Region Stockholm (ursprungligen Stockholms lÀns landsting) Àr en region för invÄnarna i Stockholms lÀn (2 493 767 invÄnare (2026)). Region Stockholm Àr en direktvald politiskt styrd organisation med regionfullmÀktige som högsta beslutande organ. FullmÀktige har 149 ledamöter.
Regionen ansvarar, liksom andra regioner, frÀmst för samhÀllets offentligt finansierade hÀlso- och sjukvÄrd. Region Stockholm stÄr ocksÄ för kollektivtrafiken i lÀnet genom Storstockholms lokaltrafik. Dessutom har Region Stockholm Àven ett visst ansvar för den regionala utvecklingen i lÀnet och bedriver kulturell verksamhet. Regionens budget Àr cirka 133 miljarder kronor (2024). Antalet anstÀllda Àr drygt 47 000, frÀmst inom sjukvÄrden. Den regionala skattesatsen Àr 12,38 procent (2024).
Sveriges landsting inrĂ€ttades Ă„r 1863 och dĂ„ Ă€ven för Stockholms lĂ€n. DĂ„ ingick Stockholms stad varken i lĂ€net eller i landstinget, utan var en separat enhet under ĂverstĂ„thĂ„llarĂ€mbetet och skötte sjĂ€lv sina landstingsangelĂ€genheter. LĂ€net hade knappt 123 700 invĂ„nare, varav bara knappt 6 000 bodde i stĂ€derna.[1]
Det första mötet i Stockholms lÀns landsting hölls, liksom i de övriga nybildade lÀnsförsamlingarna, den 21 september 1863.[2] Landstinget hade dÄ 39 ledamöter. Inledningvis sammantrÀdde landstinget vid ett tillfÀlle per Är, under nÄgra dagar i september. Vissa Är arrangerades Àven extra (urtima) möten. Denna ordning gÀllde Ànda till 1965 dÄ en ny lag gjorde det enklare att sammankalla landstinget till flera möten per Är.[3] I nutid har fullmÀktigeförsamlingen (regionfullmÀktige) minst Ätta sammantrÀden per Är.[4]
Inledningsvis hade lÀnsstyrelsen, genom landshövdingen, ett stort inflytande över landstingets verksamhet. Ordförande vid de första mötena var landshövding Gustaf Fredrik Liljencrantz. Han eftertrÀddes 1867 av landshövding Wilhelm StrÄle af Ekna. Under lÄng tid förekom ocksÄ ett nÀra samarbete mellan landstinget och Stockholms lÀns hushÄllningssÀllskap. Det gÀllde till exempel frÄgor som gÀllde veterinÀrvÀsende, fiske, hemslöjd och andra frÄgor som var kopplade till lantbruksnÀringar.[1]
Verksamheten finansierades ursprungligen av sÄ kallade kurhusavgifter (senare ersatta av en allmÀn sjukvÄrdsavgift) samt en speciell skatt pÄ brÀnnvinsförsÀljning. Landstinget hade beskattningsrÀtt, men tog inte ut nÄgon egen skatt under de första Ären. NÀr landstingsskatten infördes, Är 1871, sattes den till fyra öre. Den steg sedan successivt. à r 1900 var skattesatsen 20 öre. DÄ var den totala kostnaden för hÀlso- och sjukvÄrd drygt 76 000 kronor. Det Äret stod sjukvÄrdsavgifterna för ungefÀr en fjÀrdedel av landstingets intÀkter, medan landstingsskatten stod för 29 procent och brÀnnvinsmedlen stod för 38 procent. à r 1970, Äret innan storlandstinget bildades, var skattesatsen 8,00 kronor.[3]
Det tidigare Landstingshuset i Solna, uppfört 1954â1957 och sĂ€te för landstinget till 1971.
