Hoppa till innehÄllet

Gayle Rubin

FrÄn Wikipedia
Gayle Rubin
Gayle Rubin, 2012.
Född1949[1][2]
South Carolina
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Michigan, filosofie doktor,
SysselsÀttningAntropolog, författare, kvinnosakspolitiker[3], kulturantropolog[4], HBTQ-aktivist, universitetslÀrare, essÀist, feminist[4]
ArbetsgivareUniversity of Michigan
UtmÀrkelser
Ruth Benedict Prize (2012)[5]
Redigera Wikidata

Gayle Rubin, född 1 januari 1949, Àr en amerikansk kulturantropolog och mest kÀnd för sina publikationer om kön och genus. Rubin fick sitt genombrott 1975 med "The Traffic in Women: Notes on the 'Political Economy' of Sex" dÀr hon myntade begreppet kön/genus-system. Genom att anvÀnda sig av bland andra Karl Marx, Claude Lévi-Strauss och Sigmund Freuds teorier pÄvisade Rubin detta system.

Rubin doktorerade i antropologi vid the University of Michigan Är 1994. 2003 började hon arbeta vid universitetet.[6]

Feministiskt tÀnkande

[redigera | redigera wikitext]

Rubin tillhörde dem som under 1960- och 1970-talet utvecklade socialistisk feminism, i kritik mot marxismen som generell lösning av förtrycket av kvinnor.[7]

The Traffic in Women: Notes on the “Political Economy” of Sex (1975)

[redigera | redigera wikitext]

Den hĂ€r essĂ€n utkom Ă„r 1975 och Ă€r en av Gayle Rubins mest lĂ€sta essĂ€er. Det Ă€r i denna essĂ€ Rubin har myntat begreppet ”sex/gendersystem”, det vill sĂ€ga kön/genussystemet. Rubin definierar begreppet som “the set of arrangements by which a society transforms biological sexuality into products of human activity, and in which these transformed sexual needs are satisfied".[8] Rubin menar att genus inte Ă€r nĂ„gonting naturgivet, utan ett resultat – en produkt – av sociala och kulturella faktorer och att genussystemet i sin tur Ă€r organiserade relationer. Dessa ser dĂ€rmed heller inte identiska ut inom alla kulturer. I denna essĂ€ försöker Rubins pĂ„visa behovet för dessa begrepp.[8]

Rubin börjar med att titta pĂ„ marxismen, men menar att den inte beaktar könsskillnader utan snarare bara klasskillnader. ”Women are oppressed in societies which can by no stretch to the imagination be described as capitalist”,[8] sĂ€ger Rubins Ă€ven senare i essĂ€n, vilket innebĂ€r att marxismen inte Ă€r tillrĂ€cklig för att förstĂ„ upphovet till kvinnoförtryck. Förutom Karl Marx nĂ€mner Rubin Ă€ven Friedrich Engels i essĂ€n, med anknytning till Engels verk Familjens, privategendomens och statens ursprung eftersom Engels talade om kvinnor, i betydelsen nĂ€mnde dem. Samt Claude LĂ©vi-Strauss, Sigmund Freud och Jacques Lacan har Ă€ven med sina tankar och teorier betydelse i Rubins analys av det som hon kallar för kön/genussystemet.[8]

Thinking Sex: Note for a Radical Theory of the Politics of Sexuality (1984)

[redigera | redigera wikitext]

Den hÀr essÀn utkom Är 1984 och Àr tillsammans med The Traffic in Women ett av Rubins mest lÀsta verk. Fokuset i denna essÀ ligger pÄ sex och sexualitet, vilket skiljer sig frÄn The Traffic in Women som koncentrerar sig pÄ kön och genus.

Rubin menar att en sexuell essentialism har prÀglat i synnerhet den vÀsterlÀndska kulturen. Det vill sÀga en syn pÄ sexualitet som nÄgonting förutbestÀmt och oförÀnderligt, medan Rubin menar att sexualiteten Àr en produkt av sociala strukturer. Rubin menar Àven att sex och sexualitet betraktas som nÄgonting negativt tills de kan förklaras som positiva. Till exempel sex till följd av Àktenskap eller sex i syfte att fortplanta sig.[9]

Gayle Rubins sexhierarki med den vÀlsignade cirkeln och "the outer limits" (de yttre grÀnserna); enligt versionen som skapades av Rubin 1982. Se Àven hierarkin som tabell nedan.

