Ostron
| Ostron | |
 Japanskt jÀtteostron Crassostrea gigas | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Blötdjur Mollusca |
| Klass | Musslor Bivalvia |
| Ordning | Ostreoida |
| Underordning | Ostreina |
| Ăverfamilj | Ostreoidea |
| Familj | Ostron Ostreidae Rafinesque, 1815 |
| Vetenskapligt namn | |
| § 'Ostreidae' | |
 Ett öppnat ostron | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ostron (Ostreidae) Àr namnet pÄ olika typer av mollusker (blötdjur) som lever pÄ hÄrt underlag i grunt, ganska varmt, salt och rent vatten. I familjen ingÄr slÀktena Ostrea, Crassostrea, Ostreola och Saccostrea. Skalet bestÄr mest av kalk, och innanför detta finns en mjuk kropp. Dessa djur livnÀr sig av plankton som de filtrerar frÄn vatten genom gÀlarna och har en stark adductormuskel, som anvÀnds för att hÄlla skalet stÀngt.
Ostronet Àr tvÄkönat, det börjar sitt liv som hane men genomgÄr en flerÄrig process dÀr könet byts. Ett ostron kan bli över 30 Är gammalt, dess skaldiameter kan dÄ överstiga 30 centimeter.
NÄgra arter i denna grupp Àr högt prissatta som mat, bÄde rÄa och tillagade. Om ostronet Àts fÀrskt Àr det i regel levande nÀr man öppnar skalet[1].
Ostron i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Fram till 2006 har bara arten europeiskt ostron (Ostrea edulis) funnits ibland ostron som lever naturligt i Sverige. HÀr förekommer den endast pÄ VÀstkusten eftersom den krÀver en salthalt pÄ minst 25 promille för att kunna fortplanta sig; Àven hÀr lever den pÄ grÀnsen av sitt utbredningsomrÄde. Den Àr relativt sÀllsynt, men dÀr den finns Àr det pÄ tre till sex meters djup, lÀngs skalgrusbankar i skyddade vikar. Under perioder med varmare klimat, till exempel under bronsÄldern, var bestÄndet betydligt större och mer livskraftigt. För att ostronet ska kunna föröka sig mÄste vattnet vara tillrÀckligt varmt, vilket bara infaller ungefÀr vart femte Är i Skagerrak.[2] PÄ Sydkoster finns det ett företag som samlar in vuxna ostron frÄn havet och sÀtter ner dem i 20-gradiga saltbassÀnger dÀr honan ur sitt skal kan slÀppa ifrÄn sig upp till en miljon smÄ larver.[2] Efter tre Är har en del av dessa blivit sÄ stora att de kan sÀljas som matvara.[2] De Àter vÀxtplankton och kan dÀrmed bidra till att minska övergödningen i havet.[2]
Ett vanligt fel Àr att kalla Ostrea edulis som skördas i Sverige för "svenska beloner". Belon Àr en plats i Frankrike, som det saknas anledning att förknippa med svenska ostron. Ostron som odlas i Sverige ska dÀrför benÀmnas Ostrea edulis eller helt enkelt bara "svenska ostron".
Sverige, jÀmfört med Frankrike, har fördelen att parasiter som drabbar ostron i varmare vatten inte trivs pÄ kallare breddgrader.
Europeiskt ostron anses av fransmÀnnen vara de absolut godaste. DÀrför Àr Ostrea edulis det dyraste ostronet i Frankrike.
OstronpremiÀren infaller alltid första lördagen i september.
Ny art i Sverige 2007
[redigera | redigera wikitext]à r 1970 placerades det japanska jÀtteostronet, Crassostrea gigas, ut pÄ prov vid VÀstkusten, men de kunde dÄ inte fortplanta sig. à r 2007 upptÀcktes samma art i svenska vatten. Ett stort bestÄnd av ostronen hittades vid Bovallstrand.[3] Arten Àr sedan 2010-talet invasiv vid VÀstkusten.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â "VĂ€rt att veta". Arkiverad 2 november 2013 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. Oysteropeningcompetition.com. LĂ€st 13 februari 2013.
- 1 2 3 4 Michaela Lundell, Blick för nya lösningar, i Mats Ottosson, à sa Ottosson (red) (2010) Vem ska bort? Naturskyddsföreningen. ISBN 978-91-558-0039-0.
- â Svenska Dagbladet 2008-07-06, Nyheter s 6
- â Maja Larsson (29 november 2021). âOstron â gratis supermat som ingen fĂ„r plockaâ. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/ekonomi/ostron-gratis-supermat-som-ingen-far-plocka.72f27739-339e-4c42-8856-0045b110b03f. LĂ€st 15 juli 2024.
