Hoppa till innehÄllet

Sara Lidman

FrÄn Wikipedia
Sara Lidman
Född30 december 1923
MissentrÀsk i Jörns församling i nuvarande SkellefteÄ kommun, VÀsterbotten
Död17 juni 2004 (80 Är)
UmeÄ, VÀsterbotten
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Sverige
SprÄkSvenska
Verksam1953–2004
DebutverkTjÀrdalen (1953)
Noterbara verkHjortronlandet (1955),
Din tjÀnare hör (1977),
Vredens barn (1979)
Sara Lidman i MissentrÀsk, 1960.

Sara AdĂ©la Lidman, född 30 december 1923 i MissentrĂ€sk i Jörns församling i nuvarande SkellefteĂ„ kommun, VĂ€sterbotten, död 17 juni 2004 i UmeĂ„,[1] var en svensk författare. Hon debuterade som författare med romanen TjĂ€rdalen 1953 och blev en av 1900-talets stora svenska (arbetar)författare. Åren 1955–1963 var Lidman ledamot av Samfundet De Nio.

Sara Lidman vĂ€xte upp pĂ„ en mindre gĂ„rd i byn MissentrĂ€sk i VĂ€sterbotten som dotter till makarna Andreas och Jenny Lidman. Under en sanatorievistelse i ungdomen kom hon i kontakt med böcker vilket ledde till att hon tog realexamen per korrespondens. Efter att ha avlagt studentexamen som privatist och innehaft diverse tillfĂ€lliga anstĂ€llningar började hon studera vid Uppsala universitet, dĂ€r hon avlade filosofie kandidatexamen 1949. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet var Lidman gift med lĂ€karen och röntgenologen docent Hans Gösta Skarby (1907–2003) nĂ€r hennes första bok TjĂ€rdalen kom ut 1953. PĂ„ 1950-talet hade hon en flerĂ„rig romans med sin författarkollega Ivar Lo-Johansson.[2][3]

År 1960–1961 bodde Lidman i Sydafrika dĂ€r hon bland annat trĂ€ffade den framtida nobelpristagaren Nadine Gordimer. I Johannesburg upplevde Lidman apartheid-systemet och inspirerades till sin senare bok Jag och min son (1961). PĂ„ grund av samröre med den svarte oppositionspolitikern Peter Nthite (1929–2010) Ă„talades Lidman för brott mot Sydafrikas morallag och hotades med mĂ„ngĂ„rigt fĂ€ngelsestraff. Åtalet lades ned efter pĂ„tryckningar frĂ„n FN:s generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, mot löfte om att Lidman skulle lĂ€mna Sydafrika för att aldrig Ă„tervĂ€nda.[4]

Lidman engagerade sig i kampen mot atomvapen, mot apartheid och USA:s krig i Vietnam. Vid mitten av 1970-talet flyttade hon tillbaka till hembyn MissentrÀsk och skrev bland annat en serie romaner om moderniseringen och koloniseringen av Norrland. Mot slutet av sitt liv bodde hon i en författarbostad pÄ Gammlia i UmeÄ.

Sara Lidman vilar i familjegraven i sin vĂ€sterbottniska hembygd pĂ„ Österjörns kyrkogĂ„rd, vackert belĂ€gen vid JörnstrĂ€sket. "Lev!" uppmanar gravstenen.

Författarskapet

[redigera | redigera wikitext]

Sara Lidman framstĂ„r som en av den svenska litteraturens viktigaste författare under 1900-talet. Som romanförfattare har hon skapat sig ett eget sprĂ„k, en poesiprosa som vĂ€ver samman det bibliska med det dialektala, det sköra med det burleska, det översinnliga med det vardagliga. Det sprĂ„kligt banbrytande följer henne frĂ„n debuten 1953 till det mĂ€ktiga Jernbaneeposet 1975–1985. Politiskt Ă€r hon mest kĂ€nd för sin agitation under Vietnamkriget dĂ„ hon spelade en avgörande roll för att vĂ€nda opinionen. Men hennes engagemang strĂ€cker sig frĂ„n debatten om svenskt atomvapen 1958–1959 till kriget mot Irak 2003 och gĂ€ller praktiskt taget alla orĂ€ttvisor och missförhĂ„llanden: kolonialism, apartheid, pornografi, glesbygdsutarmning, miljöförstöring, litterĂ€r förflackning (det hon kallar kioskvĂ€lde), orimliga arbetslivsförhĂ„llanden. Som debattör och agitator utvecklade hon ett sprĂ„k med en sĂ€llan hörd förening av saklighet, kĂ€nslostyrka, snabbhet och rörlighet. Om en av hennes debattböcker skriver Karl Vennberg: "Och det som i sista hand betvingar: viljans renhet, hos henne pĂ„ ett unikt sĂ€tt förenat med vĂ€rme, vĂ€djan och levande samhörighet."

