Suncus murinus

	Suncus murinus; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Däggdjur; Mammalia
Ordning	Soricomorpha
Familj	Näbbmöss; Soricidae
Släkte	Suncus
Art	Suncus murinus
Vetenskapligt namn
	§ Suncus murinus
Auktor	(Linnaeus, 1766)
Utbredning
	Utbredningsområde; blå - ursprungligt; röd - introducerat
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Suncus murinus^[2]^[3]^[4]^[5]^[6] är en däggdjursart som först beskrevs av Carl von Linné 1766. Suncus murinus ingår i släktet Suncus och familjen näbbmöss.^[7]^[8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.^[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[7]

Utseende

Arten påminner liksom andra näbbmöss om en mus med långsträckt och spetsig nos. Den blir med svans 10 till 15 cm lång. Honor är med 23,5 till 82 g lättare än hanar som väger 33 till 147 g. Den korta och lena pälsen har en grå till svartaktig färg. Hanar har körtlar som avsöndrar en vätska med myskliknande doft.^[9]

Utbredning och habitat

Denna näbbmus har ett stort utbredningsområde i södra Asien. Den förekommer från östra Afghanistan till sydöstra Kina och söderut till Sri Lanka, Timor och Halmahera. Dessutom blev arten introducerad i Filippinerna, på Arabiska halvön och på flera ställen i östra Afrika, inklusive Madagaskar. Habitatet varierar mellan skogar, buskskogar och gräsmarker. Som kulturföljare är Suncus murinus vanlig på jordbruksmark, i trädgårdar och i städer.^[1]

Ekologi

Suncus murinus är aktiv på natten och lever huvudsakligen ensam. Födan utgörs främst av insekter och av små däggdjur. Dessutom äter arten andra ryggradslösa djur, olika växtdelar och människans matrester. På grund av den höga ämnesomsättningen måste näbbmusen äta mycket.^[9]

På sydostasiatiska öar jagas näbbmusen av ormen Boiga irregularis. Andra predatorer undviker Suncus murinus vanligen på grund av den stränga lukten.^[9]

Honor kan para sig hela året men de flesta ungar föds under våren och sommaren. Dräktigheten varar cirka 30 dagar och en kull har 4 till 8 ungar. Före ungarnas födelse bygger modern och fadern ett näste av mjukt material. Ungarna stannar där tills de väger 75 procent av de vuxna djurens vikt. Efter 12 (sällan) till 20 dagar slutar honan med digivning. Cirka 35 dagar efter födelsen blir ungarna könsmogna. Individerna blir i naturen ett eller två år gamla. I fångenskap kan de leva 2,5 år.^[9]

Suncus murinus och människor

Arten betraktas ibland som störande när den besöker människans samhällen på grund av sitt högljudda beteende och för den stränga lukten. Å andra sidan dödar den många skadeinsekter och kanske en och annan gnagare. Ljudet som näbbmusen framkallar påminner och ljudet från mynt och därför är arten i Kina känd som "pengarnas näbbmus".^[10]

Bildgalleri

Nyfödd unge

Källor

1 2 3 2008 Suncus murinus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
↑ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
↑ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
↑ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Suncus murinus
↑ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
↑ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/suncus+murinus/match/1. Läst 24 september 2012.
↑ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
1 2 3 4 J. Lench (29 september 2004). ”Asian house shrew” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Suncus_murinus/. Läst 21 december 2015.
↑ Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9, sid.223-225, Suncus

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Suncus murinus.
Bilder & media
Wikispecies har information om Suncus murinus.
Artförteckning

[iucn-1] 1 2 3 2008 Suncus murinus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.

[col3-2] (1996) , database, NODC Taxonomic Code

[col681-3] Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada

[col735-4] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Suncus murinus

[col738-5] Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World

[col769-6] Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166

[COL-7] 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/suncus+murinus/match/1. Läst 24 september 2012.

[source-8] ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26

[ADW-9] 1 2 3 4 J. Lench (29 september 2004). ”Asian house shrew” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Suncus_murinus/. Läst 21 december 2015.

[Walkers-10] Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9, sid.223-225, Suncus

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]