Hoppa till innehÄllet

Sandrews

FrÄn Wikipedia
Anders Sandrew (t.h) med producenten och regissören Schamyl Bauman, 1939.
Sandrews första biograf - Metropol - som öppnade 1926. Foto 1962.
Oscarsteatern i Stockholm tillhörde Sandrews 1947 till 1998.
Biografen Grand blev Sveriges första "biografkomplex". Sandrews lÀt bygga om biografen och Äterinvigde den 1970 med tre salonger under namnet Grand 1-2-3. I dag drivs biografen av Svenska Bio.

Sandrews, eller Sandrewkoncernen, kallas den grupp av film- och teaterbolag som tillhörde eller utvecklades ur AB Sandrew-biograferna. Bolaget grundades 1937 av Anders Sandrew (1885–1957). Efter hans död övergick Ă€gandet till den nybildade Anders Sandrews stiftelse som 1964 samlade de olika teater- och filmbolagen under Sandrew Film & Teater AB. Under 1990-talet bildades Sandrew Metronome AB, först genom en bolagsbildning med danska Metronome och dĂ€refter med norska Schibsted. Bolagets biografer sĂ„ldes 2004, Ă„r 2006 blev Schibsted huvudĂ€gare och 2011 upphörde Sandrew Metronome med sin distribution av biograffilm.

Under Anders Sandrews tid

[redigera | redigera wikitext]

Specerihandlaren Anders Sandrew hade under 1920-talet byggt upp en biografkedja med 16 biografer i Stockholm. År 1931 började han samarbeta med produktionsbolaget Europa Film för att fĂ„ tillgĂ„ng till fler svenska filmer. Tack vare samarbetet visades bland annat de publikdragande Edvard Persson-filmerna pĂ„ Sandrews biografer. Biografrörelsen ombildades 1937 till aktiebolaget Sandrew-biograferna. Året efter övertog Anders Sandrew det konkursdrabbade bolaget Irefilms filmateljĂ© som nu blev AB Sandrew-AteljĂ©erna och han startade ett filmbolag med regissören och producenten Schamyl Bauman. Sandrew blev dessutom delĂ€gare i Lorens Marmstedts bolag Terrafilm som producerade Ă„tskilliga ambitiösa filmer. Under 1940- och 50-talen gjorde bolagen runt 10–15 filmer per Ă„r. Sandrew blev ocksĂ„ delĂ€gare i Royal Film som hade biografer i landsorten och förvĂ€rvade CentrumateljĂ©erna pĂ„ DjurgĂ„rden. År 1948 köpte Sandrew tillsammans med Europa Film filmlaboratoriet AB Film-labor.[1]

Parallellt med filmverksamheten drev Anders Sandrew teatrar. Det började 1937 med att han satte upp sommarvaritĂ©er pĂ„ sin biograf Royal i Stockholm. År 1941 skaffade han Scala-Teatern för att uppföra revyer och musikaler. Ett Ă„r senare blev han Ă€gare till Södra Teatern vid Mosebacke torg, som ocksĂ„ blev en revyteater, och 1947 övertog han Oscarsteatern – hans dyraste, kĂ€raste och mest prestigefyllda teaterverksamhet. Under de följande decennierna spelades hĂ€r en rad kĂ€nda operetter och musikaler.[2]

Efter Anders Sandrews död 1957 övergick Àgandet av moderbolaget AB Sandrew-biograferna och de olika film- och teaterbolagen till Anders Sandrews stiftelse. VerkstÀllande direktör för stiftelsen var Eric Wennerholm.

Anders Sandrews stiftelse

[redigera | redigera wikitext]

Anders Sandrews stiftelse bildades 1958 och sÄlde under 1990- och 2000-talen biograf-, film- och teaterbolagen. Stiftelsen har sina tillgÄngar placerade i börsnoterade aktier och delar varje Är ut ett sextiotal utbildningsstipendier till unga inom film, musik och scenkonst samt ett mindre antal förtjÀnststipendier för uppskattad och respekterad konstnÀrlig gÀrning. [3]

Sandrew Film & Teater AB

[redigera | redigera wikitext]

I början av 1960-talet fanns inom Sandrewskoncernen: AB Sandrew-biograferna (stockholmsbiografer), AB Royal Film (landsortsbiografer), produktionsbolaget AB Sandrew-AteljĂ©erna (som nu lĂ„g i Filmstaden), AB Sandrew-Film (distribution), annonsbolaget AB Filmkontakt (samĂ€gt med SF) och AB Oscarsteatern (Oscars och Scala).[4] De olika bolagen samlades 1964 under Sandrew Film och Teater AB. År 1963 blev Göran Lindgren direktörsassistent och senare VD för hela Sandrews. Under Lindgrens tid som direktör för Sandrews övertog bolaget Intiman, Maximteatern och Vasateatern i Stockholm.