Rubin har ocksĂ„ illustrerat en vĂ€rdehierarki för sexualitet och sexuella handlingar. Detta i form av en stor cirkel som rymmer en mindre cirkel (”The sex hierarchy: the charmed circle vs. The outer limits”).[9] Det Ă€r den inre, vĂ€lsignade cirkeln som bestĂ„r av den enligt modellen önskvĂ€rda sexualiteten, och den yttre av den icke-önskvĂ€rda. Till den inre cirkeln hör dĂ„ inom Ă€ktenskapligt sex, mellan en man och en kvinna inom samma generation, hemma utan hjĂ€lpmedel eller porr, i reproduktivt syfte utan betalning. Den icke-önskvĂ€rda sexualiteten blir dĂ€rmed det motsatta. Det vill sĂ€ga sex utanför Ă€ktenskap, i grupp, strĂ€ckande över generationsgrĂ€nser, utomhus med hjĂ€lpmedel eller porr, inte i syfte av reproduktion, för betalning. Detta innebĂ€r Ă€ven att all typ av heterosexualitet inte ses som positiv sexualitet.[9]

Sexuell stratifikation omnÀmns Àven i essÀn. Med sexuell stratifikation menas olika grupper av sexualitet som behandlas pÄ ojÀmlika grunder, som exempel nÀmns bland annat sexarbetare. Rubin menar att det Àr sexlagar som inverkar pÄ den sexuella stratifikationen mest och hon menar Àven att dessa typer av lagar inte hade blivit accepterade inom nÄgot annat domÀn tillhörande det sociala livet. Rubin menar att mÀnniskor mÄste inse att pÄ samma sÀtt som exempelvis mat varierar mellan och inom olika kulturer, gör Àven sex och sexualitet det.[9]

Rubins sexhierarki
S/M Homosexuellt Ogift Promiskuöst
Med
tillverkade
föremÄl
‱ Heterosexuellt
‱ Vanilj
‱ Endast kroppar
‱ Gift
‱ Monogamt
‱ Fortplantning
Ej

fortplantning

Pornografi ‱ Ingen pornografi
‱ Hemma
‱ Samma generation
‱ Gratis
‱ Ett par
‱ I en relation
Mot

betalning

I parken Över

generationsgrÀnser

TillfÀlligt Ensam eller

i grupp

I essÀn "Thinking Sex" ville Rubin skilja sex och sexualitet frÄn feminismen. Hon ansÄg inte att feminismen var det lÀmpligaste tillvÀgagÄngssÀttet att redogöra för vad sexuell variation för henne de facto innebÀr.[10] Detta har Rubin senare förklarat, dÄ hon blivit intervjuad av Judith Butler, och menar att hon aldrig hade för avsikt att angripa feminismen.[10] Rubin har för övrigt setts som en framtrÀdande gestalt inom den sexpositiva feminismen.[11][12]

  1. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w62d3s7c, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. ↑ Korean Authority File, KRNLK-ID: KAC201519227.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ lĂ€s online, www.lambdaliterary.org , lĂ€st: 31 oktober 2016.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1800410377749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  5. ↑ lĂ€s online, queeranthro.org , lĂ€st: 19 augusti 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ ”Anthropology, University of Michigan”. Arkiverad frĂ„n originalet den 18 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180618162507/https://lsa.umich.edu/anthro/people/faculty/socio-cultural-faculty/grubin.html. LĂ€st 5 mars 2018.
  7. ↑ ”socialistisk feminism - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socialistisk-feminism. LĂ€st 30 december 2021.
  8. 1 2 3 4 Rubin, Gayle. "The Traffic in Women: Notes on the 'Political Economy' of Sex", 1975, 157-210.
  9. 1 2 3 4 Rubin, Gayle. "Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality, 1984, 143-178.
  10. 1 2 Butler, Judith. 'Sexual Traffic' Ett samtal med Gayle, 1994, 49-62.
  11. ↑ Kelsey G. (2 maj 2018). ”Deconstructing Sex Work In Order to Construct Feminism” (pĂ„ engelska). serendipstudio.org. https://serendipstudio.org/sci_cult/courses/sexgender/f05/web4/kg.html. LĂ€st 27 november 2023.
  12. ↑ McBride, Andrew (2008). ”The Sex Wars, 1970s to 1980s · Lesbians in the Twentieth Century, 1900-1999, by Esther Newton and Her Students · OutHistory” (pĂ„ engelska). outhistory.org. https://outhistory.org/exhibits/show/lesbians-20th-century/sex-wars. LĂ€st 28 november 2023.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]