Trofeo Baracchi
 | |
| Detaljer | |
|---|---|
| Datum | September/oktober |
| Region |  Â Italien |
| Disciplin | LandsvÀg |
| Typ | Endagslopp ITT 1941-1948, 1991 Parlopp (tempo) 1949-1990 |
| Historia | |
| Antal upplagor | 52 |
| Första upplaga | 1941 |
| Sista upplaga | 1991 |
| Första vinnare | Michele Motta |
| Senaste vinnare |  Tony Rominger (1991) |
Trofeo Baracchi var ett endagslopp i landsvÀgscykling som kördes frÄn 1941 till 1991 i norra Italien (Lombardiet 1941-1980 och 1991, Toscana 1981-1983 samt Trentino-Alto Adige 1984-1990).
Loppet skapades av affÀrsmannen Giacomo "Mino" Baracchi frÄn Bergamo och kördes de Ätta första Ären som ett individuellt tempolopp pÄ 100 kilometer, eller nÄgot mer, med start och mÄl i Bergamo. De inledande Ären var det ett amatörlopp, men 1944 öppnades det för professionella[1]. 1949 Àndrades det till ett tvÄmanna lagtempo (med det tidigare Giro della Provincia di Milano som förebild) och detta format bibehölls till och med 1990. Fram till och med 1958 ingick, utöver de (drygt) 100 kilometerna partempo, Àven tvÄ delar till som kördes pÄ bana (varav en var ett förföljeleslopp och den andra en individuell sprint med flygande start)[2]
1953 flyttades mÄlet till Milano och under 1950- och 1960-talen lÄg starten i Bergamo, medan mÄlet lÄg i antingen Milano, Bergamo eller Brescia. DÀrefter flyttades starten runt till ett par andra orter (utöver Bergamo) under 1970-talet (men mÄlet lÄg i Bergamo eller Brescia), men frÄn 1981 till 1983 kördes det frÄn Pontedera till Pisa och frÄn 1984 lÄg starten i Borgo Valsugana och mÄlet i Trento. 1991 kördes den sista upplagan, men nu som ett individuellt tempolopp (pÄ 64 km med start och mÄl i Bergamo) eftersom det inkluderats i UCI World Cup (och fungerade som vÀrldscupfinalen Grand Prix des Nations).
Loppet var planerat att ÄteruppstÄ 2023, men stÀlldes in pÄ grund av ekonomiska problem. Loppet var Àven inplanerat 2024[3] men stÀlldes Äter in.[4] Ett nytt försök Àr planerat att göras i oktober 2025.[5]
Flest segrar har Francesco Moser, fem stycken - men med fem olika partners (bland dem mÀrks speciellt Mosers evige rival Giuseppe Saronni 1979[6]). Flest segrar tillsammans har Fausto Coppi/Riccardo Filippi som vann tre Är i rad (1953-1955). Flest podieplatser, tio stycken (tre segrar, sex andraplatser och en tredjeplats), har Jacques Anquetil frÄn 1953 till 1968.
Den högsta medelhastigheten noterades 1989 dÄ Laurent Fignon/Thierry Marie höll 50,49 km/tim pÄ det 96,6 kilometer lÄnga loppet.
Podieplaceringar
[redigera | redigera wikitext]
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Chris Sidwells, The Baracchi Trophy pÄ CyclingLegends.co.uk.
- William Fotheringham, Forgotten Races: Baracchi Trophy pÄ Prendas Ciclismo.
- Suze Clemitson, Trofeo Baracchi pÄ Conquista.
- Trofeo Barcchi pÄ Museo del Ciclismo.
- Trofeo Baracchi (Ita) - Ex. pÄ Mémoire du cyclisme.
- Trofeo Baracchi (1.1) och 1991 - Grand Prix des Nations (CDM) pÄ ProCyclingStats.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Sidwells och MĂ©moire du cyclisme sĂ€ger 1944, Fotheringham 1946.
- â Se Museo del ciclismo ("australiana" Ă€r beteckningen pĂ„ förföljelselopp pĂ„ italienska) och Baldini-Moser vincono il Trofeo ciclistico Baracchi dope animate discussione per una prova in pista i La Nuova Stampa 5 november 1958 sid. 8 (se under "Prove supplementari su pista" och "Classifica finale del Trofeo Baracchi", dĂ€r det framgĂ„r att slutstĂ€llningen avgjordes pĂ„ poĂ€ng frĂ„n de tre delgrenarna, i resultatlistan - notera ocksĂ„ att det Ă€ven fanns en klass för "dilettanti", det vill sĂ€ga amatörer, som dock bara bestod av partempo pĂ„ landsvĂ€g).
- â 2024 Menâs Pro Cycling Calendar pĂ„ Lanterne Rouge. Se under "Returning races".
- â 2024 » 48th Trofeo Baracchi (1.1) pĂ„ ProCyclingStats.
- â 2025 » 48th Trofeo Baracchi (1.1) pĂ„ ProCyclingStats.
- â Men Ă€ven som par körde de snarast mot varandra Ă€n samarbetade. Se speciellt en intervju med bĂ„da av Mario Pastonesi, âOurs was a true rivalryâ: Moser v Saronni, Roleur, 8 oktober 2020.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Video pÄ YouTube frÄn loppet 1962 dÀr Rudi Altig (som ocksÄ intervjuas/kommenterar pÄ tyska, med franska undertexter) fÄr ge Jacques Anquetil, som Àr helt utmattad (och till slut faller och slÄr sig blodig inne pÄ stadion efter mÄlgÄng), hjÀlp att hÄlla farten genom att lÀgga sig bakom och skjuta pÄ de sista 15 kilometerna. Men de vann lopet med nio sekunder!