Landstingets kansli bestod i flera decennier av tvÄ deltidsanstÀllda tjÀnstemÀn (en sekreterare och en kamrerare), samt en vaktmÀstare.[1] à r 1918 anstÀlldes en landstingsdirektör. à r 1940 bestod kansliet av fem anstÀllda. Tjugo Är senare hade det vÀxt till 44 personer och 1970 fanns 414 anstÀllda vid landstingets centrala kansli.[3]
NÀr administrationen vÀxte ökade Àven behovet av lokaler för verksamheten. Först hyrdes rum hos Lantbruksakademin pÄ MÀster Samuelsgatan, dÀr Àven de första landstingsmötena hölls. à r 1919 hyrdes 130 kvadratmeter pÄ Olofsgatan i centrala Stockholm och 1935 flyttade kansliet till en sexrumslÀgenhet pÄ SveavÀgen. NÄgra Är senare flyttade landstingsförvaltningen till Thulehuset, ocksÄ pÄ SveavÀgen. à r 1956 stod ett nybyggt kontorshus klart pÄ RÄsundavÀgen i Solna. Landstinget stannade dÀr till 1971, dÄ storlandstinget bildades och flyttade till det för ÀndamÄlet renoverade Garnisonssjukhuset pÄ Hantverkargatan pÄ Kungsholmen.[3]
HÀlso- och sjukvÄrden var inledningsvis ingen dominerande uppgift för landstinget. Vid starten Är 1863 förfogade den offentliga vÄrden i lÀnet över totalt 78 vÄrdplatser pÄ sjukhus: NorrtÀlje sjukhus, som hade uppförts pÄ 1840-talet, hade 26 vÄrdplatser. Landstinget disponerade 20 platser i ett kurhus pÄ Kungsholmen, som drevs i ett samarbete med Stockholms stad, samt 32 platser i Serafimerlasarettet.
Dessutom fanns det privata Löwenströmska lasarettet, med 20 platser. SjukvĂ„rdsfrĂ„gan blev tidigt föremĂ„l för en utredning, som bland annat föreslog att det skulle byggas ett sjukhus i Ăsthammar, som vid denna tid tillhörde Stockholms lĂ€n. Sjukhuset öppnade 1867 och hade 12 platser. I slutet av 1860-talet öppnades ett sjukhus i SödertĂ€lje. Löwenströmska inordnades i landstinget i slutet av 1870-talet. Den landstingsdrivna sjukvĂ„rden byggdes successivt ut och moderniserades, med nya sjukhusbyggnader eller upprustning i NorrtĂ€lje (1893 och 1913), SödertĂ€lje (1905, 1912 och 1918) och Ăsthammar (1914). Löwenströmska fick en tuberkulosavdelning 1908.[3]
I början av 1900-talet vÀcktes planer att uppföra ett centrallasarett som skulle möta lÀnets vÀxande sjukvÄrdsbehov. Efter flera utredningar beslöt landstinget Är 1916 att lÄta bygga ett sjukhus intill Mörby gÄrd i Danderyd. Mörby lasarett öppnade i januari 1922 och har dÀrefter byggts ut i flera omgÄngar. Efter en stor utvidgning Är 1964 fick sjukhuset namnet Danderyds sjukhus.
I oktober 1968 invigdes ett nybygge vid Löwenströmska lasarettet. En större ombyggnad av NorrtÀlje lasarett var klar 1969. Karolinska sjukhuset i Solna, som var ett statligt sjukhus, öppnade 1940 och hade dÄ 110 vÄrdplatser som stod till landstingets förfogande. Nacka sjukhus invigdes 1962. Under 1960-talet projekterades dessutom ett nytt storsjukhus i Huddinge landskommun. Det stod klart i början av 1970-talet, efter det att Stockholms lÀns landsting hade fÄtt sin nya form som storlandsting.[3]
Under 1900-talet vÀxte Storstockholm fram med en gemensam arbets- och bostadsmarknad. För att underlÀtta samarbetet mellan staden och lÀnet organiserades med tiden olika organ, till exempel Stockholmstraktens regionplaneförbund (1951), Stor-Stockholms sjukvÄrdsberedning (1952) och Storstockholms planeringsnÀmnd (1958).[5]
Samarbetet innebar att landstinget och staden delvis kunde samordna sina resurser inom sjukvÄrden. Andra frÄgor som krÀvde samarbete var bostadsförsörjningen och en gemensam bostadsförmedling, en regionplanering för hela Storstockholm samt utvecklingen av kollektivtrafiken.[3]
Den statliga regionala förvaltningen samordnades 1968, dÄ att Stockholms stad införlivades i Stockholms lÀn.
