Sara Lidman
| Sara Lidman | |
| | |
| Född | 30 december 1923 MissentrÀsk i Jörns församling i nuvarande SkellefteÄ kommun, VÀsterbotten |
|---|---|
| Död | 17 juni 2004 (80 Är) UmeÄ, VÀsterbotten |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Sverige |
| SprÄk | Svenska |
| Verksam | 1953â2004 |
| Debutverk | TjÀrdalen (1953) |
| Noterbara verk | Hjortronlandet (1955), Din tjÀnare hör (1977), Vredens barn (1979) |

Sara AdĂ©la Lidman, född 30 december 1923 i MissentrĂ€sk i Jörns församling i nuvarande SkellefteĂ„ kommun, VĂ€sterbotten, död 17 juni 2004 i UmeĂ„,[1] var en svensk författare. Hon debuterade som författare med romanen TjĂ€rdalen 1953 och blev en av 1900-talets stora svenska (arbetar)författare. Ă ren 1955â1963 var Lidman ledamot av Samfundet De Nio.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sara Lidman vĂ€xte upp pĂ„ en mindre gĂ„rd i byn MissentrĂ€sk i VĂ€sterbotten som dotter till makarna Andreas och Jenny Lidman. Under en sanatorievistelse i ungdomen kom hon i kontakt med böcker vilket ledde till att hon tog realexamen per korrespondens. Efter att ha avlagt studentexamen som privatist och innehaft diverse tillfĂ€lliga anstĂ€llningar började hon studera vid Uppsala universitet, dĂ€r hon avlade filosofie kandidatexamen 1949. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet var Lidman gift med lĂ€karen och röntgenologen docent Hans Gösta Skarby (1907â2003) nĂ€r hennes första bok TjĂ€rdalen kom ut 1953. PĂ„ 1950-talet hade hon en flerĂ„rig romans med sin författarkollega Ivar Lo-Johansson.[2][3]
Ă r 1960â1961 bodde Lidman i Sydafrika dĂ€r hon bland annat trĂ€ffade den framtida nobelpristagaren Nadine Gordimer. I Johannesburg upplevde Lidman apartheid-systemet och inspirerades till sin senare bok Jag och min son (1961). PĂ„ grund av samröre med den svarte oppositionspolitikern Peter Nthite (1929â2010) Ă„talades Lidman för brott mot Sydafrikas morallag och hotades med mĂ„ngĂ„rigt fĂ€ngelsestraff. Ă talet lades ned efter pĂ„tryckningar frĂ„n FN:s generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, mot löfte om att Lidman skulle lĂ€mna Sydafrika för att aldrig Ă„tervĂ€nda.[4]
Lidman engagerade sig i kampen mot atomvapen, mot apartheid och USA:s krig i Vietnam. Vid mitten av 1970-talet flyttade hon tillbaka till hembyn MissentrÀsk och skrev bland annat en serie romaner om moderniseringen och koloniseringen av Norrland. Mot slutet av sitt liv bodde hon i en författarbostad pÄ Gammlia i UmeÄ.
Sara Lidman vilar i familjegraven i sin vĂ€sterbottniska hembygd pĂ„ Ăsterjörns kyrkogĂ„rd, vackert belĂ€gen vid JörnstrĂ€sket. "Lev!" uppmanar gravstenen.
Författarskapet
[redigera | redigera wikitext]Sara Lidman framstĂ„r som en av den svenska litteraturens viktigaste författare under 1900-talet. Som romanförfattare har hon skapat sig ett eget sprĂ„k, en poesiprosa som vĂ€ver samman det bibliska med det dialektala, det sköra med det burleska, det översinnliga med det vardagliga. Det sprĂ„kligt banbrytande följer henne frĂ„n debuten 1953 till det mĂ€ktiga Jernbaneeposet 1975â1985. Politiskt Ă€r hon mest kĂ€nd för sin agitation under Vietnamkriget dĂ„ hon spelade en avgörande roll för att vĂ€nda opinionen. Men hennes engagemang strĂ€cker sig frĂ„n debatten om svenskt atomvapen 1958â1959 till kriget mot Irak 2003 och gĂ€ller praktiskt taget alla orĂ€ttvisor och missförhĂ„llanden: kolonialism, apartheid, pornografi, glesbygdsutarmning, miljöförstöring, litterĂ€r förflackning (det hon kallar kioskvĂ€lde), orimliga arbetslivsförhĂ„llanden. Som debattör och agitator utvecklade hon ett sprĂ„k med en sĂ€llan hörd förening av saklighet, kĂ€nslostyrka, snabbhet och rörlighet. Om en av hennes debattböcker skriver Karl Vennberg: "Och det som i sista hand betvingar: viljans renhet, hos henne pĂ„ ett unikt sĂ€tt förenat med vĂ€rme, vĂ€djan och levande samhörighet."