Sammanlagt utkom Sara Lidman med ett tjugotal romaner. De första fyra utspelas i VĂ€sterbotten under tidigt 1900-tal och har som huvudscen hennes skapelse EckstrĂ€sk, X-trĂ€sk, byn i vĂ€rlden. Hon slog igenom stort; debutromanen TjĂ€rdalen slog ett försĂ€ljningsrekord som stod sig till 1976 och har kallats en av 1900-talets mest lyskraftiga svenska romandebuter. Litteraturprofessorn Annelie BrĂ€nström-Öhman har beskrivit den som "en generationsroman, för den dĂ„tida landsbygdens och i synnerhet den norrlĂ€ndska glesbygdens ungdomar".[5] Hösten 2016 turnerade Riksteatern landet runt med en musikteaterversion av romanen TjĂ€rdalen.[5]

Jernbanesviten

[redigera | redigera wikitext]

Med "Jernbanesviten" (1977–1999) – en romanserie som mĂ„lar upp ett avgörande skede i den moderna tidens ankomst till norra Sverige: jĂ€rnvĂ€gen och uppköpen av skog – kom Lidman att betraktas som en av Sveriges allra frĂ€msta författare.

Romanernas huvudperson Ă€r Didrik MĂ„rtensson, en smĂ„brukarson som driven av sin lidelse för "jernbanan" – för honom det medel som skall bryta byns isolering – blir socknens ordförande och en av de ledande i trakten. Han snĂ€rjs av de kapitalistiska krafterna, anklagas för förskingring och fĂ€ngslas; ironiskt nog sĂ€nds han som fĂ„nge pĂ„ ett av de första tĂ„g som trafikerar banan. BerĂ€ttelsen speglar universella koloniala förlopp, inte minst i hur erövrarna tar hjĂ€lp av en "bygdens son" för att röja vĂ€g för exploateringen av ett land. Framför allt bĂ€rs den av den mogna författarens fullödiga sprĂ„k.

Jernbanesviten omfattar fem romaner, med tvÄ fristÄende fortsÀttningar. De centrala romanerna Àr Din tjÀnare hör (1977), Vredens barn (1979), Nabots sten (1980), Den underbare mannen (1980), och JÀrnkronan (1980). Som fristÄende fortsÀttningar till berÀttelserna i romansviten kan de senare romanerna ses: Lifsens rot (1996) och Oskuldens minut (1999).

Biografi och arkiv

[redigera | redigera wikitext]

En biografi över Sara Lidman utkom 1998, Sara – i liv och text, skriven av Birgitta Holm, med en lĂ€tt reviderad upplaga 2005.

Ett personarkiv efter Lidman finns pÄ UmeÄ universitetsbibliotek, avdelningen Arkiv och specialsamlingar (tidigare Forskningsarkivet).[6]

Sara Lidman i kulturen

[redigera | redigera wikitext]

I andras konst

[redigera | redigera wikitext]

Sara Lidman Ă€r ocksĂ„ sjĂ€lv föremĂ„l för konstnĂ€rliga yttringar. Hon figurerar som ett av tio ansikten i Siri Derkerts vĂ€ggrelief SverigevĂ€ggen, uppförd vid KungstrĂ€dgĂ„rden 1967–69. Sara Lidman (3:a f. v.) Ă€r ocksĂ„ en av de personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet som sedan 1976 Ă€r placerad utanför VĂ€stertorpsbadet i Stockholm. I UmeĂ„ invigdes 2012 konstverket Lev!, vars 170 meter lĂ„nga glasvĂ€gg i gĂ„ng-/cykeltunneln under UmeĂ„ centralstation utsmyckats med ett 30-tal citat ur Lidmans verk.[7]

