Hoppa till innehållet

SOS Alarm

Från Wikipedia
För motsvarande finländska myndighet, se Nödcentralsverket.
SOS Alarm Sverige AB
Org.nr556159-5819
TypStatligt aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerYlva Johansson
Styrelseordförande
Madeleine Malmkvist Raukas
VD
BranschRäddningstjänst
Tjänster112
Antal anställda1 268 – 2024
Historik
Grundat1973
GrundareSvenska staten
Sveriges kommuner
Sveriges regioner
Ekonomi
Omsättning▲ 1,374 miljarder SEK
Rörelseresultat▼ –32,547 miljoner SEK
Vinst efter skatt▼ –30,411 miljoner SEK
Tillgångar▲ 1,151 miljarder SEK
Eget kapital▼ 311,488 miljoner SEK
Struktur
ÄgareSvenska staten – 50%
Sveriges Kommuner och Regioner – 50%
Miljömässig hållbarhet
Växthusgasutsläpp4 kt CO2e - (–)[1]
Övrigt
SloganHela Sveriges larmcentral.
WebbplatsSOSalarm.se
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[2]
Redigera Wikidata

SOS Alarm Sverige AB är ett svenskt offentligägt företag, som driver nödnumret 112 i Sverige. Bolaget ägs till lika delar av staten och Sveriges Kommuner och Regioner.

SOS Alarm har sitt ursprung i en statlig utredning om landsbygdens telefonautomatisering från 1944, där man föreslog att man skulle behålla telefonister på vissa stationer även om de automatiserades. Telefonisterna skulle då kunna koppla abonnenterna till läkare, polis, brandkår och liknande.

Efter flera långdragna statliga utredningar beslutade riksdagen 1956 att SOS-tjänsten skulle införas. Namnet SOS står i det här fallet för Samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst. Som anropsnummer valdes 90 00 00, som så småningom byttes ut till det mer bekanta 90 000. Numret skulle vara lätt att slå och komma ihåg (men samtidigt svårt att slå av misstag – 0 och 9 befann sig ju i varsin ände av en nummerskiva). Numera är numret 112.

Den första SOS-centralen startades 1956 i Göteborg. Året efter öppnades Jönköping, Uppsala och Östersund. Stockholm fick sin SOS-central 1958.

Från början var SOS-tjänsten en kopplingsjänst, där telefonisten på SOS-centralen kopplade den nödställde till respektive hjälptjänst efter jourlistor med telefonnummer till jourhavande läkare och liknande. Så småningom utvecklades tjänsten till att också innefatta till exempel brandkår och ambulans.

När abonnenten slog 90 000 på telefonen, räknades numret om i växlarna, och telefonisten tog emot anropet som 90 7XX. De två sista siffrorna visade vilken knutgrupp i nätet som anropet kom från, och på så vis kunde man se ungefär varifrån abonnenten ringde.

År 1973 överfördes ansvaret för alarmeringen till bolaget SOS Alarm, med staten, Kommunförbundet och Landstingsförbundet som ägare. Företaget hette vid denna tid SOSAB, men bytte senare namn till SOS Alarmering AB och slutligen till det nuvarande SOS Alarm Sverige AB. Företaget finansierades med anslag fram till december 1994 och blev 1995 ett vinstinriktat företag.

Ett normalår hanterar SOS Alarm 3,5 miljoner larmsamtal[3].Under 2025 hanterades 3,8 miljoner samtal till nödnumret 112, varav 32 procent saknade hjälpbehov[4]. Samtliga samtal till nödnumret 112 hanteras av SOS-operatörer. SOS-operatören gör en intervju med den som ringer in för att fastställa hjälpbehov och larma ut ansvarigt hjälporgan. Vid vårdrelaterade ärenden kopplas legitimerade sjuksköterskor in vid behov; det rör mellan 70 och 80 procent av inkommande vårdärenden [5].

SOS Alarm har verksamhet vid 15 regionala SOS-centraler och har omkring 1500 anställda [6]. Medelsvarstiden för ett 112-samtal var 2013 11,5 sekunder, 2014 15,3 sekunder och 2016 14,7 sekunder.[7] 2019 var den genomsnittliga svarstiden 8,6 sekunder, 2020 9,2 sekunder och första halvåret 2021 10,8 sekunder[8]. 2024 var medelsvarstiden 6,6 sekunder och 2025 7,3 sekunder. Statens mål är en genomsnittlig svarstid under åtta sekunder [4].

Verkställande direktörer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ läs online, www.sosalarm.se .[källa från Wikidata]
  2. ↑ ”SOS Alarm Sverige AB – Bokslut & Nyckeltal”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5561595819/bokslut. Läst 27 juli 2023.
  3. ↑ ”Historik”. SOS alarm. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131013195744/http://www.sosalarm.se/Om-oss/Historik/. Läst 12 oktober 2013.
  4. 1 2 Regeringen och Regeringskansliet (5 april 2024). ”Riksrevisionens rapport om Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2024/04/skr.-202324123. Läst 6 maj 2026.
  5. ↑ ”Bra att veta innan du ringer 112 - SOS Alarm”. www.sosalarm.se. 19 mars 2026. https://www.sosalarm.se/om-oss/vanliga-fragor-och-svar/for-privatpersoner/112-bra-att-veta-innan-du-ringer/. Läst 6 maj 2026.
  6. ↑ ”SOS Alarm Sverige AB - Org.nr 556159-5819 - Stockholm - Se Nyckeltal, Befattningar med mera.”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/foretag/sos-alarm-sverige-ab/stockholm/bevakningsf%C3%B6retag/2JZ8ASRI5YCZJ. Läst 6 maj 2026.
  7. ↑ ”SOS - var god dröj”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150805034003/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2716451-sos-var-god-droj. Läst 18 maj 2015.
  8. ↑ Wentzel Blank, Agnes (9 augusti 2021). ”SOS Alarm-chefen: ”Svårare att hitta personal som stannar kvar””. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210819165050/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sos-alarm-chefen-svart-att-hitta-personal-som-stannar-kvar. Läst 19 augusti 2021.
  9. ↑ ”Maria Khorsand ny VD för SOS Alarm”. www.sosalarm.se. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118051746/https://www.sosalarm.se/Pressrum/Pressmeddelanden/-ny-VD-for-SOS-Alarm/. Läst 17 januari 2017.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]