Hoppa till innehÄllet

Vetlanda

Vetlanda
TĂ€tort
Centralort
Stadshuset i Vetlanda
Stadshuset i Vetlanda
Land Sverige Sverige
Landskap SmÄland
LÀn Jönköpings lÀn
Kommun Vetlanda kommun
Distrikt Vetlanda distrikt,
BĂ€ckseda distrikt
Koordinater 57°25â€Č19″N 15°4â€Č41â€łĂ–ï»ż / ï»ż57.42194°N 15.07806Â°Ă–ï»ż / 57.42194; 15.07806
Area
 - tÀtort 1 157 hektar (2023)[1]
 - kommun 1 600,42 kmÂČ (2019)[2]
FolkmÀngd
 - tÀtort 13 895 (2023)[1]
 - kommun 27 389 (2026)[3]
BefolkningstÀthet
 - tÀtort 12 inv./hektar
 - kommun 17 inv./kmÂČ
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Vetlanda
Riktnummer 0383
TĂ€tortskod T1724[4]
Beb.omrĂ„deskod 0685TC111 (1960–)[5]
Geonames 2663293
Ortens lÀge i Jönköpings lÀn.
Ortens lÀge i Jönköpings lÀn.
Ortens lÀge i Jönköpings lÀn.
Wikimedia Commons: Vetlanda
SCB:s bebyggelseomrÄdesavgrÀnsning
Redigera Wikidata
Vetlandarunstenen

Vetlanda uttalⓘ Ă€r en tĂ€tort och centralort i Vetlanda kommun i Jönköpings lĂ€n.

Vetlanda har anor som marknads- och tingsplats sedan 1000-talet. Enligt göticisten Petter Rudebeck hade staden en lÀngre historia Àn sÄ, fast under namnet Vitala.[6] Senare tiders ortnamnsforskning utgÄr frÄn att ortnamnet, som frÄn början skrevs mansionj [gÄrd] Hveteland under 1200-talets förra hÀlft, och avsÄg kyrkbyn, kan frÄn början ha varit ett Àgonamn som betyder 'VeteÄkern'.[7]

Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gÄrdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda. StadsrÀttigheterna firades med en stor fest pÄ Stortorget Ärsskiftet 1919/1920. I mitten av 1960-talet började, liksom i mÄnga andra svenska smÄstÀder, en "sanering" och man rev en del Àldre hus. Bland hus av den Àldre bebyggelsen som finns kvar kan nÀmnas Sollinska huset, som ligger vid jÀrnvÀgsstationen, Svedbomska villan, Sparbankshuset och Gamla Stadshuset, alla mitt i staden.

En gĂ„ng i tiden var Vetlanda en jĂ€rnvĂ€gsknut. HĂ€r korsade smalspĂ„riga Vetlanda JĂ€rnvĂ€gar mot MĂ„lilla och SĂ€vsjö den normalspĂ„riga linjen NĂ€ssjö–Nybro. Av Vetlandas jĂ€rnvĂ€gar Ă„terstĂ„r i dag bara EmĂ„dalsbanan för godstrafik österut till bruken i Kvillsfors och Pauliström samt linjen till NĂ€ssjö. Bland annat genom den satsning som BK TĂ„g gjorde pĂ„ privat jĂ€rnvĂ€gsdrift har detta spĂ„r till Vetlandas historia kunnat bibehĂ„llas. Linjen söderut mot Åseda trafikerades inte efter 2002, stĂ€ngdes för trafik 2006 och lades ned 2016.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Vetlanda var och Àr kyrkby i Vetlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vetlanda landskommun dÀr Vetlanda municipalsamhÀlle inrÀttades 11 november 1887. SamhÀllet med kringomrÄde utbröts ur landskommunen 1909 och bildade Vetlanda köping som 1920 ombildades till Vetlanda stad. Stadskommunen uppgick 1971 i Vetlanda kommun med Vetlanda som centralort.[8]

I kyrkligt hÀnseende har Vetlanda alltid hört till Vetlanda församling.[9]

Orten ingick till 1933 i Östra hĂ€rads tingslag dĂ€refter till 1948 i Östra Njudungs tingslag och sedan till 1971 i Njudungs tingslag. Sedan 1971 ingĂ„r Vetlanda i Eksjö tingsrĂ€tts domsaga.[10]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

NĂ€ringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Vetlanda Àr en gammal "trÀindustristad". I dag domineras stadens nÀringsliv av Hydro/Sapa som har över 1 000 anstÀllda, samt Elitfönster (före detta Myresjöfönster). Tidigare var Àven Vetlanda kÀnt för sin tÀndsticksfabrik (Stickan).