Sammanlagt utkom Sara Lidman med ett tjugotal romaner. De första fyra utspelas i VĂ€sterbotten under tidigt 1900-tal och har som huvudscen hennes skapelse EckstrĂ€sk, X-trĂ€sk, byn i vĂ€rlden. Hon slog igenom stort; debutromanen TjĂ€rdalen slog ett försĂ€ljningsrekord som stod sig till 1976 och har kallats en av 1900-talets mest lyskraftiga svenska romandebuter. Litteraturprofessorn Annelie BrĂ€nström-Ăhman har beskrivit den som "en generationsroman, för den dĂ„tida landsbygdens och i synnerhet den norrlĂ€ndska glesbygdens ungdomar".[5] Hösten 2016 turnerade Riksteatern landet runt med en musikteaterversion av romanen TjĂ€rdalen.[5]
Jernbanesviten
[redigera | redigera wikitext]Med "Jernbanesviten" (1977â1999) â en romanserie som mĂ„lar upp ett avgörande skede i den moderna tidens ankomst till norra Sverige: jĂ€rnvĂ€gen och uppköpen av skog â kom Lidman att betraktas som en av Sveriges allra frĂ€msta författare.
Romanernas huvudperson Ă€r Didrik MĂ„rtensson, en smĂ„brukarson som driven av sin lidelse för "jernbanan" â för honom det medel som skall bryta byns isolering â blir socknens ordförande och en av de ledande i trakten. Han snĂ€rjs av de kapitalistiska krafterna, anklagas för förskingring och fĂ€ngslas; ironiskt nog sĂ€nds han som fĂ„nge pĂ„ ett av de första tĂ„g som trafikerar banan. BerĂ€ttelsen speglar universella koloniala förlopp, inte minst i hur erövrarna tar hjĂ€lp av en "bygdens son" för att röja vĂ€g för exploateringen av ett land. Framför allt bĂ€rs den av den mogna författarens fullödiga sprĂ„k.
Jernbanesviten omfattar fem romaner, med tvÄ fristÄende fortsÀttningar. De centrala romanerna Àr Din tjÀnare hör (1977), Vredens barn (1979), Nabots sten (1980), Den underbare mannen (1980), och JÀrnkronan (1980). Som fristÄende fortsÀttningar till berÀttelserna i romansviten kan de senare romanerna ses: Lifsens rot (1996) och Oskuldens minut (1999).
Biografi och arkiv
[redigera | redigera wikitext]En biografi över Sara Lidman utkom 1998, Sara â i liv och text, skriven av Birgitta Holm, med en lĂ€tt reviderad upplaga 2005.
Ett personarkiv efter Lidman finns pÄ UmeÄ universitetsbibliotek, avdelningen Arkiv och specialsamlingar (tidigare Forskningsarkivet).[6]
Sara Lidman i kulturen
[redigera | redigera wikitext]I andras konst
[redigera | redigera wikitext]Sara Lidman Ă€r ocksĂ„ sjĂ€lv föremĂ„l för konstnĂ€rliga yttringar. Hon figurerar som ett av tio ansikten i Siri Derkerts vĂ€ggrelief SverigevĂ€ggen, uppförd vid KungstrĂ€dgĂ„rden 1967â69. Sara Lidman (3:a f. v.) Ă€r ocksĂ„ en av de personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet som sedan 1976 Ă€r placerad utanför VĂ€stertorpsbadet i Stockholm. I UmeĂ„ invigdes 2012 konstverket Lev!, vars 170 meter lĂ„nga glasvĂ€gg i gĂ„ng-/cykeltunneln under UmeĂ„ centralstation utsmyckats med ett 30-tal citat ur Lidmans verk.[7]
PjĂ€sen Sara Sara Sara â Starka kvinnor pinkar stĂ„ende av America Vera-Zavala sattes upp pĂ„ VĂ€sterbottensteatern (2014) och Stockholms stadsteater (2015).[8]
- Sara Lidman, frÄn SverigevÀggen.
