Hoppa till innehÄllet

Karl Carstens

FrÄn Wikipedia
Karl Carstens
Född14 december 1914[1][2][3]
Bremen, Tyskland
Död30 maj 1992[1][2][3] (77 Är)
Meckenheim, Nordrhein-Westfalen
BegravdRiensbergs begravningsplats
Medborgare iTyskland
Utbildad vidYale Law School
MĂŒnchens universitet
Kölns universitet
SysselsÀttningPolitiker[4], universitetslÀrare[5], officer[5], advokat[5], domarsekreterare[6], diplomat[5], jurist, statssekreterare[5]
Befattning
Statssekretér i finansdepartementet (1966–1967)
Förbundskanslidirektör (1968–1969)
Ledamot av Förbundsdagen
sjunde förbundsdagen (1972–1976)[7]
Suppleant i EuroparÄdets parlamentariska församling (1973)[8]
Ordförande för CDU/CSU:s Förbundsdagsgrupp (1973–1976)
Suppleant i EuroparĂ„dets parlamentariska församling (1974–1977)[8]
Ledamot av Förbundsdagen
Ă„ttonde förbundsdagen (1976–1979)[9]
Förbundsdagspresident (1976–1979)[10]
Tysklands förbundspresident (1979–1984)
ArbetsgivareKölns universitet
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–)[6][11]
CDU (–)
MakaVeronica Carstens
FörÀldrarKarl Carstens
UtmÀrkelser
Se lista
Namnteckning
Redigera Wikidata

Karl Carstens, född 14 december 1914 i Bremen, Tyskland, död 30 maj 1992 i Meckenheim, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, var en tysk politiker som tillhörde kristdemokraterna (CDU).

1976–1979 var han talman (förbundsdagspresident) för den tyska förbundsdagen och mellan 1979 och 1984 var han förbundspresident i Förbundsrepubliken Tyskland.

Karl Carstens, 1973

Carstens föddes i stadsdelen Schwachhausen i Bremen. Hans far stupade i första vĂ€rldskriget innan sonen föddes. Efter studenten 1933 började han studera juridik och statsvetenskap i Frankfurt am Main, Greifswald, Dijon, MĂŒnchen, Königsberg och Hamburg. Han tog sin första juridiska statsexamen 1936 och sina andra 1939. 1938 promoverades han till Dr. jur. och började arbeta i Bremen. Han deltog i andra vĂ€rldskriget vid ett luftvĂ€rnsartilleri dĂ€r han blev löjtnant. 1940-1945 var han medlem i NSDAP.

Efter kriget började han arbeta som advokat i Bremen. Han var 1945-1947 Àven periodvis verksam hos borgmÀstaren Theodor Spitta och var med och tog fram Bremens författning. 1948 började han studera vid Yale i New Haven dÀr han tog en Masters of Laws 1949. 1949-1954 följde arbete som rÀttslig rÄdgivare hos senaten i Bremen och samtidigt var han lÀrare vid Kölns universitet. 1954 började hans karriÀr vid tyska utrikesdepartementet.

Han började som vÀsttysk stÀndig representant vid EuroparÄdet i Strasbourg och var sedan verksam vid tyska UD i Bonn. Han var expert för europafrÄgor och stÀllföretrÀdare för utrikesministern. 1958 övertog han avdelningen West I Europa. 1960 utnÀmndes han till professor.

Carstens var medlem av CDU sedan 1955. Hans politiska karriÀr tog vidare fart 1960 dÄ han blev statssekreterare. 1966 följde statssekreterarposten i försvarsministeriet. 1968-1969 var Carstens chef för Bundeskanzleramt under Kurt Georg Kiesinger.

1972 blev han förbundsdagsledamot. Han var ordförande för CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp 1973-1976 och utnÀmndes 1976 till förbundsdagens president. 23 maj 1979 valdes han till Tysklands femte förbundspresident som eftertrÀdare till Walter Scheel.

UtmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. 1 2 Discogs, Discogs artist-ID: 2696880, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, lÀs online, lÀst: 13 april 2018.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 filmportal.de, Filmportal-ID: 17d77dc6a4aa4169adba42fda4a04c2f, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. 1 2 Gilles Bertrand, Trois siĂšcles d'universitĂ© en Bourgogne, Éditions universitaires de Dijon, 2022, ISBN 978-2-36441-442-6.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. 1 2 3 4 5 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185193017749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  6. 1 2 Angehörige des Bundestags / I. -. X. Legislaturperiode : ehemaliger NSDAP- & / oder Gliederungsmitgliedschaften, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
  7. ↑ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, lĂ€s online, lĂ€st: 28 december 2018.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. 1 2 pace.coe.int, PACE medlems-ID: 1582.[kÀlla frÄn Wikidata]
  9. ↑ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, lĂ€s online, lĂ€st: 12 juli 2021.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  10. ↑ lĂ€s online, www.bundestag.de .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  11. ↑ Gregor Aisch & Christian Staas, Nazistpartiets medlemsdatabas, Die Zeit, 2 april 2026, s. 1602, U.S. National Archives-ID: 12044361, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  12. ↑ lĂ€s online, www.quirinale.it .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  13. 1 2 3 lÀs online, www.ordens.presidencia.pt .[kÀlla frÄn Wikidata]
  14. 1 2 3 lÀs online, www.parlament.gv.at .[kÀlla frÄn Wikidata]
  15. ↑ lĂ€s online, www.quirinale.it .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  16. ↑ BOE-ID: BOE-A-1977-16233.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  17. ↑ lĂ€s online, www.quirinale.it .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  18. ↑ BOE-ID: BOE-A-1981-27457.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  19. ↑ Der KarlspreistrĂ€ger 1984 Karl Carstens (pĂ„ tyska), lĂ€s online, lĂ€st: 14 december 2014.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  20. ↑ lĂ€s online, jis.gov.jm .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  21. ↑ lĂ€s online, www.bayerischer-verdienstorden.de .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]