Hoppa till innehÄllet

Suncus murinus

FrÄn Wikipedia
Suncus murinus
Status i vÀrlden: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomÀnEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggstrÀngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDĂ€ggdjur
Mammalia
OrdningSoricomorpha
FamiljNÀbbmöss
Soricidae
SlÀkteSuncus
ArtSuncus murinus
Vetenskapligt namn
§ Suncus murinus
Auktor(Linnaeus, 1766)
Utbredning
UtbredningsomrÄde
blÄ - ursprungligt
röd - introducerat
Hitta fler artiklar om djur med

Suncus murinus[2][3][4][5][6] Àr en dÀggdjursart som först beskrevs av Carl von Linné 1766. Suncus murinus ingÄr i slÀktet Suncus och familjen nÀbbmöss.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]

Arten pÄminner liksom andra nÀbbmöss om en mus med lÄngstrÀckt och spetsig nos. Den blir med svans 10 till 15 cm lÄng. Honor Àr med 23,5 till 82 g lÀttare Àn hanar som vÀger 33 till 147 g. Den korta och lena pÀlsen har en grÄ till svartaktig fÀrg. Hanar har körtlar som avsöndrar en vÀtska med myskliknande doft.[9]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Denna nÀbbmus har ett stort utbredningsomrÄde i södra Asien. Den förekommer frÄn östra Afghanistan till sydöstra Kina och söderut till Sri Lanka, Timor och Halmahera. Dessutom blev arten introducerad i Filippinerna, pÄ Arabiska halvön och pÄ flera stÀllen i östra Afrika, inklusive Madagaskar. Habitatet varierar mellan skogar, buskskogar och grÀsmarker. Som kulturföljare Àr Suncus murinus vanlig pÄ jordbruksmark, i trÀdgÄrdar och i stÀder.[1]

Suncus murinus Àr aktiv pÄ natten och lever huvudsakligen ensam. Födan utgörs frÀmst av insekter och av smÄ dÀggdjur. Dessutom Àter arten andra ryggradslösa djur, olika vÀxtdelar och mÀnniskans matrester. PÄ grund av den höga ÀmnesomsÀttningen mÄste nÀbbmusen Àta mycket.[9]

PÄ sydostasiatiska öar jagas nÀbbmusen av ormen Boiga irregularis. Andra predatorer undviker Suncus murinus vanligen pÄ grund av den strÀnga lukten.[9]

Honor kan para sig hela Äret men de flesta ungar föds under vÄren och sommaren. DrÀktigheten varar cirka 30 dagar och en kull har 4 till 8 ungar. Före ungarnas födelse bygger modern och fadern ett nÀste av mjukt material. Ungarna stannar dÀr tills de vÀger 75 procent av de vuxna djurens vikt. Efter 12 (sÀllan) till 20 dagar slutar honan med digivning. Cirka 35 dagar efter födelsen blir ungarna könsmogna. Individerna blir i naturen ett eller tvÄ Är gamla. I fÄngenskap kan de leva 2,5 Är.[9]

Suncus murinus och mÀnniskor

[redigera | redigera wikitext]

Arten betraktas ibland som störande nĂ€r den besöker mĂ€nniskans samhĂ€llen pĂ„ grund av sitt högljudda beteende och för den strĂ€nga lukten. Å andra sidan dödar den mĂ„nga skadeinsekter och kanske en och annan gnagare. Ljudet som nĂ€bbmusen framkallar pĂ„minner och ljudet frĂ„n mynt och dĂ€rför Ă€r arten i Kina kĂ€nd som "pengarnas nĂ€bbmus".[10]

  1. 1 2 3 2008 Suncus murinus FrÄn: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. LÀst 24 oktober 2012.
  2. ↑ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ↑ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ↑ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Suncus murinus
  5. ↑ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ↑ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  7. 1 2 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/suncus+murinus/match/1. LĂ€st 24 september 2012.
  8. ↑ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. 1 2 3 4 J. Lench (29 september 2004). ”Asian house shrew” (pĂ„ engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Suncus_murinus/. LĂ€st 21 december 2015.
  10. ↑ Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9, sid.223-225, Suncus

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]