Som teaterbolag blev Sandrews framför allt kĂ€nt för den mĂ€ngd populĂ€ra musikaler som sattes upp pĂ„ Oscarsteatern – Glada Ă€nkan (1954, 1967), My Fair Lady (1958–1961), West Side Story (1962,1965,1991,1997), La Cage aux folles (1987) och Fantomen pĂ„ Operan (1989–1995). Inom filmomrĂ„det producerade Sandrew Film & Teater bland annat kvalitetsfilmer som Fröken Julie av Alf Sjöberg (1951), Jag Ă€r nyfiken – gul av Vilgot Sjöman (1967), Flickorna av Mai Zetterling (1968), Giliap av Roy Andersson (1975) och Offret av Andrej Tarkovskij (1986).

Sandrews, Metronome och Schibsted

[redigera | redigera wikitext]

Vid mitten av 1980-talet hade Sandrews 83 biosalonger pĂ„ 24 orter i landet[5] och distributionsrĂ€ttigheter till en mĂ€ngd utlĂ€ndska filmer samt producerade mellan tvĂ„ och fyra svenska filmer per Ă„r. År 1990 bildar Sandrews ett gemensamt bolag med danska Metronome. TvĂ„ Ă„r senare delades Sandrew Film & Teater AB upp i Sandrew AB för teaterverksamheten och Sandrew Film AB för produktion och distribution av film.

Sandrew Film AB producerade sin sista film 1998. Vid samma tid lĂ€mnade Sandrews sina tre kvarvarande teatrar – Intiman, Oscars och Vasan.

År 1996 köpte den norska mediakoncernen Schibsted Metronome och 1998 bildade Sandrew och Schibsted biograf- och distributionsbolaget Sandrew Metronome med verksamhet i hela Norden. 2004 sĂ„lde Sandrew Metronome sina biografer i Sverige till Triangelfilm, Fladen Film och Atlantic Film, som drev dem under namnet Astoria Cinemas tills de gick i konkurs ett par Ă„r senare.[5]

Schibsted blev huvudÀgare av Sandrew Metronome 2006 [6] och 2011 meddelade bolaget att man lÀgger ned distributionen av biograffilm. Kvar blev bara DVD-verksamheten. TvÄ Är senare, 2013, sÄlde Schibsted bolaget. Sandrew Metronome hade dÄ rÀttigheterna till cirka 360 filmer, inklusive distributionsrÀttigheter till nÄgra internationella storfilmer och samproduktionsrÀttigheter till bland annat Bröllopsfotografen och LÄt den rÀtte komma in. Sandrew Metronome sÄldes till en grupp investerare och bolagets tidigare VD.[7]

Stockholm:

Övriga landet (urval):

Olsson, Jan: Anders Sandrew i Svenskt biografiskt lexikon

  1. ↑ Göran Lindgren m.fl.: Sandrews - De första femtio Ă„ren, sid 9-16
  2. ↑ Göran Lindgren m.fl.: Sandrews - De första femtio Ă„ren, sid 119, 124, 142, 150
  3. ↑ ”Anders Sandrews stiftelse”. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 november 2013. https://web.archive.org/web/20131126184347/http://sandrewsstiftelse.se/historik. LĂ€st 18 maj 2013.
  4. ↑ Göran Lindgren m.fl.: Sandrews - De första femtio Ă„ren, sid 19–21
  5. 1 2 ”RidĂ„n gĂ„r ner för Sandrews”. Göteborgs-Posten. 29 mars 2011. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502002545/http://www.gp.se/kulturnoje/1.587072-ridan-gar-ner-for-sandrews.
  6. ↑ "Schibstedt köper Sandrew Metronome". ResumĂ© 22 maj 2006.
  7. ↑ ”Schibsted sĂ€ljer Sandrew Metronome”. MedievĂ€rlden.se. 4 april 2013. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502005632/http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/04/schibsted-saljer-sandrew-metronome.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
Filmerna Swing it, magistern! (Sandrew-Bauman) och Ett brott (Terrafilm), bÄda 1940. Filmerna Swing it, magistern! (Sandrew-Bauman) och Ett brott (Terrafilm), bÄda 1940.
Filmerna Swing it, magistern! (Sandrew-Bauman) och Ett brott (Terrafilm), bÄda 1940.