Hoppa till innehÄllet

Nigning

FrÄn Wikipedia
För busstermen, se nigning (buss).
En flicka niger för drottning Elizabeth II i Brisbane, mars 1954.

En nigning Àr en traditionell vÀsterlÀndsk hÀlsningsgest utförd av kvinnor och flickor dÀr den nigande böjer benen vid knÀna. Ibland böjs Àven huvudet. Den manliga motsvarigheten Àr en bugning.

Nigning kan anvÀndas vid hÀlsning pÄ en annan person av högre rang, exempelvis dÄ en yngre hÀlsar pÄ en Àldre, eventuellt samtidigt som man tar i hand. Bruket har pÄ mÄnga hÄll i vÀstvÀrlden blivit mindre vanligt men förekommer vid vissa tillfÀllen, bland annat mottagande av en gÄva eller utmÀrkelse samt inför högre uppsatta personer, sÀrskilt en monark eller annan medlem av kungafamilj. Ibland niger ocksÄ sörjande dÄ de vid begravning hÀlsar pÄ den döda. Nigning förekommer Àven vid applÄdtack pÄ operahus men Àr inte vanlig pÄ talteatrar. Desmond Morris menar att rörelserna i nigning och bugning fram till 1600-talet var kombinerade i en i princip könsneutral rörelse, som sedan separerades till tvÄ olika. [1]

Texasnigningen[2] (engelska: Texas Dip) Àr en extremt djup bugning som utförs av Texas-debutanter vid den formella introduktionen pÄ International Debutante Ball pÄ Waldorf-Astoria. Debutanten sÀnker sakta sin panna mot golvet genom att korsa vristerna, böjer sedan sina knÀn och sjunker ned. NÀr huvudet nÀrmar sig kjolen vÀnds det Ät sidan, för att inte riskera att flÀcka den med lÀppstiftet. Hon fÄr hjÀlp att komma upp via kavaljerens hand. [3]

Historiskt sett var nigning en akt av underkastelse och vördnad som utfördes av kvinnor för personer med högre status: adliga kvinnor neg för kungliga kvinnor, ogifta kvinnor neg för gifta kvinnor, yngre kvinnor för Àldre kvinnor. SÄ sent som under 1870-talet förekom det i Sverige att kvinnor ur allmogen neg eller till och med föll pÄ knÀ för adliga kvinnor och kysste deras kjolfÄll.[4]

I Sverige Àr det inte lÀngre allmÀnt förekommande att kvinnor niger utan det förknippas kanske frÀmst med flickor som förvÀntas niga för vuxna.[5][6] Inte heller vid det svenska hovet Àr lÀngre sÄ kallad hovnigning vanlig.[7] En viktig hÀndelse för detta var dÄ svenska ministern Ulla Lindström inte utförde nÄgon hovnigning för Storbritanniens drottning Elizabeth II vid ett statsbesök i Sverige i juni 1956.[8]

Knix Àr, i mer vardagligt sprÄk, en hastig och lÀtt nigning.[9]

Flickan under nymĂ„nen efter Bo Bergmans dikt i Livets ögon 1922. Graverad vas frĂ„n Orrefors glasbruk formgiven av Edvin Öhrström, 1956.

En nigning kan Àven vara en del av en ritual eller besvÀrjelse i folktro. Enligt tradition kan en ung flicka niga för den första nymÄnen efter nyÄr för att fÄ veta nÄgot om sin blivande make.[10] En annan sed Àr att niga för den första sÀdesÀrlan man ser pÄ vÄren;[11] ett sÀtt att visa artighet mot en fÄgel som ses som en s.k. "mÀrkesfÄgel" vars beteende anvÀndes för önskningar och spÄdomar.[12][13] En nigning eller bugning ansÄgs ocksÄ vara ett sÀtt att hÄlla sig vÀl med hyllemor, ett vÀsen som bor under flÀdertrÀd, nÀr man skulle ta blommor eller grenar frÄn ett sÄdant trÀd.[14][15]

  1. ↑ Desmond Morris (2007). The Naked Woman: A Study of the Female Body. Macmillan. sid. 247. ISBN 978-0-312-33853-4. http://books.google.com/books?id=Wa9zntiEKeAC&pg=PA247&dq=curtsy+desmond+morris&hl=en&ei=R7XxTJ7fLI6SnwfI0421Cw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CCoQ6AEwAQ#v=onepage&q&f=false
  2. ↑ ”Debutantbal för överklassflickor i USA”. Dagens Nyheter. 31 december 2006. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/debutantbal-for-overklassflickor-i-usa_213027.svd. LĂ€st 2 oktober 2012.
  3. ↑ Vendela Vida (2000). Girls on the Verge. Macmillan. sid. 61. ISBN 978-0-312-26328-7. http://books.google.com/books?id=uh49F-VUSJQC&pg=PA61&dq=texas+dip+debutante&client=opera
  4. ↑ Rundquist, Angela, BlĂ„tt blod och liljevita hĂ€nder: en etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850-1900, Carlsson, Diss. Stockholm : Univ.,Stockholm, 1989
  5. ↑ Svenska Akademiens ordbok: Niga
  6. ↑ Magdalena Ribbing, blogg.dn.se Arkiverad 14 juli 2014 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. "Nynigarstopp"
  7. ↑ Thomas Gustafsson, Lennart Kasvi (20 april 2005). ”Res dig prinsessan – ett handslag duger” (pĂ„ svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/p6PWQW/res-dig-prinsessan--ett-handslag-duger. LĂ€st 10 juni 2014.
  8. ↑ Dick Harrison (7 februari 2007). ”Etikettskandal nĂ€r Elizabeth II besökte Sverige” (pĂ„ svenska). Svenska dagbladet. https://www.svd.se/etikettskandal-nar-elizabeth-ii-besokte-sverige. LĂ€st 5 november 2018.
  9. ↑ Svenska Akademiens ordbok: Knix
  10. ↑ LybĂ€ck, Linn (31 december 2017). ”SĂ„ fĂ„r du ett lyckligt 2018 – i alla fall enligt gammal folktro”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/sa-far-du-ett-lyckligt-2018-i-alla-fall-enligt-gammal-folktro. LĂ€st 16 november 2024.
  11. ↑ Magnusson, Roine; Ottosson, Mats; Ottosson, Åsa (2017). NĂ€ra fĂ„glar. Bonnier Fakta. sid. 80. ISBN 9789174247565. https://www.google.se/books?id=Fz_hDgAAQBAJ
  12. ↑ Söderlundh, Helena (6 maj 2017). ”Det Ă€r speciellt med vĂ„rens första sĂ€desĂ€rla”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6687749. LĂ€st 16 november 2024.
  13. ↑ Tillhagen, Carl-Herman (1978). FĂ„glarna i folktron. Stockholm: LTs förlag. Libris 8350347. ISBN 9136011843
  14. ↑ Blomberg, Liv (15 augusti 2022). ”Svinga staven!”. Hemslöjd Media AB. https://www.hemslojd.se/svinga-staven/. LĂ€st 16 november 2024.
  15. ↑ Wahlström, Maja (2020). Om trĂ€d i myter och traditioner. Stockholm: BoD - Books on Demand. Libris 4gnx8qwl2s3fl63p. ISBN 9789178516865

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]