BankvÀsende

[redigera | redigera wikitext]

Östra hĂ€rads sparbank grundades 1857 och uppgick 1969 i Jönköpings lĂ€ns sparbank som senare blev en del av Swedbank.

SmĂ„lands enskilda bank hade ett kontor i Vetlanda Ă„tminstone frĂ„n 1860-talet.[11] År 1878 grundades Östra hĂ€rads folkbank i Vetlanda.[12] Folkbanken uppgick Ă„r 1897 i nybildade Hvetlanda bankaktiebolag.[13] Hvetlanda bankaktiebolag uppgick under Ă„r 1906 i Sydsvenska kreditaktiebolaget. År 1915 öppnade SkĂ„nska Handelsbanken ett kontor i Vetlanda.[14] Dessa banker uppgick sedermera i Nordea, Handelsbanken och SEB.

Storgatan i Vetlanda
  • BrunnsgĂ„rden, Vetlanda
  • Karlslund, Vetlanda
  • MellangĂ„rden, Vetlanda
  • PukargĂ„rden, Vetlanda
  • StensĂ„kra, Vetlanda ("gammal smĂ„husstadsdel")
  • Tomaslunden, Vetlanda
  • Östersand, Vetlanda

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Den av Statistiska centralbyrÄn avgrÀnsade tÀtorten Vetlanda, med grÀnserna frÄn tÀtortsavgrÀnsningen 2015 i svart. PÄ kartan syns Àven tÀtorten Sjunnen samt del av tÀtorten Holsbybrunn med svarta grÀnser och smÄorten Flugeby med lila grÀns.
Befolkningsutvecklingen i Vetlanda 1900–2020[15][16][17][18][19][20][21][22]
År FolkmĂ€ngd Areal (ha)
1900
  
1 715 †
1950
  
6 460 ##
1960
  
9 250 517
1965
  
10 091 566
1970
  
12 024 700
1975
  
12 358 750
1980
  
12 416 808
1990
  
12 619 907
1995
  
12 949 931
2000
  
12 559 987
2005
  
12 695 1 000
2010
  
13 050 1 017
2015
  
13 430 1 078
2020
  
13 674 1 121
Anm.: Sammanvuxen med Tomaslunden och StensÄkra 1960. Sammanvuxen med BÀckseda 1970.
 † Befolkning runt ett municipalsamhĂ€lle 1900.
 ## Som tĂ€tort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
  • Sollinska huset (fastigheten Trasten 5) pĂ„ JĂ€rnvĂ€gsgatan 9 uppfördes under Ă„ren 1902-1903 av den tidens störste industriman i Vetlanda, C.O. Nilsson. Huset byggdes av byggmĂ€stare Frans Gustaf Andersson efter ritningar av en tysk arkitekt. Byggnaden Ă€r uppförd i tvĂ„ vĂ„ningar under plĂ„ttak, har tvĂ„ sidorisaliter och mellan dem en tvĂ„vĂ„ningsveranda mot trĂ€dgĂ„rdssidan, samt bursprĂ„k och ett Ă„ttakantigt torn.
  • Vetlanda FF, Fotbollslag i lĂ€gre division, fostrat spelare som Kalle Strid och Leif Ytterell (sedermera allsvenska spelare)
  • Hvetlanda GIF, Fotbollslag i lĂ€gre division, fostrat spelare som "Legolas" (sedermera allsvensk spelare)
  • Vetlanda MS, Flerfaldiga svenska mĂ€stare i speedway (Njudungarna, VMS Elit, Elit Vetlanda, Vetlanda Speedway)
  • Vetlanda BK, Flerfaldiga svenska mĂ€stare i bandy med mĂ„nga spelare i landslaget genom Ă„ren
  • Hvetlanda BC, F.d. elitklubb i Boule med mĂ„nga svenska mĂ€sterskap. Sveriges Mr Boule, Hilbert Björkdal har verkat i klubben i mĂ„nga Ă„r.
  • Vetlanda IB, Innebandylag i Division 1
  • Vetlanda HF, Handbollslag i Division 1
  • Vetlanda TK, Tennislag som för nĂ€rvarande spelar i Division tvĂ„
  • Skirö AIK, bandy, damlaget spelar i högsta serien, Elitserien och herrlaget i div 1 (20/21).
  • Vetlanda RoddarsĂ€llskap, gammal roddförening med en del duktiga roddare, upplöstes 1982