PjĂ€sen Sara Sara Sara – Starka kvinnor pinkar stĂ„ende av America Vera-Zavala sattes upp pĂ„ VĂ€sterbottensteatern (2014) och Stockholms stadsteater (2015).[8]

MissentrÀsk

[redigera | redigera wikitext]

År 2003 donerades Sara Lidmans hemgĂ„rd i MissentrĂ€sk till UmeĂ„ universitets stiftelse Lars FĂ€rgares gĂ„rd, med tanken att det skulle hyras ut till författare, kulturskapare och forskare som ”söker en kreativ och avskild arbetsmiljö eller rekreation nĂ„gra veckor”.[9] År 2024 aviserade UmeĂ„ universitet att gĂ„rden skulle sĂ€ljas, dĂ„ det saknades pengar till drift och underhĂ„ll,[9] men efter ett upprop signerat av författare och forskare frĂ„n VĂ€sterbotten,[10][11] har UmeĂ„ universitet börjat arbeta för en upprustning.[12]

Sedan 2013 delar Sara Lidman-sÀllskapet ut Sara Lidman-priset, som bestÄr av en symbolisk present och rÀtt till en veckas vistelse pÄ LidmangÄrden i MissentrÀsk.[13]

2009 fick Lidman en gata pÄ Kungsholmen i Stockholm uppkallad efter sig.[14]

Sedan 2015 finns pÄ Norrböle i SkellefteÄ, kommunen dÀr Sara Lidman Àr uppvuxen, Anna-Stavas gata och kvarteret Hjortronlandet uppkallade efter hennes verk.[15]

8 september 2021 öppnade Sara kulturhus i SkellefteÄ, som fick sitt namn efter Sara Lidman.[16]