Beslutet om storlandstinget var inte sÄ lÄngtgÄende som Hjalmar Mehr ursprungligen hade föreslagit. Det gÀllde bland annat tankarna om att landstingets skulle ha inflytande över regionens bostadsförsörjning och högre utbildning.
Den nya sjukvĂ„rdsorganisationen i lĂ€net bestod vid storlandstingets start av ett 80-tal sjukvĂ„rdsinrĂ€ttningar för sluten vĂ„rd och ungefĂ€r 480 öppenvĂ„rdsenheter. Staden bidrog till den nya organisationen med flera akutsjukhus, bland dem Södersjukhuset, S:t Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus och Sabbatsbergs sjukhus. Dessutom fanns olika enheter för lĂ„ngtidsvĂ„rd, psykiatri, barnsjukvĂ„rd och andra specialiteter. Ă r 1986 bestod landstingets vĂ„rdsystem av tolv akutsjukhus, cirka 30 lĂ„ngvĂ„rdssjukhus, ett hundratal vĂ„rdcentraler och nĂ„gra sjukhem.[7] SlutenvĂ„rden har dĂ€refter koncentrerats till fĂ€rre men större enheter, samtidigt som kommunerna genom Ădelreformen har övertagit ansvaret för Ă€ldrevĂ„rd.
à r 1966 inrÀttades Kommunalförbundet för Stockholms stads och lÀns regionala frÄgor, KSL, som bland annat under en övergÄngstid blev huvudman för SL. NÀr storlandstinget hade bildats infördes en gemensam enhetstaxa för SL:s kollektivtrafik i hela lÀnet, 50-kortet, som började gÀlla den 1 oktober 1971. Den gemensamma lÀnstaxan motiverades bland annat med att kollelktivtrafiken och pendlandet skulle skapa bÀttre förutsÀttningar för lÀnets bostads- och arbetsmarknad.[8][9]
à r 1952 skapades ett regionplanekontor inom ramen för det kommunala samarbetet i Stockholmstraktens regionplaneförbund. Ansvaret för regionplaneringen övergick till KSL Är 1969. KSL avvecklades nÀr den nya landstingsorganisationen trÀdde i kraft 1971 och regionplaneringen blev en del av storlandstinget. Regionplanekontoret har sedan dess arbetat fram regionala utvecklingsplaner (Rufs) som underlag för lÀnets och dess kommuners planering av bland annat bostadsbyggande, kommunikationer, arbetsplatser och grönomrÄden.[8]
Kommunerna i lÀnet hade tidigare ett eget ansvar för fÀrdtjÀnst för personer som behövde hjÀlp med transporter. Med stöd av den speciella lagstiftning som föregick skapandet av storlandstinget, som bland annat innebar att landstinget kunde överta vissa primÀrkommunala uppgifter, blev landstinget Är 1972 huvudman för fÀrdtjÀnstresor till arbete, utbildning, vÄrd med mera. I januari 1977 utvidgades ansvaret till att omfatta fÀrdtjÀnst i allmÀnhet, som fritidsresor i hela lÀnet. FÀrdtjÀnsten bytte dÀrmed karaktÀr frÄn att ha varit socialtjÀnst till att bli kollektivtrafik.[10]
Region Stockholm Àr, som alla regioner, en politiskt styrd organisation med regionfullmÀktige som högsta beslutande organ. FullmÀktige har 149 ledamöter. Regionstyrelsen har det verkstÀllande politiska ansvaret och bereder Àrenden som behandlas i regionfullmÀktige. Styrelsen bestÄr av bÄde majoritets- och oppositionspolitiker. Majoritetspartiernas regionrÄd har ansvar för att förbereda Àrenden och bildar tillsammans regionrÄdsberedningen, som kan beskrivas som regionens regering.
Ăven oppositionspartierna har regionrĂ„d och arvoderade gruppledare, men dessa ingĂ„r inte i regionrĂ„dsberedningen och saknar formella uppgifter. De kan dock ha presidieplatser i nĂ€mnder och andra av regionens politiska organ.
