Gayle Rubin
| Gayle Rubin | |
| Gayle Rubin, 2012. | |
| Född | 1949[1][2] South Carolina |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Michigan, filosofie doktor, |
| SysselsÀttning | Antropolog, författare, kvinnosakspolitiker[3], kulturantropolog[4], HBTQ-aktivist, universitetslÀrare, essÀist, feminist[4] |
| Arbetsgivare | University of Michigan |
| UtmÀrkelser | |
| Ruth Benedict Prize (2012)[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Gayle Rubin, född 1 januari 1949, Àr en amerikansk kulturantropolog och mest kÀnd för sina publikationer om kön och genus. Rubin fick sitt genombrott 1975 med "The Traffic in Women: Notes on the 'Political Economy' of Sex" dÀr hon myntade begreppet kön/genus-system. Genom att anvÀnda sig av bland andra Karl Marx, Claude Lévi-Strauss och Sigmund Freuds teorier pÄvisade Rubin detta system.
Rubin doktorerade i antropologi vid the University of Michigan Är 1994. 2003 började hon arbeta vid universitetet.[6]
Feministiskt tÀnkande
[redigera | redigera wikitext]Rubin tillhörde dem som under 1960- och 1970-talet utvecklade socialistisk feminism, i kritik mot marxismen som generell lösning av förtrycket av kvinnor.[7]
The Traffic in Women: Notes on the âPolitical Economyâ of Sex (1975)
[redigera | redigera wikitext]Den hĂ€r essĂ€n utkom Ă„r 1975 och Ă€r en av Gayle Rubins mest lĂ€sta essĂ€er. Det Ă€r i denna essĂ€ Rubin har myntat begreppet âsex/gendersystemâ, det vill sĂ€ga kön/genussystemet. Rubin definierar begreppet som âthe set of arrangements by which a society transforms biological sexuality into products of human activity, and in which these transformed sexual needs are satisfied".[8] Rubin menar att genus inte Ă€r nĂ„gonting naturgivet, utan ett resultat â en produkt â av sociala och kulturella faktorer och att genussystemet i sin tur Ă€r organiserade relationer. Dessa ser dĂ€rmed heller inte identiska ut inom alla kulturer. I denna essĂ€ försöker Rubins pĂ„visa behovet för dessa begrepp.[8]
Rubin börjar med att titta pĂ„ marxismen, men menar att den inte beaktar könsskillnader utan snarare bara klasskillnader. âWomen are oppressed in societies which can by no stretch to the imagination be described as capitalistâ,[8] sĂ€ger Rubins Ă€ven senare i essĂ€n, vilket innebĂ€r att marxismen inte Ă€r tillrĂ€cklig för att förstĂ„ upphovet till kvinnoförtryck. Förutom Karl Marx nĂ€mner Rubin Ă€ven Friedrich Engels i essĂ€n, med anknytning till Engels verk Familjens, privategendomens och statens ursprung eftersom Engels talade om kvinnor, i betydelsen nĂ€mnde dem. Samt Claude LĂ©vi-Strauss, Sigmund Freud och Jacques Lacan har Ă€ven med sina tankar och teorier betydelse i Rubins analys av det som hon kallar för kön/genussystemet.[8]
Thinking Sex: Note for a Radical Theory of the Politics of Sexuality (1984)
[redigera | redigera wikitext]Den hÀr essÀn utkom Är 1984 och Àr tillsammans med The Traffic in Women ett av Rubins mest lÀsta verk. Fokuset i denna essÀ ligger pÄ sex och sexualitet, vilket skiljer sig frÄn The Traffic in Women som koncentrerar sig pÄ kön och genus.