- Sara Lidman (3:a f. v.) i skulpturen Efter badet.
- En del av konstverket Lev!.
MissentrÀsk
[redigera | redigera wikitext]Ă r 2003 donerades Sara Lidmans hemgĂ„rd i MissentrĂ€sk till UmeĂ„ universitets stiftelse Lars FĂ€rgares gĂ„rd, med tanken att det skulle hyras ut till författare, kulturskapare och forskare som âsöker en kreativ och avskild arbetsmiljö eller rekreation nĂ„gra veckorâ.[9] Ă r 2024 aviserade UmeĂ„ universitet att gĂ„rden skulle sĂ€ljas, dĂ„ det saknades pengar till drift och underhĂ„ll,[9] men efter ett upprop signerat av författare och forskare frĂ„n VĂ€sterbotten,[10][11] har UmeĂ„ universitet börjat arbeta för en upprustning.[12]
Sedan 2013 delar Sara Lidman-sÀllskapet ut Sara Lidman-priset, som bestÄr av en symbolisk present och rÀtt till en veckas vistelse pÄ LidmangÄrden i MissentrÀsk.[13]
Ăvrigt
[redigera | redigera wikitext]2009 fick Lidman en gata pÄ Kungsholmen i Stockholm uppkallad efter sig.[14]
Sedan 2015 finns pÄ Norrböle i SkellefteÄ, kommunen dÀr Sara Lidman Àr uppvuxen, Anna-Stavas gata och kvarteret Hjortronlandet uppkallade efter hennes verk.[15]
8 september 2021 öppnade Sara kulturhus i SkellefteÄ, som fick sitt namn efter Sara Lidman.[16]
UtnÀmningar
[redigera | redigera wikitext]- Ledamot av Samfundet De Nio pĂ„ stol nr 8, 1955â1963
- Filosofie hedersdoktor vid UmeÄ universitet 1978
- 1989 invaldes hon i Kungliga Skytteanska Samfundet.
- Tilldelades professors namn 1999
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- JÀger, Leif (1976). Sara Lidman 1953-1973 : bibliografiska anteckningar. Skrifter / Föreningen BHS publicerar, 0280-3135 ; 12 ([Ny utg.]). BorÄs: Fören. BHS publicerar. Libris 337551
- TjÀrdalen : [roman]. Stockholm: Bonnier. 1953. Libris 8073174
- Hjortronlandet : [roman]. Stockholm: Bonnier. 1955. Libris 12098
- Regnspiran : [roman]. Stockholm: Bonnier. 1958. Libris 12097
- BÀra mistel : roman. Stockholm: Bonnier. 1960. Libris 12096
- Jag och min son : roman. Stockholm: Bonnier. 1961. Libris 8079627
- Med fem diamanter : roman. Stockholm: Bonnier. 1964. Libris 1425820
- Samtal i Hanoi. Stockholm: Bonnier. 1966. Libris 8074692 - Reportage.
- Gruva / bild: Odd Uhrbom. Stockholm: Bonnier. 1968. Libris 8078060 - Intervjubok.
- VÀnner och u-vÀnner. Gröna serien, 99-1927163-2. Stockholm: Bonnier. 1969. Libris 8075136 - Artikelurval.