KÀnda personer frÄn Vetlanda

[redigera | redigera wikitext]

För personer födda i Vetlanda:

  1. 1 2 Statistiska tÀtorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstÀthet per tÀtort, SCB, 28 november 2024, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ FolkmĂ€ngd och befolkningsförĂ€ndringar - Kvartal 2, 2026, SCB, 21 augusti 2026, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Befolkning i tĂ€torter 1960-2010, SCB, lĂ€s online, lĂ€st: 1 oktober 2010.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Kodnyckel för SCB:s statistiska tĂ€torter och smĂ„orter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ SĂ€llsamheter i SmĂ„land del 3 s.177-178.
  7. ↑ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: SprĂ„k- och folkminnesinstitutet (SOFI). 2003. sid. 347 (Vetlanda). Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://archive.org/details/svensktortnamnsl0000unse
  8. ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
  9. ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. LĂ€st 17 december 2013.
  10. ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrĂ€tt (del av RiksantikvarieĂ€mbetets Tings- och rĂ„dhusinventeringen 1996-2007)
  11. ↑ 1861-1865 Jönköpings lĂ€n … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femĂ„rsberĂ€ttelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Jönköpings lĂ€n, s. 13
  12. ↑ Ny folkbank Arkiverad 18 april 2021 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., Jönköpings Tidning, 2 juli 1878
  13. ↑ 1891-1895 Jönköpings lĂ€n … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femĂ„rsberĂ€ttelser. Ny följd 8. Åren 1891-1895. Jönköpings lĂ€n, s. 57
  14. ↑ Göteborgs Aftonblad, 7 mars 1915
  15. ↑ FolkrĂ€kningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. hĂ€ft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrĂ„n.
  16. ↑ ( PDF) FolkrĂ€kningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmĂ€ngd inom sĂ€rskilda förvaltningsomrĂ„den m.m., TĂ€torter. Stockholm: Statistiska centralbyrĂ„n. 1952. sid. 196. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. LĂ€st 8 januari 2018 Arkiverad 29 oktober 2013 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  17. ↑ Statistiska meddelanden Be 1967:21 TĂ€torternas areal och folkmĂ€ngd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrĂ„n. 22 september 1967. sid. 21
  18. ↑ Statistiska meddelanden Be 1972:11 TĂ€torternas areal och folkmĂ€ngd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrĂ„n. 17 november 1972. sid. 20
  19. ↑ ( PDF) Folk- och bostadsrĂ€kningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. TĂ€torternas areal och folkmĂ€ngd.. Stockholm: Statistiska centralbyrĂ„n. 1977. sid. 21. Arkiverad frĂ„n originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. LĂ€st 8 januari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  20. ↑ ( PDF) Folk- och bostadsrĂ€kningen 1980 Del 2:3, TĂ€torternas areal och folkmĂ€ngd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrĂ„n. 1984. sid. 35. Arkiverad frĂ„n originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. LĂ€st 8 januari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  21. ↑ ( PDF) TĂ€torter 1990, Befolkning och areal i tĂ€torter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrĂ„n. 1992. sid. 30. Arkiverad frĂ„n originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. LĂ€st 8 januari 2018
  22. ↑ ”FolkmĂ€ngd och landareal i tĂ€torter, per tĂ€tort. Vart femte Ă„r 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrĂ„n. 5 april 2017. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. LĂ€st 8 januari 2018.