Ord
|  SprÄkets nivÄer |
|---|
Ett ord Àr en betydelsebÀrande ljud- eller teckenkombination som förekommer sjÀlvstÀndigt. KÀrnan i ett ord Àr en rot, till exempel bok, tvÀtt, klok eller eld. Roten kan i mÄnga sprÄk förÀndras enligt bestÀmda mönster kallade affix, det vill sÀga att vokaler byts ut (binda-band) eller att partiklar (bund+it) lÀggs till; detta förÀndrar ordets betydelse.
En sammansÀttning innehÄller Ätminstone tvÄ rötter. Exempel pÄ sammansÀttningar Àr solstol, ÄngstrykjÀrn, bokningsavgift och skjutglad.
En stam Àr den del av ett ord som blir kvar nÀr eventuellt böjningsaffix tagits bort. Exempel pÄ stammar Àr bok i bokning och eld i eldig.
SprÄkvetenskapligt anvÀnder man begreppet ord pÄ sjÀlvstÀndiga uttryck och lexem pÄ uttryckens betydelse. SÄlunda Àr "New York" tvÄ ord, men bara ett lexem. Detta har betydelse vid översÀttningar. Till exempel kan det svenska ordet "glass" inte översÀttas till ett engelskt ord men lexemet "glass" kan översÀttas till det engelska lexemet "ice cream" som i sin tur bestÄr av tvÄ ord.
Den disciplin som studerar ordstruktur kallas ordbildningslÀra.[1] Ibland ses ordbildningslÀra som en del av morfologin. Inom lexikologin studeras ordböcker och annan form av systematisering av ord.[2]
SvÄrighet i att definiera termen
[redigera | redigera wikitext]Skiljelinjen mellan ett ord och en fras Ă€r inte alltid sjĂ€lvklar, speciellt inte i talat och tecknat sprĂ„k dĂ€r uttalanden sker som en kontinuerlig rörelse av talorganen. Exempelvis motsvaras talsprĂ„ksordet "skarru" av skriftsprĂ„ksorden "ska" och "du". Att bredvidliggande skriftsprĂ„ksord pĂ„verkar varandras uttal kallas sandhi. I tidiga skriftsprĂ„k skrev man som man talade och sĂ„g ingen anledning att skilja pĂ„ de ingĂ„ende orden. Omkring 600â800 e.Kr. hade vulgĂ€rlatinets uttal förĂ€ndrats sĂ„pass mycket att det var svĂ„rt att förstĂ„ nĂ€r skrivet klassiskt latin lĂ€stes upp och man började dĂ€rför anvĂ€nda mellanrum som skiljetecken mellan ord. Runskriften anvĂ€nde ett kolonliknande tecken. Orddelare anvĂ€nds i vissa sprĂ„k, sĂ„som amhariska. I andra sprĂ„k, sĂ„som mandarin, japanska och sanskrit, syns inte grĂ€nser mellan ord. Ord tenderar att vara relativt sjĂ€lvstĂ€ndiga gentemot resterande text. Sammansatta ord uttalas utan inre paus, samt skrivs i svenskan utan mellanrum mellan tecknen. Detta gĂ€ller dock inte sprĂ„k dĂ€r sĂ€rskrivning förekommer. Det finns Ă€ven svenska undantag, som i fallet överhuvudtaget och över huvud taget. Ord handlar oftast om föremĂ„l, handlingar, tillstĂ„nd eller relationer, men sprĂ„k som kinesiska och agglutinerande sprĂ„k som turkiska skiljer sig frĂ„n dessa regler.[2] Ur svensk synvinkel Ă€r uttryck som "Haruvareemma?" inte ett ord utan en slarvig sammansĂ€ttning av flera ord, medan den typen av ord Ă€r fullt accepterade i agglutinerande sprĂ„k. OmvĂ€nt motsvarar ett svenskt böjligt ord ofta tvĂ„ ord i isolerande sprĂ„k, exempelvis kan "gick" översĂ€ttas till kinesiska "è”°äș", dĂ€r "è”°" Ă€r verbet och "äș" anger att handlingen Ă€r fullbordad.
Ordgrupper
[redigera | redigera wikitext]Ord kan delas in i tre grupper baserat pÄ deras ursprung: arvord, lÄnord och nybildade ord. Arvord Àr ord som funnits i sprÄket lÀngre tillbaka Àn man kan hÀrleda det och som Àrvts frÄn generation till generation. LÄnord Àr ord som inlÄnats frÄn andra sprÄk. Svenskan har till exempel mÄnga lÄnord frÄn tyskan, franskan och engelskan. Nybildade ord Àr ord som bildas inom ett sprÄk nÀr detta saknar ord för att beskriva nÄgot; vanligen genom att kombinera gamla ordstammar, men tidvis Àven genom att skapa nya sÄdana.
