Québec (stad)
| Québec | |
Vapen & Flagga | |
| FolkmÀngd | 508 349 (2009) |
|---|---|
| Riktnummer | +1 (Kanada) 418 och 581 |
| Officiell webbplats | |
Québec (franska: Québec eller Ville de Québec) Àr huvudstad i den kanadensiska provinsen Québec.
à r 1985 blev Gamla stan i Québec (Le Vieux-Québec), den enda nordamerikanska staden med bevarade stadsmurar norr om Mexiko, upptagen pÄ Unescos vÀrldsarvslista. I eller intill den historiska stadskÀrnan hittar man idag Assemblée nationale du Québec (Nationalförsamlingen i Quebec), Musée National des Beaux-Arts du Québec, och Musée de la Civilisation.
Québec Àr kÀnt för sin vinterkarneval och Chùteau Frontenac, ett historiskt hotell vars siluett fortfarande dominerar staden. Andra populÀra platser att besöka Àr fortfarande Citadelle de Québec, Montmorencyfallen intill Beauport och basilikan Sainte-Anne-de-Beaupré i staden Beaupré.
Att ta med sig till Québec (stad)
[Redigera]Att ta med sig frÄn Québec (stad)
[Redigera]Fakta om Québec (stad)
[Redigera]Historik
[Redigera]Québec Àr den nÀst Àldsta staden i Kanada efter St. John's pÄ Newfoundland. Staden grundades av Samuel de Champlain den 3 juli 1608 intill indianbyn Stadacona. Irokeserna gav pÄ sÄ vis Kanada dess namn genom sitt ord för "by", kanata.
Britter erövrade staden 1759 och höll den fram till 1763. Utanför stadens murar stod slaget vid Plaines d'Abraham dÄ James Wolfe besegrade den franske generalen Louis-Joseph de Montcalm och intog staden. SjuÄrskriget slutade med att Frankrike överlÀmnade sina nordamerikanska kolonier, Nya Frankrike, till engelsmÀnnen.
Under den amerikanska revolutionen angreps den brittiska garnisonen i Québec av amerikanska trupper, men deras försök att starta en revolt i Kanada fick ett snöpligt slut sedan de besegrats i slaget vid Québec 1775.
Inför 1812 Ärs krig befÀste Isaac Brock Québec och lÀt uppföra ett artilleribatteri i staden.
Québec var Kanadas huvudstad frÄn 1859 till 1865, dÄ Ottawa till sist tog över den rollen. Quebec-konferensen 1864 om konfederationen hölls i Québec.
Under andra vÀrldskriget hölls tvÄ konferenser i Québec. Den första 1943 mellan Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill, Mackenzie King (Kanadas premiÀrminister) och Song Ziwen (Kinas utrikesminister). Den andra konferensen hölls 1944 mellan Churchill och Roosevelt. Mötena Àgde rum i Citadelle och Chùteau Frontenac.
Lokalbefolkningen
[Redigera]SprÄk
[Redigera]Franska Àr modersmÄl för majoriteten av befolkningen i Québec Ville (97,8% 2001). Men liksom i resten av Québec, och till skillnad frÄn Montréal, mÄnga mÀnniskor, ofta uteslutande talar franska.
Som pÄ mÄnga turistmÄl finns det engelsktalande personal pÄ de flesta hotell och restauranger och i alla museer i staden.
Om man vill tala engelska med en fransk-kanadensisk person Ă€r det bĂ€st att först frĂ„ga om han eller hon talar engelska. Om svaret Ă€r nekande Ă€r det bara att vandra vidare till nĂ€sta person. I allmĂ€nhet Ă€r det dĂ„ bĂ€st att försöka vĂ€nda sig till en yngre person. Ăven om man inte talar franska Ă€r det en bra idĂ© att lĂ€ra sig nĂ„gra enkla ord och artighetsfraser. Det gör att mĂ€nniskor öppnar sig lite Ă€ven om resten av konversationen sker pĂ„ engelska.
Stadsdelar
[Redigera]Att ta sig till Québec (stad)
[Redigera]Förflyttning i Québec (stad)
[Redigera]Betalning
[Redigera]Boende
[Redigera]Mat och dryck
[Redigera]Att se
[Redigera]
Att göra
[Redigera]Nöjesliv
[Redigera]Arbete
[Redigera]Kommunikation
[Redigera]Quebecs flygplats heter Aéroport international Jean-Lesage de Québec. I staden finns ocksÄ en stor hamn som utgör en del i Saint Lawrence Seaway. Stadens jÀrnvÀgsstation, Gare du Palais, utgör den östra slutstationen pÄ en lÀngre jÀrnvÀgsstrÀckning.
TvÄ broar, Pont de Québec och Pont Pierre-Laporte, förbinder staden med Saint Lawrenceflodens södra strand.
SĂ€kerhet
[Redigera]Respektera
[Redigera]Politik, den franska identiteten och fransksprÄkigheten i Quebec Àr kÀnsliga Àmnen att diskutera.
Lokalpatriotismen Àr stark i Quebec och kan folk ta illa upp ifall man kallar dem för kanadensare och rÀkna med att franska kanadensarna hellre hÀlsar pÄ sitt eget sprÄk.