Den centrala förvaltningsorganisationen heter regionledningskontoret (RLK). Den har ansvar för bland annat gemensamma IT-frÄgor, personalstrategiska frÄgor, gemensamma upphandlingar, frÄgor som hör samman med regionens roll som Àgare av sjukhus och primÀrvÄrd, samt tillvÀxt-, miljö och regionplaneringsfrÄgor. HÀlso- och sjukvÄrdsfrÄgorna sköts av hÀlso- och sjukvÄrdsnÀmnden och Kommunalförbundet SjukvÄrd och omsorg i NorrtÀlje. HÀr ligger bland annat ansvaret för avtalen med olika vÄrdproducenter, samt informations- och rÄdgivningstjÀnsten VÄrdguiden. FrÄn 2011 finns Àven en trafiknÀmnd, som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken till lands och sjöss.[15]
Regionens politiska ledning har sina kanslier i Landstingshuset (tidigare Garnisonssjukhuset) vid Hantverkargatan 45 pÄ Kungsholmen i Stockholm. DÀr finns ocksÄ sammantrÀdeslokaler för regionfullmÀktige och regionstyrelsen. Regionens tjÀnstemannaorganisation har lokaler pÄ andra adresser i Stockholm, frÀmst pÄ Lindhagensgatan pÄ Kungsholmen.
Region Stockholm tillÀmpar en ansvarsfördelning som innebÀr att man skiljer pÄ rollerna som bestÀllare, utförare och Àgare. Det gÀller bÄde inom hÀlso- och sjukvÄrden och kollektivtrafiken.
De folkvalda politikerna sĂ€tter, med stöd av de centrala förvaltningarna i Regionledningskontoret och HĂ€lso- och sjukvĂ„rdsförvaltningen (HSF) upp ramarna för hur regionens olika Ă„taganden ska uppfyllas. Det gĂ€ller till exempel skatteuttag, taxor, dimensionering och uppdragsformuleringar. Delar av verksamheten utförs sedan av regionĂ€gda bolag eller förvaltningar, medan andra delar utförs av externa entreprenörer. Inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€r fördelningen att cirka 70 procent av kostnaderna för den totala âsjukvĂ„rdsproduktionenâ gĂ€ller regionĂ€gda verksamheter, medan cirka 30 procent gĂ€ller privata aktörer.
Relationerna mellan bestÀllaren och utföraren regleras i avtal mellan parterna. Vissa verksamheter upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med anbud och tilldelningsbeslut som gÄr till den verksamhet som bÀst lever upp till upphandlingskriterierna.
Andra verksamheter arbetar med stöd av att regionen har auktoriserat dem som vÄrdgivare. Det gÀller till exempel huslÀkarverksamhet, samt barnavÄrds- och mödravÄrdscentraler som ingÄr i VÄrdval Stockholm. HÀr stÀlls samma krav pÄ regionÀgda och externt Àgda verksamheter, och de fÄr samma ersÀttning.
VÄrden pÄ akutsjukhusen regleras genom direktavtal mellan regionen och de olika verksamheterna.
I NorrtÀlje ansvarar Kommunalförbundet SjukvÄrd och omsorg i NorrtÀlje för huvuddelen av hÀlso- och sjukvÄrden. Förbundet ansvarar dessutom för omsorgsverksamhet till Àldre och dem med funktionsnedsÀttning.
Regionen har tidigare drivit delar av sin verksamhet i egenÀgda aktiebolag under ledning av en verkstÀllande direktör. Styrelserna i dessa bolag bestod oftast inte av politiker, utan av personer som tillsatts pÄ professionella meriter.
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.Södersjukhuset i Stockholm.Danderyds sjukhus, april 2009.Regionens vÄrdcentral i Gustavsberg drivs av Stockholms lÀns sjukvÄrdsomrÄde (SLSO).
Delar av sjukvÄrden (bland annat drygt hÀlften primÀrvÄrden, samt akutsjukhuset Sankt Göran) drivs av privata entreprenörer som arbetar pÄ regionens uppdrag.