- Marta, Marta : en folksaga : [skÄdespel]. Gröna serien, 99-1927163-2. Stockholm: Bonnier. 1970. Libris 8079984
- FÄglarna i Nam Dinh : artiklar om Vietnam : utgiven i samarbete med DFFG. Ordfront, 99-0434030-7 ; 20. Eneryda: Ordfront. 1972. Libris 31427
- Kronotorpens folk : en dokumentation / av Bo Malmberg ; medverkande: kronotorpare och kolonister samt Sara Lidman, Sven Lindqvist, Curt Nordberg (foto) m.fl. Stockholm: LT. 1975. Libris 7251726. ISBN 913600622X
- Din tjÀnare hör : [roman]. Jernbanan ; 1. Stockholm: Bonnier. 1977. Libris 7145377. ISBN 9100419338. https://archive.org/details/dintjnarehr0000lidm
- Vredens barn : [roman]. Jernbanan ; 2. Stockholm: Bonnier. 1979. Libris 8345109. ISBN 9100436550. https://archive.org/details/vredensbarn0000lidm
- Varje löv Àr ett öga. Delfinserien, 0346-6574 ; 669. Stockholm: Bonnier. 1980. Libris 7146395. ISBN 9100451053 - Artikelurval.
- Nabots sten : [roman]. Jernbanan ; 3. Stockholm: Bonnier. 1981. Libris 7146507. ISBN 9100453765. https://archive.org/details/nabotssten0000lidm
- Den underbare mannen : [roman]. Jernbanan ; 4. Stockholm: Bonnier. 1983. Libris 7146741. ISBN 9100459291
- Bröd men ocksÄ rosor. Tema nova, 99-0106580-1. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1985. Libris 7235733. ISBN 9129571723 - Tillsammans med Per Frostin, Henry Cöster.
- JÀrnkronan : [roman]. Jernbanan ; 5. Stockholm: Bonnier. 1985. Libris 7147093. ISBN 9100466468. https://archive.org/details/jernkronan0000lidm
- Och trÀdet svarade. Stockholm: Bonnier. 1988. Libris 755215. ISBN 9100473413 - Artiklar 1983-1988 i urval.
- Lifsens rot : [roman]. Jernbanan ; 6. Stockholm: Bonnier. 1996. Libris 7149599. ISBN 9100563293
- Oskuldens minut : [roman]. Jernbanan ; 7. Stockholm: Bonnier. 1999. Libris 8345218. ISBN 9100570303. https://archive.org/details/oskuldensminut0000lidm
- Kropp och skÀl. Stockholm: Bonnier. 2003. Libris 8841545. ISBN 9100100595 - Huvudsakligen tidigare publicerade texter.
- Den röda trÄden / Sara Lidmans anförande vid Stig Sjödin sÀllskapets Ärsmöte i Sandviken 1999 ... à rsskrift / Stig Sjödin sÀllskapet, 1404-4366 ; 9. Sandviken. 2005. Libris 10085596. ISBN 9163171422
- Job Klockmakares dotter : en pjÀs. Stockholm: DramaDirekt. 2007. Libris 22126563
- Stilens munterhet : Sara Lidmans författardagböcker frĂ„n MissentrĂ€sk 1975-1985 / Annelie BrĂ€nström-Ăhman, [redaktör]. Stockholm: Bonnier. 2014. Libris 16465356. ISBN 9789100138233
- Fröken & Moster Evelina och Anton. En novell frÄn novellix ; 99. [Stockholm]: Novellix. 2017. Libris 20884596. ISBN 9789175892283
- StÄhl-Nyberg, Birgit (2018). Det nya modet. Malmö: Bokförlaget Arena. Libris gqj6p3z7d1vr3rrp. ISBN 9789178435203 - Medverkan.
- LevtrÄdar: ett och hundra Är med Sara Lidman / texter i urval av Harald Larsen. Stockholm : Ordfront förlag. 2023. http://libris.kb.se/bib/p5hld2lmmf9gbthr?vw=fulIISBN 9789177753575
Priser och utmÀrkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1953 â Svenska Dagbladets litteraturpris
- 1956 â BMF-plaketten för Hjortronlandet
- 1956 â Landsbygdens författarstipendium
- 1956 â Boklotteriets stipendiat
- 1957 â Boklotteriets stipendiat
- 1961 â Doblougska priset
- 1964 â Tidningen Vi:s litteraturpris
- 1964 â Ăstersunds-Postens litteraturpris
- 1967 â LitteraturfrĂ€mjandets stipendiat
- 1968 â LitteraturfrĂ€mjandets stora pris
- 1977 â De Nios Stora Pris
- 1979 â Zornpriset
- 1980 â Nordiska rĂ„dets litteraturpris för Vredens barn
- 1985 â Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
- 1986 â LitteraturfrĂ€mjandets stora romanpris
- 1987 â Hedenvind-plaketten
- 1991 â Aniarapriset
- 1992 â Ivar Lo-priset
- 1993 â Harry Martinson-priset
- 1993 â Gerard Bonniers pris
- 1996 â Moa-priset
- 1997 â Litteris et Artibus
- 1998 â Stig Sjödinpriset
- 1998 â Sixten Heymans pris
- 1999 â Pilotpriset
- 1999 â Professors namn
- 1999 â Svenska talarpriset
- 2001 â Ivar Lo-Johanssons personliga pris
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Sveriges dödbok 1901â2009 Swedish death index 1901â2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges SlĂ€ktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- â "PROpensionĂ€ren nr 5-6 -10 - BoklĂ„dan". Arkiverad 12 juli 2010 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. Pro.se, 2010. LĂ€st 26 augusti 2013.