Ett mellanting mellan arvord och lÄnord Àr substatum, ord som folk fortsÀtter anvÀnda lÄngt efter att deras förfÀder bytt sprÄk. Till exempel har alla germanska sprÄk motsvarigheter till "svÀrd" och "skepp" medan de saknas i övriga indoeuropeiska sprÄk. Beroende pÄ hur man ser det Àr de lÄnord i den indoeuropeiska dialekt som gett upphov till de germanska sprÄken eller sÄ Àr de arvord som germanerna behÄllit efter att de börjat tala indoeuropeiska.
Substratum Àr vanligast hos geografiska namn, till exempel har mÄnga samiska namn pÄ platser i Norrland eller namn pÄ indiansprÄk i Amerika bibehÄllits trots att man i övrigt gÄtt över till erövrarnas sprÄk.
Nybildade ord
[redigera | redigera wikitext]FrÄn ett ord kan oftast nya ord bildas, pÄ olika sÀtt i olika sprÄk. FrÄn ordet hus kan man fÄ avledningen husa, eller sÀtta samman det till exempelvis hushÄll. DÀrur kan man Àven avleda en sammansÀttning, exempelvis hushÄlla. Nya ord kan Àven vara förkortningar av Àldre ord, som bio av biograf och behÄ av bysthÄllare. Ibland skapas ett helt nytt ord för en ny företeelse.[2]
Relationer mellan ord
[redigera | redigera wikitext]Man talar om flera olika relationer nÀr det gÀller ord. Man kan tala om synonymer, ord som betyder samma sak (arg och ilsken) antonymer, ord som betyder motsatt sak (arg och glad), hyponymer, och sÄ vidare. Ord kan vara homonyma med varandra; som stavas och uttalas likadant men som har helt olika betydelser, till exempel fot, dÀr fot dels kan vara kroppsdelen, dels lÀngdmÄttet. Ett ord kan Àven vara polysemt, det vill sÀga, tydbart pÄ flera sÀtt. Fotboll Àr dÀr ett exempel, dÀr det dels kan betyda sjÀlva sporten, dels sjÀlva bollen. I de flesta sprÄk, Àven i svenskan, kan ett ord böjas. BÄde bolls, bollen, bollens, bollarna, och sÄ vidare, Àr böjningar av boll, men Àr likvÀl egna ord. Grundformen boll kallas för lemma.[2]
LĂ€ngsta ordet
[redigera | redigera wikitext]Det lÀngsta ordet i ett visst sprÄk beror pÄ det specifika sprÄkets regler för ordbildning. I svenskan Àr det möjligt att bilda ordmonster av godtycklig lÀngd genom att konstruera ordsammansÀttningar av mÄnga ord. Ett ordmonstrum kan dock enkelt utökas genom att sammansÀtta ytterligare ord. Det lÀngsta ordet i svenska sprÄket Àr enligt Guinness Rekordbok nord-vÀster-sjö-kust-artilleri-flyg-spanings-simulator-anlÀggnings-materiel-underhÄlls-uppföljnings-system-diskussions-inlÀggs-förberedelse-arbeten med 131 bokstÀver.[3] Detta ord Àr dock konstruerat enbart för att vara lÄngt, och det gÄr utan problem att skapa ett Ànnu lÀngre ord. Realisationsvinstbeskattning (28 bokstÀver) Àr det lÀngsta ordet som förekommer i SAOL.[4] Det finns dock rimliga ord som Àr lÀngre Àn 28 bokstÀver, exempelvis anvÀndarvÀnlighetsundersökning (30 bokstÀver), applikationsprogrammeringsgrÀnssnitt (36 bokstÀver), eller specialistsjuksköterskeutbildningarnas (38 bokstÀver).
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Josefsson, Gunlög (2005). Ord. Lund: Studentlitteratur
- 1 2 3 4 Allén, Sture: Ord frÄn Nationalencyklopedins nÀtupplaga. LÀst 2011-04-23.
- â Guinness Rekordbok 2006, sida 142
- â âSAOL pĂ„ nĂ€tetâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 december 2014. https://web.archive.org/web/20141223190322/http://sok.saol.se/Saol13_Sidor2.pl?grad=M&ord=realisationsvinstbeskattning. LĂ€st 23 december 2014.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
SlÄ upp ord i ordlistan Wiktionary.
| |||||||||||
|