Hoppa till innehÄllet

Per Olov Enquist

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn PO Enquist)
Per Olov Enquist
Per Olov Enquist pÄ Idrottsgalan i Stockholm den 14 januari 2013.
Per Olov Enquist pÄ Idrottsgalan i Stockholm den 14 januari 2013.
Född23 september 1934
Sjön i Hjoggböle i BureÄ församling i nuvarande SkellefteÄ kommun, VÀsterbotten
Död25 april 2020 (85 Är)
Vaxholm, Stockholms lÀn
YrkeFörfattare
Dramatiker
Regissör
NationalitetSvensk
SprÄkSvenska
Verksam1961–2014
PriserLitteris et Artibus (2000)
MakaMargareta Ersson (g. 1960–1978)
Lone Bastholm (g. 1980–1994)
Gunilla Thorgren (g. 1995–hans död 2020)
Webbplatshttp://www.perolovenquist.nl

Per Olov Enquist, Àven kÀnd som P.O. Enquist, född 23 september 1934 i Sjön i Hjoggböle i BureÄ församling i nuvarande SkellefteÄ kommun, VÀsterbotten, död 25 april 2020[1][2] i Vaxholm, Stockholms lÀn,[3] var en svensk författare, dramatiker och regissör.


Per Olov Enquist vĂ€xte upp utan syskon med sin mor, folkskollĂ€raren Maja Enqvist (1903–1992), född Lindgren.[4] Hans far, smĂ„brukaren Elof Enqvist (1903–1935), dog nĂ€r Enquist var liten.[5][6] Modern var djupt troende och engagerad i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Enquist beskrev senare skogen som en viktig del av sin barndom: ”Jag var inte ensam. Jag hade tallarna”.[7][8]

Under 1950-talet tÀvlade Enquist i höjdhopp och nÄdde 1,97 meter.[9] Han studerade bland annat litteraturhistoria vid Uppsala universitet, dÀr han blev vÀn med Lars Gustafsson och Lars Lönnroth. Han tog filosofisk Àmbetsexamen 1960[10] och arbetade sedan som kulturkritiker för Svenska Dagbladet och Expressen.

Enquist bodde i VĂ€stberlin 1970–1971. I början av 1970-talet ledde han TV-programmet KvĂ€llsöppet.[11] År 1973 arbetade han som gĂ€stprofessor vid UCLA i Los Angeles.

I en artikel frÄn 1975 försvarade Enquist de röda khmerernas tömning av Phnom Penh. Stadens invÄnare hade tvingats ut pÄ landsbygden, dÀr de sattes i tvÄngsarbete. Enquist kritiserades senare för artikeln. I sjÀlvbiografin Ett annat liv skrev han om artikeln och de massövergrepp som följde. Han uppgav ocksÄ att han inte visste vem Pol Pot var nÀr han skrev artikeln.[12]

Enquist bodde i Köpenhamn 1978–1993 och flyttade sedan tillbaka till Sverige. Somrarna 2013 och 2014 var han programvĂ€rd för sammanlagt Ă„tta avsnitt av Allvarligt talat i Sveriges Radio.[13] År 2024 gav Norstedts ut boken Allvarligt talat med hans bidrag till radioprogrammet.[14]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]
Per Olov Enquist pÄ Bok- och biblioteksmÀssan 2011.
Per Olov Enquist presenterar sig sjÀlv pÄ Bok- och biblioteksmÀssan 2012.

Enquist skrev romaner, dramer, krönikor och andra berÀttelser. Under pseudonymen Peter Husberg skrev han en collageroman, Bröderna Casey (1964), tillsammans med Leif Nylén och Torsten Ekbom. De övriga romanerna har han skrivit ensam, under eget namn.

Han debuterade som författare med Kristallögat (1961), och slog igenom 1964 med Magnetisörens femte vinter, som Àven har filmatiserats. Internationellt fick han sitt genombrott med LegionÀrerna som översattes till flera sprÄk och filmatiserades av Johan BergenstrÄhle med titeln BaltutlÀmningen. Enquist skrev Àven för film och tv med manus som Strindberg, Ett liv (1985) och filmerna Il Capitano (1991) och Hamsun (1996). Som dramatiker fick han ett stort internationellt genombrott med debutpjÀsen Tribadernas natt (1975). Han samarbetade med Anders Ehnmark i flera pjÀser och med Ingmar Bergman i Bildmakarna pÄ Dramaten i Stockholm 1997. Han var Àven verksam som regissör, bÄde inom teater och film. Bland annat regisserade han en kontroversiell uppsÀttning av dramat Fröken Julie i Köpenhamn 1984.[15]

Enquists författarskap brottas med sanningsproblemet i etiskt och metodologiskt hÀnseende; centralt Àr spÀnningen mellan det subjektiva, det relativa och det absoluta, samt det objektiva, illusion och desillusion. Ett exempel pÄ detta Àr berÀttandets ofta experimentella form som var som mest radikal pÄ 60-talet och som i Magnetisörens femte vinter gestaltar sig genom insprÀngda dagboksanteckningar i berÀttelsen. Ett annat Àr en Äterkommande balansgÄng mellan fiktion och fakta, fantasi och verklighet, som yttrat sig i dokumentÀrromaner eller faktioner (LegionÀrerna) och historiska romaner (LivlÀkarens besök, Lewis resa). MÄnga gÄnger lÄter Enquist oförstÄndiga eller obildade mÀnniskor kontrasterande förmedla berÀttelsen, med ett mikroperspektiv pÄ vÀrldens stora skeenden. Flera romaner handlar om faktiska personer och hÀndelser, exempelvis Blanche och Marie (2004) om hysteriforskaren Jean Martin Charcots patient och Àlskarinna Blanche, hennes tillfrisknande och liv som assistent hos Marie Curie.