- â Milles, Ulrika (2010-02-11): "Margareta WersĂ€ll: âIvar Lo-Johansson och kĂ€rleken. Kvinnorna i hans liv och verkâ". DN.se. LĂ€st 26 augusti 2013.
- â Livets pris: Sara Lidmans afrikanska resa Arkiverad 5 mars 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. dokumentĂ€rfilm, 2018 (tillgĂ€nglig pĂ„ SVT till 4/9-18). Sedd 3 mars 2018.
- 1 2 BrĂ€nström Ăhman, Annelie (2 oktober 2016). âSĂ„ lyckades Sara Lidman sĂ€tta byn och tystnaden i litteraturens mittâ. Dagens Nyheter. Arkiverad frĂ„n originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025183612/http://www.dn.se/arkiv/kultur/sa-lyckades-sara-lidman-satta-byn-och-tystnaden-i-litteraturens/. LĂ€st 25 oktober 2016.
- â âSara Lidmans arkivâ. UmeĂ„ universitetsbibliotek. 18 mars 2025. https://www.umu.se/bibliotek/samlingar/arkivsamlingar/handskrifter-och-personarkiv/personarkiv-sara-lidman/. LĂ€st 18 mars 2025.
- â UmeĂ„ kommuns pressmeddelande, 2012-11-14: "Invigning: Konstverket Lev! â en hyllning till Sara Lidman" LĂ€st 19 april 2014
- â âKulturhuset Stadsteatern - En del av Stockholms stadâ. Kulturhuset Stadsteatern. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306130147/http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2015/Sara-Sara-Sara/. LĂ€st 30 juni 2016.
- 1 2 Yvonne Rittvall (28 september 2025). âGör sig av med LidmangĂ„rden â "En stor kulturskandal"â. Folkbladet. https://www.folkbladet.nu/2024-09-28/gor-sig-av-med-lidmangarden-en-stor-kulturskandal-6f366#:~:text=Annelie%20Br%C3%A4nstr%C3%B6m%2D%C3%96hman%2C%20f%C3%B6rfattare%2C%20professor%20i%20litteraturvetenskap%20och,Lidmans%20f%C3%B6rfattarskap%2C%20anser%20att%20situationen%20%C3%A4r%20beklaglig.. LĂ€st 26 juni 2025.
- â âAvveckla inte LidmangĂ„rden! Utveckla den!â. VĂ€sterbottens-Kuriren. 7 december 2024. https://www.vk.se/2024-12-07/avveckla-inte-lidmangarden-utveckla-den-ec4a0. LĂ€st 26 juni 2025.
- â âUpprop: Sara Lidmans gĂ„rd förfallerâ. Norrbottens-Kuriren. 16 december 2024. https://www.kuriren.nu/kultur/artikel/upprop-sara-lidmans-gard-forfaller-och-ar-vanskott/r1x1o5kj. LĂ€st 26 juni 2025.
- â âRĂ€ddas frĂ„n förfall â nu ska Sara Lidmans gĂ„rd rustas uppâ. Sveriges Radio P4 VĂ€sterbotten. 26 juni 2025. https://www.sverigesradio.se/artikel/raddas-fran-forfall-nu-ska-sara-lidmans-gard-rustas-upp. LĂ€st 26 juni 2025.