UtnÀmningar

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges SlĂ€ktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  2. ↑ "PROpensionĂ€ren nr 5-6 -10 - BoklĂ„dan". Arkiverad 12 juli 2010 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. Pro.se, 2010. LĂ€st 26 augusti 2013.
  3. ↑ Milles, Ulrika (2010-02-11): "Margareta WersĂ€ll: ”Ivar Lo-Johansson och kĂ€rleken. Kvinnorna i hans liv och verk”". DN.se. LĂ€st 26 augusti 2013.
  4. ↑ Livets pris: Sara Lidmans afrikanska resa Arkiverad 5 mars 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. dokumentĂ€rfilm, 2018 (tillgĂ€nglig pĂ„ SVT till 4/9-18). Sedd 3 mars 2018.
  5. 1 2 BrĂ€nström Öhman, Annelie (2 oktober 2016). ”SĂ„ lyckades Sara Lidman sĂ€tta byn och tystnaden i litteraturens mitt”. Dagens Nyheter. Arkiverad frĂ„n originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025183612/http://www.dn.se/arkiv/kultur/sa-lyckades-sara-lidman-satta-byn-och-tystnaden-i-litteraturens/. LĂ€st 25 oktober 2016.
  6. ↑ ”Sara Lidmans arkiv”. UmeĂ„ universitetsbibliotek. 18 mars 2025. https://www.umu.se/bibliotek/samlingar/arkivsamlingar/handskrifter-och-personarkiv/personarkiv-sara-lidman/. LĂ€st 18 mars 2025.
  7. ↑ UmeĂ„ kommuns pressmeddelande, 2012-11-14: "Invigning: Konstverket Lev! – en hyllning till Sara Lidman" LĂ€st 19 april 2014
  8. ↑ ”Kulturhuset Stadsteatern - En del av Stockholms stad”. Kulturhuset Stadsteatern. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306130147/http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2015/Sara-Sara-Sara/. LĂ€st 30 juni 2016.
  9. 1 2 Yvonne Rittvall (28 september 2025). ”Gör sig av med LidmangĂ„rden – "En stor kulturskandal"”. Folkbladet. https://www.folkbladet.nu/2024-09-28/gor-sig-av-med-lidmangarden-en-stor-kulturskandal-6f366#:~:text=Annelie%20Br%C3%A4nstr%C3%B6m%2D%C3%96hman%2C%20f%C3%B6rfattare%2C%20professor%20i%20litteraturvetenskap%20och,Lidmans%20f%C3%B6rfattarskap%2C%20anser%20att%20situationen%20%C3%A4r%20beklaglig.. LĂ€st 26 juni 2025.
  10. ↑ ”Avveckla inte LidmangĂ„rden! Utveckla den!”. VĂ€sterbottens-Kuriren. 7 december 2024. https://www.vk.se/2024-12-07/avveckla-inte-lidmangarden-utveckla-den-ec4a0. LĂ€st 26 juni 2025.
  11. ↑ ”Upprop: Sara Lidmans gĂ„rd förfaller”. Norrbottens-Kuriren. 16 december 2024. https://www.kuriren.nu/kultur/artikel/upprop-sara-lidmans-gard-forfaller-och-ar-vanskott/r1x1o5kj. LĂ€st 26 juni 2025.
  12. ↑ ”RĂ€ddas frĂ„n förfall – nu ska Sara Lidmans gĂ„rd rustas upp”. Sveriges Radio P4 VĂ€sterbotten. 26 juni 2025. https://www.sverigesradio.se/artikel/raddas-fran-forfall-nu-ska-sara-lidmans-gard-rustas-upp. LĂ€st 26 juni 2025.
  13. ↑ ”Sara Lidman-priset”. Sara Lidman-sĂ€llskapet. 6 mars 2024. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240224155321/http://www.saralidman.se/?page_id=130. LĂ€st 2 februari 2024.
  14. ↑ ”Fastighetssverige 2009-03-05”. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 september 2015. https://web.archive.org/web/20150930094551/http://www.fastighetssverige.se/dev/index.php/artikel/konstnarer-far-platser-uppkallade-efter-sig-2736. LĂ€st 29 september 2015.
  15. ↑ Protokoll, kommunfullmĂ€ktige 2015-06-16 §185, SkellefteĂ„
  16. ↑ ”I Sara Lidman anda”. www.sarakulturhus.se. https://www.sarakulturhus.se/sv/i-sara-lidmans-anda/. LĂ€st 10 september 2021.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
  • BrĂ€nström Öhman, Annelie: Sara Lidman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • BrĂ€nström-Öhman, Annelie (2008). "kĂ€rlek! och nĂ„gonting att skratta Ă„t! dessutom": Sara Lidman och den kĂ€rleksfulla blicken. SĂ€ter: Pang. Libris 10894127. ISBN 978-91-976739-1-4 
  • GravĂ©, Rolf (1969). Biblicismer och liknande inslag i Sara Lidmans TjĂ€rdalen. Lundastudier i nordisk sprĂ„kvetenskap. Serie B, 0346-8925 ; 4. Lund: Studentlitteratur. Libris 494906 
  • Holm, Birgitta (2005). Sara Lidman - i liv och text ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Bonniers. Libris 9882338. ISBN 91-0-010868-5 
  • Kerber, Jutta (1989). Sara Lidmans frĂŒhe Norrlandsromane. MĂŒnstersche BeitrĂ€ge zur deutschen und nordischen Philologie, 0930-7494 ; 5. MĂŒnster: Kleinheinrich. Libris 7005298. ISBN 3-926608-26-9 
  • KjersĂ©n Edman, Lena; BrĂ€nström Öhman, Annelie; Rittvall, Yvonne (2007). VĂ€sterbotten: berĂ€ttarnas lĂ€n : Sara Lidman frĂ„n MissentrĂ€sk och vĂ€rlden : en guide till författarskapet och till miljöer i Jernbanesviten. UmeĂ„: LĂ€nsbiblioteket i VĂ€sterbotten i samarbete med ARCIV (Artist Resource Center in VĂ€sterbotten). Libris 10708014. ISBN 978-91-633-1958-7 
  • Olsson, Annika (2004). Att ge den andra sidan röst ([Ny, omarb. utg.]). Stockholm: Atlas. Libris 9347981. ISBN 91-7389-120-7 
  • Röster om Sara Lidman: frĂ„n ABF Stockholms litteraturseminarium i mars 1991, Stockholm. Stockholm: ABF. 1991. Libris 7642341. ISBN 91-7448-661-6 
  • Sjöberg, Lina (2006). Genesis och Jernet: ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berĂ€ttelser. Hedemora: Gidlund. Libris 10301093. ISBN 978-91-7844-727-5 
  • Thygesen, Marianne (1971) (pĂ„ danska). Jan Myrdal og Sara Lidman: rapportgenren i svensk 60-tals litteratur (2. opl). Århus: GMT. Libris 7728064. ISBN 87-87392-01-1 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]