Region Stockholm Àr regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för allmÀna kollektivtrafiken och sÀrskilda persontransporter inom lÀnet. Enheten Trafikförvaltningen bedriver trafiken under fyra varumÀrken, SL för kollektivtrafiken till lands, Waxholmsbolaget för person- och godssjötrafik i Stockholms skÀrgÄrd, FÀrdtjÀnsten för sjukresor och sÀrskild trafik samt SpÄrvÀgsmuseet. Trafikförvaltningen upphandlar trafiktjÀnster pÄ entreprenad. Det innebÀr att olika privata aktörer har förvaltningens uppdrag att sköta trafiken i till exempel tunnelbanan, med pendeltÄg och bussar, samt skÀrgÄrdsbÄtar.
Kulturförvaltningen ansvarar för kulturnÀmndens stödgivning till kultur- och föreningsliv samt folkbildningen i Stockholms lÀn. Förvaltningen arbetar ocksÄ med att frÀmja lÀnets kultur bland annat genom konsulenter inom cirkus, dans, film, hemslöjd och musik samt genom Regionbibliotek Stockholm som i samrÄd med folkbiblioteken i Stockholms lÀn frÀmja verksamhetsutveckling och kvalitet.
Den offentliga konsten i Region Stockholms vÄrdmiljöer Àr ett annat av kulturförvaltningens ansvarsomrÄden. Det innebÀr projektledning av nya gestaltningsprojekt, samt att förvalta och förnya det befintliga konstbestÄndet pÄ cirka 60 000 konstverk. Kulturförvaltningen ansvarar ocksÄ för tillfÀlliga utstÀllningar i kollektivtrafiken genom KonstvÀxlingar.
Kompetenscentrum för kultur och hÀlsa arbetar frÀmjande för att implementera kultur som komplement i vÄrden och finansieras av HÀlso- och sjukvÄrdsförvaltningen.
Regionarkivet i Flemingsberg ansvarar för att bevara och lÄngtidslagra den information som finns inom Region Stockholm.
Stockholms lÀns museum Àr ett digitalt museum som förmedlar kunskap om lÀnets historia och som ocksÄ ingÄr i Region Stockholms ansvarsomrÄde.
RegionfullmÀktige sammantrÀder Ätta gÄnger per Är. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet utgör tillsammans den styrande koalitionen för mandatperioden 2022-2026. VÀnsterpartiet Àr samarbetsparti till den styrande koalitionen som tillsammans samlar en majoritet.[18]
Regionstyrelsen bestÄr av 19 ledamöter och lika mÄnga ersÀttare. Socialdemokraterna har fem ledamöter, Moderaterna har fyra, VÀnsterpartiet, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet har tvÄ vardera och Kristdemokraterna, Liberalerna har en vardera.
123Croneborg, Otto(1914).Stockholms lĂ€ns landsting 1863-1912. Stockholm: H. W. Tullbergs. Libris1632378Â
âNilsson, Lars; Forsell HĂ„kan(2013).150 Ă„r av sjĂ€lvstyrelse: kommuner och landsting i förĂ€ndring. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Libris14968556. ISBN 9789171649669Â
1234567Knuthammar, Christer(1991).Ett omvĂ€lvande sekel: Stockholms lĂ€ns landsting 1863-1970. Stockholm: Landstinget. Libris7649447. ISBN 9175842475Â
12Gustafson, Uno(1991).Storstockholm och storlandstinget: expansion och integration i Stockholms lĂ€n. Stockholm: Stockholms lĂ€ns landsting. Libris7759936. ISBN 9186700030Â
âFritz, Sven(1996).25 Ă„r med storlandstinget: Stockholm lĂ€ns landsting 1971-95. Stockholm: Stockholms lĂ€ns landsting. Libris2241546Â
123Söderbergh Catharina, red(2002).Stockholmsregionen: 50 Ă„r av regionplanering : 1952-2002. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret. Libris8432671. ISBN 9186574590Â
âRudstedt Staffan, red(1997).FĂ€rdtjĂ€nsten: en lĂ€nsangelĂ€genhet : ur FĂ€rdtjĂ€nstens historia i Stockholms lĂ€ns landsting. Stockholm: FĂ€rdtjĂ€nstnĂ€mnden, Stockholms lĂ€ns landsting. Libris2353732Â
,_Aida_Hadzialic_(S),_Gustav_Hemming_(C)_i_Region_Stockholm_2022.jpg)
.JPG)