- â âSara Lidman-prisetâ. Sara Lidman-sĂ€llskapet. 6 mars 2024. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240224155321/http://www.saralidman.se/?page_id=130. LĂ€st 2 februari 2024.
- â âFastighetssverige 2009-03-05â. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 september 2015. https://web.archive.org/web/20150930094551/http://www.fastighetssverige.se/dev/index.php/artikel/konstnarer-far-platser-uppkallade-efter-sig-2736. LĂ€st 29 september 2015.
- â Protokoll, kommunfullmĂ€ktige 2015-06-16 §185, SkellefteĂ„
- â âI Sara Lidman andaâ. www.sarakulturhus.se. https://www.sarakulturhus.se/sv/i-sara-lidmans-anda/. LĂ€st 10 september 2021.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- BrĂ€nström Ăhman, Annelie: Sara Lidman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- BrĂ€nström-Ăhman, Annelie (2008). "kĂ€rlek! och nĂ„gonting att skratta Ă„t! dessutom": Sara Lidman och den kĂ€rleksfulla blicken. SĂ€ter: Pang. Libris 10894127. ISBN 978-91-976739-1-4
- Gravé, Rolf (1969). Biblicismer och liknande inslag i Sara Lidmans TjÀrdalen. Lundastudier i nordisk sprÄkvetenskap. Serie B, 0346-8925 ; 4. Lund: Studentlitteratur. Libris 494906
- Holm, Birgitta (2005). Sara Lidman - i liv och text ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Bonniers. Libris 9882338. ISBN 91-0-010868-5
- Kerber, Jutta (1989). Sara Lidmans frĂŒhe Norrlandsromane. MĂŒnstersche BeitrĂ€ge zur deutschen und nordischen Philologie, 0930-7494 ; 5. MĂŒnster: Kleinheinrich. Libris 7005298. ISBN 3-926608-26-9
- KjersĂ©n Edman, Lena; BrĂ€nström Ăhman, Annelie; Rittvall, Yvonne (2007). VĂ€sterbotten: berĂ€ttarnas lĂ€n : Sara Lidman frĂ„n MissentrĂ€sk och vĂ€rlden : en guide till författarskapet och till miljöer i Jernbanesviten. UmeĂ„: LĂ€nsbiblioteket i VĂ€sterbotten i samarbete med ARCIV (Artist Resource Center in VĂ€sterbotten). Libris 10708014. ISBN 978-91-633-1958-7
- Olsson, Annika (2004). Att ge den andra sidan röst ([Ny, omarb. utg.]). Stockholm: Atlas. Libris 9347981. ISBN 91-7389-120-7
- Röster om Sara Lidman: frÄn ABF Stockholms litteraturseminarium i mars 1991, Stockholm. Stockholm: ABF. 1991. Libris 7642341. ISBN 91-7448-661-6
- Sjöberg, Lina (2006). Genesis och Jernet: ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berÀttelser. Hedemora: Gidlund. Libris 10301093. ISBN 978-91-7844-727-5
- Thygesen, Marianne (1971) (pÄ danska). Jan Myrdal og Sara Lidman: rapportgenren i svensk 60-tals litteratur (2. opl). à rhus: GMT. Libris 7728064. ISBN 87-87392-01-1
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Sara Lidman.- Sara Lidman-sÀllskapet
- Sara Lidman pÄ Nordisk kvinnoliteraturhistoria
- Albert Bonniers Förlag - Sara Lidman
- Sara Lidman i Libris
- Författaren Sara Lidmans arkiv
|
- Födda 1923
- Avlidna 2004
- Kvinnor
- Personer frÄn Jörns socken
- Svenska författare
- SvensksprÄkiga författare
- Författare frÄn VÀsterbotten
- Svenska innehavare av professors namn
- Alumner frÄn Uppsala universitet
- Hedersdoktorer vid UmeÄ universitet
- Hedersledamöter vid Norrlands nation
- Ledamöter av Samfundet De Nio
- Vinnare av Nordiska rÄdets litteraturpris
- Mottagare av Litteris et Artibus
- SommarvÀrdar 1981
- SommarvÀrdar 1989
- SommarvÀrdar 2000