Rubin menar att en sexuell essentialism har prÀglat i synnerhet den vÀsterlÀndska kulturen. Det vill sÀga en syn pÄ sexualitet som nÄgonting förutbestÀmt och oförÀnderligt, medan Rubin menar att sexualiteten Àr en produkt av sociala strukturer. Rubin menar Àven att sex och sexualitet betraktas som nÄgonting negativt tills de kan förklaras som positiva. Till exempel sex till följd av Àktenskap eller sex i syfte att fortplanta sig.[9]

Rubin har ocksĂ„ illustrerat en vĂ€rdehierarki för sexualitet och sexuella handlingar. Detta i form av en stor cirkel som rymmer en mindre cirkel (âThe sex hierarchy: the charmed circle vs. The outer limitsâ).[9] Det Ă€r den inre, vĂ€lsignade cirkeln som bestĂ„r av den enligt modellen önskvĂ€rda sexualiteten, och den yttre av den icke-önskvĂ€rda. Till den inre cirkeln hör dĂ„ inom Ă€ktenskapligt sex, mellan en man och en kvinna inom samma generation, hemma utan hjĂ€lpmedel eller porr, i reproduktivt syfte utan betalning. Den icke-önskvĂ€rda sexualiteten blir dĂ€rmed det motsatta. Det vill sĂ€ga sex utanför Ă€ktenskap, i grupp, strĂ€ckande över generationsgrĂ€nser, utomhus med hjĂ€lpmedel eller porr, inte i syfte av reproduktion, för betalning. Detta innebĂ€r Ă€ven att all typ av heterosexualitet inte ses som positiv sexualitet.[9]
Sexuell stratifikation omnÀmns Àven i essÀn. Med sexuell stratifikation menas olika grupper av sexualitet som behandlas pÄ ojÀmlika grunder, som exempel nÀmns bland annat sexarbetare. Rubin menar att det Àr sexlagar som inverkar pÄ den sexuella stratifikationen mest och hon menar Àven att dessa typer av lagar inte hade blivit accepterade inom nÄgot annat domÀn tillhörande det sociala livet. Rubin menar att mÀnniskor mÄste inse att pÄ samma sÀtt som exempelvis mat varierar mellan och inom olika kulturer, gör Àven sex och sexualitet det.[9]
| Rubins sexhierarki | |||
|---|---|---|---|
| S/M | Homosexuellt | Ogift | Promiskuöst |
| Med tillverkade föremÄl |
âą Heterosexuellt âą Vanilj âą Endast kroppar |
âą Gift âą Monogamt âą Fortplantning |
Ej
fortplantning |
| Pornografi | âą Ingen pornografi âą Hemma âą Samma generation |
âą Gratis âą Ett par âą I en relation |
Mot |
| I parken | Ăver
generationsgrÀnser |
TillfÀlligt | Ensam eller
i grupp |
Mottagande
[redigera | redigera wikitext]I essÀn "Thinking Sex" ville Rubin skilja sex och sexualitet frÄn feminismen. Hon ansÄg inte att feminismen var det lÀmpligaste tillvÀgagÄngssÀttet att redogöra för vad sexuell variation för henne de facto innebÀr.[10] Detta har Rubin senare förklarat, dÄ hon blivit intervjuad av Judith Butler, och menar att hon aldrig hade för avsikt att angripa feminismen.[10] Rubin har för övrigt setts som en framtrÀdande gestalt inom den sexpositiva feminismen.[11][12]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â SNAC, SNAC Ark-ID: w62d3s7c, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Korean Authority File, KRNLK-ID: KAC201519227.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.lambdaliterary.org , lĂ€st: 31 oktober 2016.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1800410377749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, queeranthro.org , lĂ€st: 19 augusti 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â âAnthropology, University of Michiganâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 18 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180618162507/https://lsa.umich.edu/anthro/people/faculty/socio-cultural-faculty/grubin.html. LĂ€st 5 mars 2018.
- â âsocialistisk feminism - Uppslagsverk - NE.seâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socialistisk-feminism. LĂ€st 30 december 2021.
- 1 2 3 4 Rubin, Gayle. "The Traffic in Women: Notes on the 'Political Economy' of Sex", 1975, 157-210.
- 1 2 3 4 Rubin, Gayle. "Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality, 1984, 143-178.
- 1 2 Butler, Judith. 'Sexual Traffic' Ett samtal med Gayle, 1994, 49-62.
- â Kelsey G. (2 maj 2018). âDeconstructing Sex Work In Order to Construct Feminismâ (pĂ„ engelska). serendipstudio.org. https://serendipstudio.org/sci_cult/courses/sexgender/f05/web4/kg.html. LĂ€st 27 november 2023.
- â McBride, Andrew (2008). âThe Sex Wars, 1970s to 1980s · Lesbians in the Twentieth Century, 1900-1999, by Esther Newton and Her Students · OutHistoryâ (pĂ„ engelska). outhistory.org. https://outhistory.org/exhibits/show/lesbians-20th-century/sex-wars. LĂ€st 28 november 2023.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Gayle Rubin, Department of Anthropology, University of Michigan
- "The Traffic in Women: Notes on the 'Political Economy' of Sex"
- Gayle S. Rubin, Thinking Sex: Notes for a Radical Theory Of the Politics of Sexuality
- "'Sexual Traffic' Ett samtal med Gayle Rubin"
|