Karl Carstens
Karl Carstens, född 14 december 1914 i Bremen, Tyskland, död 30 maj 1992 i Meckenheim, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, var en tysk politiker som tillhörde kristdemokraterna (CDU).
1976â1979 var han talman (förbundsdagspresident) för den tyska förbundsdagen och mellan 1979 och 1984 var han förbundspresident i Förbundsrepubliken Tyskland.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Carstens föddes i stadsdelen Schwachhausen i Bremen. Hans far stupade i första vĂ€rldskriget innan sonen föddes. Efter studenten 1933 började han studera juridik och statsvetenskap i Frankfurt am Main, Greifswald, Dijon, MĂŒnchen, Königsberg och Hamburg. Han tog sin första juridiska statsexamen 1936 och sina andra 1939. 1938 promoverades han till Dr. jur. och började arbeta i Bremen. Han deltog i andra vĂ€rldskriget vid ett luftvĂ€rnsartilleri dĂ€r han blev löjtnant. 1940-1945 var han medlem i NSDAP.
Efter kriget började han arbeta som advokat i Bremen. Han var 1945-1947 Àven periodvis verksam hos borgmÀstaren Theodor Spitta och var med och tog fram Bremens författning. 1948 började han studera vid Yale i New Haven dÀr han tog en Masters of Laws 1949. 1949-1954 följde arbete som rÀttslig rÄdgivare hos senaten i Bremen och samtidigt var han lÀrare vid Kölns universitet. 1954 började hans karriÀr vid tyska utrikesdepartementet.
Han började som vÀsttysk stÀndig representant vid EuroparÄdet i Strasbourg och var sedan verksam vid tyska UD i Bonn. Han var expert för europafrÄgor och stÀllföretrÀdare för utrikesministern. 1958 övertog han avdelningen West I Europa. 1960 utnÀmndes han till professor.
Carstens var medlem av CDU sedan 1955. Hans politiska karriÀr tog vidare fart 1960 dÄ han blev statssekreterare. 1966 följde statssekreterarposten i försvarsministeriet. 1968-1969 var Carstens chef för Bundeskanzleramt under Kurt Georg Kiesinger.
1972 blev han förbundsdagsledamot. Han var ordförande för CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp 1973-1976 och utnÀmndes 1976 till förbundsdagens president. 23 maj 1979 valdes han till Tysklands femte förbundspresident som eftertrÀdare till Walter Scheel.
UtmÀrkelser
[redigera | redigera wikitext]
 Storofficer av Italienska republikens förtjÀnstorden, 19 december 1959[12]
 Storofficer av Kristi militÀrorden, 4 februari 1960[13]
 Hederstecken i silver och band av Ăsterrikiska republikens förtjĂ€nstorden, 1962[14]- Hedersmedborgare i Berlin, 1964
- Hedersmedborgare i Bonn, 1964
 Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjÀnstorden, 8 augusti 1965[15]
 Storkors av Kristi militÀrorden, 13 oktober 1966[13]
 Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden - storkors av första klassen, 1976
 Storkorset av Isabella den katolskas orden, 1977[16]
 Stort hederstecken i guld med band av Ăsterrikiska republikens förtjĂ€nstorden, 1977[14]
 Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden - storkors av sÀrskilda klassen, 1979
 Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjÀnstorden, 18 september 1979[17]
 Storkedja av Sankt Jakobs SvÀrdsorden, 23 december 1980[13]
 Storkors med kedja av Karl III:s orden, 28 september 1981[18]
 Ăsterrikiska republikens förtjĂ€nstorden i guld, 1982[14]- Hedersdoktor vid Dijons universitet, 24 oktober 1983[4]
- Karlspriset, 31 maj 1984[19]
- Lucius D. Clay Medal, 1986
- Hanns Martin Schleyer-Preis, 1986
 Rajamitrabhornorden
 Jamaicaorden[20]
 Bayerska förtjÀnstorden[21]
 Storkors av Hederslegionen
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Discogs, Discogs artist-ID: 2696880, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, lÀs online, lÀst: 13 april 2018.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 filmportal.de, Filmportal-ID: 17d77dc6a4aa4169adba42fda4a04c2f, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Gilles Bertrand, Trois siĂšcles d'universitĂ© en Bourgogne, Ăditions universitaires de Dijon, 2022, ISBN 978-2-36441-442-6.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 5 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185193017749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Angehörige des Bundestags / I. -. X. Legislaturperiode : ehemaliger NSDAP- & / oder Gliederungsmitgliedschaften, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, lĂ€s online, lĂ€st: 28 december 2018.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 pace.coe.int, PACE medlems-ID: 1582.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, lĂ€s online, lĂ€st: 12 juli 2021.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.bundestag.de .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Gregor Aisch & Christian Staas, Nazistpartiets medlemsdatabas, Die Zeit, 2 april 2026, s. 1602, U.S. National Archives-ID: 12044361, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.quirinale.it .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 lÀs online, www.ordens.presidencia.pt .[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 3 lÀs online, www.parlament.gv.at .[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, www.quirinale.it .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â BOE-ID: BOE-A-1977-16233.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.quirinale.it .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â BOE-ID: BOE-A-1981-27457.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Der KarlspreistrĂ€ger 1984 Karl Carstens (pĂ„ tyska), lĂ€s online, lĂ€st: 14 december 2014.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, jis.gov.jm .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.bayerischer-verdienstorden.de .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karl Carstens.- www.dhm.de â Biografi Deutsches Historisches Museum
- www.bundespraesident.de â Biografie pĂ„ bundespraesident.de
| ||||||||||||||||
|
- Födda 1914
- Avlidna 1992
- CDU-politiker
- Tysklands presidenter
- MĂ€n
- Mottagare av Karlspriset
- Storkorset av sÀrskilda klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden
- Alumner frÄn Yale Law School
- Alumner frĂ„n MĂŒnchens universitet
- Alumner frÄn Kölns universitet
- Storkorset av Isabella den katolskas orden
- Mottagare av Italienska republikens förtjÀnstorden
- Mottagare av Ăsterrikiska förtjĂ€nstorden
- Mottagare av Jakobs SvÀrdsorden
- Storkorset av första klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden
- Storkorset med kedja av Karl III:s orden
- Storkorset av Hederslegionen