldskriget blev Nice Àven ett sommaresemÄl, bland annat hos kapitalstarka industrimagnater och kulturpersonligheter frÄn USA.[9]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]
Promenade des Anglais nattetid, 2004.

VÀster och söderut ligger Marseille, Toulon och de fashionabla turistorterna Antibes, Cap d'Antibes, Juan-les-Pins, Golfe-Juan, Cannes och St. Tropez, österut ligger Monaco och Menton och vidare in i Ligurien i Italien.

Alla dessa stÀder binds samman med lokaltÄg och motorvÀgar. JÀrnvÀgar med lokaltÄg gÄr ocksÄ inÄt landet mot Carros i Vardalen och till Grasse innanför Cannes. MotorvÀgarna Àr betalmotorvÀgar. LandsvÀgen Route Napoleon, route nationale 85 gÄr via Grasse till Grenoble norrut.

Den lokala kollektivtrafiken i Nice bedrivs av Transdev under varumÀrket Lignes d'Azur. NÀtet bestÄr dels av tvÄ spÄrvÀgslinjer, dels av ett antal busslinjer.

Den centralt belÀgna Nice CÎte d'Azurs flygplatsen Àr en internationell flygplats och byggd pÄ schaktmassor i havet vid Varflodens mynning, strax vÀster om centrala staden. Det Àr den tredje största flygplatsen i Frankrike rÀknat i antal passagerare.

Det gÄr att Äka TGV franska snabbtÄg pÄ snabbspÄr LGV, LGV Méditerranée frÄn Paris till Marseille och vidare lÄngsammare lÀngs kusten hit. Nya specialbyggda snabbjÀrnvÀgspÄr vidare frÄn Marseille till Nice, LGV Provence-Alpes-CÎte d'Azur, kort LGV PACA eller LGV CÎte d'Azur Àr under konstruktion för TGV pÄ LGV snabbspÄr hela vÀgen frÄn Paris och kommer att bli fÀrdigt i perioder under 2023-2030 och minska restiden med TGV i omrÄdet till Paris radikalt.

FrÄn staden gÄr daglig fÀrja till Korsika.

Den gamla statsgrÀnsen till Frankrike, före tiden för Italiens enande 1860, lÄg i floden Var, precis bortom Nice flygplats och befolkningen var dÄ italiensk och det finns fortfarande lokalbefolkning som talar italienska.

Antalet invÄnare i kommunen Nice


Referens: INSEE[10]

Kultur och samhÀllsliv

[redigera | redigera wikitext]
Hamnen i Nice.

Det italienska inflytandet Àr fortfarande mÀrkbart i staden, bland annat i gatunamn och restauranger. Den lokala dialekten "niceanskan" (franska: Niçois; niseanska: Nissart) lÄter som en blandning av franska, italienska och provensalska. Den skiljer sig sÄ pass mycket frÄn franska att den ofta rÀknas som ett eget sprÄk. Lokalnyheter pÄ TV lÀses pÄ niceanska men endast en brÄkdel av befolkningen behÀrskar sprÄket. Staden Àr dock ortnamnminoritetsskyltad sÄ det stÄr exempelvis "Nissa" vid vÀgen nÀr man far in i sjÀlva staden och man hör inte helt sÀllan en mÀrklig italienska i grÀnder och butiker.

Nice har en alldeles egen matkultur dĂ€r bland annat socca (en sorts pannkaka), pissaladiĂšre (en sorts lökpizza) och salade niçoise Ă„terfinns som specialiteter. Den etniska mĂ„ngfalden i staden gör att det finns en del arabiska, östasiatiska och afrikanska affĂ€rer, marknader och restauranger. StrandlĂ€get och sĂ€rskilt blomstermarknaden gör fiskrestaurangerna otaliga och mycket skaldjur (som dock kommer frĂ„n La Rochelle med Île de RĂ©).

Bland stadens sevÀrdheter mÀrks strandpromenaden La Promenade des Anglais, den engelska promenaden (engelsk efter en engelsk prÀst som tog initiativet) Àr kanske en av stadens stora kÀnnetecken frÄn slottsberget mellan hamnen och blomstermarknaden till flygplatsen. Den Àr kantad av tidigare kasinon och massor av hotell sÄsom det kÀnda lyxhotellet HÎtel Negresco som Àr stadens mest prestigefyllda hotell. Rullskridskor Àr en lokal favorit lÀngs strandpromenaden dÄ den Àr slÀtgjuten betong och otaliga uthyrare finns nÀra till hands. Under strandpromenaden i sektioner av stranden finns otaliga strandlunchrestauranter. Stranden Àr smÄstensstrand.

Gamla stan Àr huvudsakligen byggd före 1860 och Àr mycket vÀlskött, stÄtligt pittoreskt, italiensk i stilen med sin blomstermarknad Cours Saleya som sin kÀndaste turistattraktion och med otaliga fiskrestauranger pÄ torget under kvÀllen. Det finns flera smÄ torg i gamla stan med Àldre monumentala byggnader. Utanför ligger den franska staden som mest liknar Paris stadsdelar med den nya miljöparken (f.d. busstorget) dem emellan.

Sophia Antipolis och IBM Forum i La Gaude var tidigare Rivierans IT-centrum.

Det finns Àven ett universitet och en opera i staden.

Kulturlivet Àr rikt med mÄnga museer, sÀrskilt kÀnt Àr moderna museet MAMAC Musée d'art moderne et d'art contemporain i en modern byggnad lÀngst upp frÄn stranden i den nya miljöparken (f.d. busstorget). MAMAC har stora samlingar av Yves Klein, Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely (konstnÀrernas donationer), men ocksÄ mycket europeisk och amerikansk modern konst.

I början av backen upp pÄ berget Cimiez, strax nordost om gamla staden, finns Chagallmuseet. PÄ toppen av backen finns Matissemuseet och ett museum av den romerska staden Cemenelum.

Norr om Nice börjar alperna. Det Àr möjligt att göra dagsturer med reguljÀr buss till förstklassiga alpskidorter. Det Àr 85km med bil, eller 1,5 timmar frÄn Nice flygplats.

Fotbollslaget heter OGC Nice och supporterklubben Issa Nissa.

  1. ↑ ”MediesprĂ„k: Nice, Nizza” (pĂ„ svenska). MediesprĂ„k. https://www.mediesprak.fi/nice-nizza?search=nizza. LĂ€st 18 februari 2026.
  2. ↑ Ancient Greeks in Southern France. Arkiverad 5 november 2016 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. History Disclosure. LĂ€st 2016-10-09.
  3. ↑ Charlotta von Zweigbergk (16 mars 2011). Franska Nice sĂ€ger ciao!. Aftonbladet. LĂ€st 2016-10-09.
  4. 1 2 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1208
  5. 1 2 ”Several terror plots targeting 'sporting events, stadiums and schools' foiled in Nice since Bastille Day attacks”. The Independent. 28 september 2016. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/several-serious-terror-plots-foiled-in-french-riviera-resort-since-nice-attacks-says-citys-a7334866.html. LĂ€st 1 oktober 2016.
  6. 1 2 Le SPLAF; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France
  7. ↑ Befolkningsstatistik, INSEE
  8. ↑ United Nations; World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database Arkiverad 26 juli 2010 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  9. ↑ Olle Lindberg (16 maj 1999). Nice - en vĂ€rdigt Ă„ldrande madame. Dagens Nyheter. LĂ€st 2016-10-09.
  10. ↑ Chiffres clĂ©s - Évolution et structure de la population hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine (arkiverat 4 maj 2012).

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]