UppvÀxten i VÀsterbotten och i en djupt religiös miljö lÀmnade spÄr i flera av Enquists romaner, dels sprÄkligt i form av norrlÀndska ordvÀndningar eller vÀsterbottniska dialektinslag och lÄn frÄn fromhetslitteraturen, dels tematiskt med flera verk geografiskt placerade i VÀsterbotten (bland andra Sekonden, Musikanternas uttÄg, Kapten Nemos bibliotek), eller med beröring till vÀckelserörelsens historia (Lewis resa).

Romanen LivlÀkarens besök frÄn 1999 blev en stor internationell framgÄng och belönades med Augustpriset.[11] Den blev 2008 basis för en opera av den danske kompositören Bo Holten.

Böckerna LivlÀkarens besök och Nedstörtad Àngel finns upptagna i boken Tusen svenska klassiker.[16]

2008 utkom Enquists sjĂ€lvbiografi, Ett annat liv, som belönades med Augustpriset. Det var andra gĂ„ngen han erhöll priset; första gĂ„ngen var för LivlĂ€karens besök 1999. År 2009 vann han Iris Ljudbokspris för ljudboksversionen av Ett annat liv som han sjĂ€lv lĂ€ste in. SjĂ€lvbiografin uppmĂ€rksammades inte minst för författarens intrĂ€ngande skildring av sin alkoholism.[17]

Ett Äterkommande tema för kulturskribenten Enquist var under tvÄ decennier turerna kring utredningen av mordet pÄ Olof Palme, i form av bokrecensioner och egna iakttagelser, ett Àmne han 1992 ocksÄ behandlade i skönlitterÀr form i essÀsamlingen Kartritarna.

Enquist har översatt Wolf Biermanns sÄngtext "Ermutigung", svensk titel "Uppmuntran", som tonsatts och medtagits som nr 824 i Svenska kyrkans psalmbokstillÀgg Psalmer i 2000-talet.

Enquist var en av Sveriges mest framgÄngsrika författare utomlands, bland annat i Tyskland,[18] och tilldelades ett stort antal internationella priser.

Utöver manus till Ätta filmer, har P.O Enquist Àven regisserat tvÄ av dessa, nÀmligen Magisk cirkel, frÄn 1995 och FrÄn regnormarnas liv, 1998.[19] Han framtrÀder Àven i dokumentÀren Kapten Nemos barn frÄn 2010.[19]

De sista Ären

[redigera | redigera wikitext]
P. O. Enquists gravsten pÄ Katarina kyrkogÄrd.

Liknelseboken (2013) blev Enquists sista roman. Åren efter 2014 blev han mer sĂ€llsynt i offentligheten.[20] Han stĂ€llde dock upp i nĂ„gra intervjuer Ă€ven pĂ„ senare Ă„r, bland annat i Sveriges radio vĂ„ren 2018.[21] P.O. Enquist Ă€r begravd pĂ„ Katarina kyrkogĂ„rd i Stockholm.[22]

Enquist var gift första gĂ„ngen frĂ„n 1960 med fil. mag. Margareta Ersson,[23] med vilken han fick en son, Mats Enquist 1961 och en dotter 1968. Andra gĂ„ngen var han 1980–1994 gift med teaterchefen Lone Bastholm och tredje gĂ„ngen frĂ„n 1995 med Gunilla Thorgren,[24] journalist och politiker (S). Paret var bosatt i Vaxholm.


Priser och utmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]

Facklitteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • 2024 – Allvarligt talat med Per Olov Enquist (postum utgivning, innehĂ„ller Enquists bidrag ur radioserien Allvarligt talat 2013-2014)
  1. ↑ https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/646347/Dodsannons
  2. ↑ ”Författaren PO Enquist Ă€r död”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wEOepG/forfattaren-po-enquist-ar-dod. LĂ€st 26 april 2020.
  3. ↑ Ratsit 3 maj 2020 (arkiverad kopia)
  4. ↑ Enquist, Per Olov. Ett annat liv. Norstedts 2008, s. 54.
  5. ↑ Dansk Kvindebiografiskt leksikon, Lone Bastholm
  6. ↑ Ansedel, hjoggbole.nu Arkiverad 9 oktober 2007 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  7. ↑ GĂ€stkrönikan, Allt om trĂ€dgĂ„rd 2007:9, s. 72.
  8. ↑ ”Sologitarr”. Expressen. 16 november 2010. https://www.expressen.se/kultur/sologitarr/.
  9. ↑ ”Olof Wretling: ”PO Enquist gjorde att jag kĂ€nde mig mindre frĂ€mmande””. SVT Nyheter. 27 april 2020. https://www.svt.se/kultur/sa-minns-kollegorna-po-enquist. LĂ€st 15 juli 2020.
  10. ↑ Enquist, Per Olov i Vem Ă€r det 1997
  11. 1 2 ”Författaren PO Enquist Ă€r död”. Sveriges Radio. 26 april 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7460505.
  12. ↑ P.O. Enquist (2008). Ett annat liv. Stockholm: Norstedts. sid. 197–198. ”Han skall dock fĂ„ lĂ€ra sig att fullstĂ€ndigt korrekta stĂ„ndpunkter kan bli helt fel nĂ€r tid förrinner. VĂ€stlig press rasar över utrymningen, han upprörs över skenheligheten i att inte frĂ„ga sig vem som egentligen skapat detta helvete i Vietnamkrigets efterföljd, alltsĂ„ USA. Han skriver en kort artikel om medias krokodiltĂ„rar som innehĂ„ller meningarna "DĂ„ utrymde man huset och började stĂ€da upp. Man började skura golv och vĂ€ggar, eftersom inte mĂ€nniskor skulle leva i förnedring hĂ€r, utan i fred och med vĂ€rdighet. I vĂ€st flödar dĂ„ krokodiltĂ„rarna. Horhuset utrymt, stĂ€dning pĂ„gĂ„r. Över detta kan bara hallickar kĂ€nna sorg." Denna riktiga analys, möjligtvis med undantag av ordet "bara", efterföljs sĂ„ de nĂ€rmaste Ă„ren av den fasansfulla verkligheten som Ă€r The Killing Fields, en miljon döda, förfĂ€rliga lidanden för de utdrivna, och existensen av en av historiens vĂ€rsta massmördare, Pol Pot. Han fĂ„r under nĂ„got decennium epitetet Pol Pot-anhĂ€ngare och folkmordsnostalgiker. Det förra, om Pol Pot, Ă€r dock genant pĂ„ ett speciellt sĂ€tt: han förtiger att han nĂ€r artikeln skrevs inte visste att denne Pol Pot existerade och i varje fall inte vem han var.”
  13. ↑ ”Allvarligt talat med Enquist och Andersson”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/allvarligt-talat-med-enquist-och-andersson. LĂ€st 21 februari 2018.
  14. ↑ Allvarligt talat. 2024-09-04. ISBN 978-91-1-313931-9. https://www.norstedts.se/bok/9789113139319/allvarligt-talat. LĂ€st 17 januari 2025
  15. ↑ Åke Leijonhufvud (2012-02-01) Rik blick pĂ„ litteraturen, Sydsvenskan, lĂ€st 2020-10-18
  16. ↑ Gradvall, Jan; Nordström, Björn; Nordström, Ulf; Rabe, Annina (2009), Tusen svenska klassiker. Böcker filmer skivor tv-program frĂ„n 1956 till i dag, Stockholm: Norstedts, ISBN 978-91-1-301717-4
  17. ↑ KĂ€rnborg, Ulrika (6 september 2008). ”De svarta Ă„ren”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/de-svarta-aren/. LĂ€st 6 september 2008.
  18. ↑ "Han tillhörde den yttersta tyska litteratureliten" Sveriges Radio Kulturnytt 27 april 2020
  19. 1 2 ”Per Olov Enquist - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=68961. LĂ€st 22 augusti 2022.
  20. ↑ ”PO Enquist: »Att skriva romaner Ă€r det svĂ„raste du kan göra«”. https://vilaser.se/po-enquist-intervju-sjukdom-dramatik-forfattare/. LĂ€st 26 april 2020.
  21. ↑ ”P.O. Enquist och smĂ€rtan”. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1026540?programid=4381. LĂ€st 26 april 2020.
  22. ↑ SvenskaGravar
  23. ↑ https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0639.html Vem Ă€r vem? / Norrland, supplement, register 1968 / 615. LĂ€st 15 november 2018.
  24. ↑ Aftonbladet, 28 oktober 1995, s. 23. LĂ€st 26 mars 2020.
  25. ↑ "Författaren Per Olov Enquist kommer till UmeĂ„ universitet pĂ„ VĂ€rldsbokdagen", UmeĂ„ universitet, 19 april 2013.
  26. ↑ Hedersdoktorer vid Universitetet i Oslo.
  27. 1 2 Torbjörn Ivarsson (10 juni 2007). ”Italienska stĂ€der hyllar PO Enquist”. Dagens Nyheter. LĂ€st 10 juni 2007.
  28. ↑ Fredrik Söderling (9 november 2009). ”Har du trogna lĂ€sare i Österrike?”. Dagens Nyheter.
  29. ↑ "PO Enquist utnĂ€mnd till hedersdoktor", Svenska Dagbladet, 3 oktober 2010.
  30. ↑ Pressmeddelande, Uppsala universitet, 5 oktober 2010.

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]