Hoppa till innehÄllet

WAP

FrÄn Wikipedia

Wireless Application Protocol (WAP) Àr en global och licensfri standard som definierar hur kommunikationen mellan Internet och handhÄllna apparater sÄsom mobiltelefoner ska gÄ till via ett mobilt telenÀt. Mer konkret var WAP den första tekniken som möjliggjorde utnyttjandet av World Wide Web frÄn mobiltelefoner och liknande. Standarden har tagits fram av bland andra Ericsson, Motorola, Phone.com och Nokia. Den utvecklas och underhÄlls av OMA, Open Mobile Alliance och tidigare av WAP-Forum. WAP specificerar bÄde protokollet och sprÄket. Den första fungerande sajten öppnades 1999 och den första telefonen som kunde hantera WAP var Nokia 7110. Nokia 7110 hade dock bara CSD-modem som klarade en dataöverföring pÄ 9,6 kbit/s vilket Àr att jÀmföra med 4G-standard som Är 2015 var cirka 50 000 gÄnger snabbare. Det gick inte att ringa samtidigt som anvÀndaren wappade.[1]

Numera (Är 2020 eller tidigare) Àr WAP ersatt av mobila webbsidor.

Protokollet innehÄller regler för hur informationen skickas.

I WAP organiseras informationen i nÄgot som kallas kort och lekar (cards and decks). En lek bestÄr av ett antal kort som innehÄller relevant information för anvÀndaren för just den applikationen (tjÀnsten). Lekar och kort hÀnger ihop genom lÀnkar, ungefÀr som lÀnkar anvÀnds i HTML.

WAP kan anvÀnda sig av flera sÀtt att skicka och ta emot data. De vanligaste Àr GSM och det mera moderna GPRS. Med GSM debiteras i allmÀnhet en minutkostnad eftersom telefonen mÄste ringa upp ett speciellt nummer för att kunna hÀmta WAP-data, inte helt olikt hur en dator kan behöva ringa upp med modem för att nÄ Internet. Ett högt minutpris i samband med GSM-nÀtets lÄga hastighet gjorde att WAP tidigt fick dÄligt rykte, men i och med introduktionen av GPRS Är 2002 har WAP blivit mer anvÀndbart. Dels för att man med GPRS inte har minutpris, utan betalar för hur mycket information man hÀmtar, samt att det vanligen Àr betydligt snabbare.

Det första sprÄket i WAP kallas WML (Wireless Markup Language) och Àr en egen XML-vokabulÀr. WML fyller ungefÀr samma funktion som HTML gör pÄ WWW. WML Àr optimerat för att passa trÄdlös kommunikation.

För att utöka funktionaliteten i WML finns Àven scriptsprÄket (WMLS) som liknar Javascript. SÀker och skyddad överföring finns definierat i WTLS som Àr baserad pÄ SSL.

PÄ senare tid (skrivet 2007) har WAP-lÀsarna i mobiltelefonerna blivit allt modernare, och mÄnga stöder vanlig HTML. Det[förtydliga] har gjort att WAP under 2010-talet i stort sett har försvunnit.[kÀlla behövs] Dessutom har efter 2010 det blivit en stagnation i tillvÀxten av mobilanpassade HTML-sidor.[kÀlla behövs]. Detta till förmÄn för sÄ kallade appar, som installeras i smarta mobiler.

Den nyaste versionen av WAP Àr version 2.0 (frÄn 2002) som bland annat inkluderar följande skillnader frÄn WAP 1.x-versionerna:

  • SprĂ„ket XHTML Mobile Profile, som Ă€r en lĂ€tt sprĂ„kversion av vanlig XHTML, har tillkommit.
  • Protokollet för transport av datan har uppgraderats till Wireless Profile HTTP (WP-HTTP).

Microbrowsers

[redigera | redigera wikitext]
  • WinWAP Ă€r en webblĂ€sare för WAP som kan anvĂ€ndas pĂ„ vanliga Windows PC:n och Pocket PC (Windows Mobile).
  • Opera Ă€r en webblĂ€sare för Windows och Macintosh. Klarar Ă€ven att visa WAP-sidor.
  1. ↑ ”WAP: Mobilsurfandet kan börja”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/wap-mobilsurfandets-fodelse/. LĂ€st 10 april 2018.