Hormuzsundet
| Hormuzsundet | |
| تنگه هرمز (persiska), مضيق هرمز (arabiska) | |
| sund | |
 Satellitbild över Hormuzsundet och Musandamhalvön. | |
| Land | Iran, Oman, Förenade arabemiraten |
|---|---|
| Läge | Persiska viken, Omanviken |
| - koordinater | 26°6′N 56°5′Ö / 26.100°N 56.083°Ö |
| Längd | 167 km |
| Bredd | 39–96 km |
| Geonames | 287878 |
| Öar | Qeshm, Hormuz, Hengam, Larak |
 Politisk karta med djup och farleder
| |
Hormuzsundet (arabiska: مضيق هرمز, persiska: تنگه هرمز) är ett sund mellan Musandamhalvön (tillhörande Oman och Förenade arabemiraten) på Arabiska halvöns nordkust och Iran. Sundet förbinder Persiska viken med Omanbukten och Arabiska havet.[1] Det har stor geostrategisk betydelse,[2] eftersom större delen av Mellanösterns oljeproduktion fraktas ut genom Hormuzsundet.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Sundets namn är inte helt utrett. Det mesta tyder dock på att det namngetts efter Ahura Mazda, gudom inom zoroastrismen.[2]
Även ett av Irans distrikt bär namet Hormuz, liksom ön och dess stad ute i sundet.[2]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Hormuzsundet är cirka 167 kilometer långt och sträcker sig i en båge mot och runt den yttersta delen av den iranska platån. Därför tillhör den mesta av kustlinjen längs med Hormuzsundet Iran.[2]
Hormuzsundet är den enda sjövägen mellan Persiska viken och dess kuster å ena sidan och Omanbukten och Indiska oceanen å den andra.[2]
I sundet ligger sammanlagt åtta större öar – bland andra Qeshm, Hormuz, Hengam och Larak. Åtminstone sju av dessa öar kontrolleras politiskt av Iran, tre av dem trots gränskonflikter med Förenade arabemiraten.[3]
Klimat och natur
[redigera | redigera wikitext]Klimatet längs med sundet är hett och torrt, vilket begränsar dess folkmängd. Juli och augusti år årets hetaste månader. Sandstormar är vanliga på sommaren, åtminstone vid Irans sydkust. Ute i sundet förekommer dock starkare vindar.[3]
Under de senaste 5000 åren har klimatet dock relativt sett blivit något mer fuktigt. Detta har kombinerats med en ökad sedimentering av material längs med sundet.[4]
Hydrologi
[redigera | redigera wikitext]Bredden mellan Irans kust (inklusive hamnstaden Bandar Abbas) i norr och spetsen på Musandamhalvön i söder varierar mellan 39 och 96 kilometer.[2]
Sundet är djupare än den mestadels grunda Persiska viken,[3] med ett djup som varierar mellan 36 meter nära ön Larak i norr till över 100 meter utanför Musandamhalvön. Som en jämförelse är Persiska viken som mest cirka 90 meter djupt.[2]
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Sundets utformning och placering har geomorfologiska orsaker. Samma orsaker ligger även som grund till att området har så rika råoljetillgångar. Viken och sundet är placerat i gränslinjen mellan två tektoniska plattor – den iranska och den arabiska – där den förstnämnda sedan många årmiljoner trycker sig mot och över den sistnämnda. Detta har även har skapat sundets böjda utseende och brutit upp bergsformationerna på Musandamhalvön.[5] Den geologiska förhistorien inkluderar även den indiska plattans kollision med den eurasiska.[5]
Denna mycket långsamma kollision har även lett till att jordskorpan tryckts ner. Därigenom har man fångat in stora mängder fossilt material som genom tidernas lopp omvandlats till petroleum och fossilgas som ligger till grund för områdets oljeproduktion.[6]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Hormuzsundet är ett internationellt sund som regleras politiskt genom havsrättskonventionen. Det tillförsäkrar rätten till transitpassage, trots att sundets olika delar ingår i Irans, Omans eller Förenade arabemiratens territorialvatten.[1] Iran kontrollerar den nordliga delen av sundet, Oman den sydliga – längs med Musadamhalvöns spets.[7]
Persiska viken ligger mellan de två regionala stormakterna Iran och Saudiarabien, vilka ofta har olika syn på geopolitiska frågor och domineras av olika delar av islam (shia respektive sunni). Inflytandet över Persiska viken och dess förbindelseled till Indiska oceanen är en viktig del av de båda ländernas maktanspråk i Mellanöstern.[2]
Sedan 1995 har USA:s femte flotta varit baserad i Bahrain. Denna militära enhet spelar roll i säkrandet av en trygg fartygspassage genom Hormuzsundet.[2]
Historia och användning
[redigera | redigera wikitext]Ekonomisk betydelse
[redigera | redigera wikitext]Sundet har ända sedan antiken varit en viktig sjöfartsled.[2]
Tankfartyg med råolja passerar genom sundet i 3 kilometer breda fartygsleder (en led åt vardera håll), med en 3 kilometer bred buffertzon mellan lederna. Fartygslederna går mestadels genom omanskt territorialvatten, men trafiken är fri och reglerad genom havsrättskonventionen.[7]
Numera skeppas dagligen kring 20 procent av världens råoljeexport (motsvarande 20 miljoner fat[7]) genom sundet,[1] liksom 30 procent av den internationella handeln med fossilgas. Detta gör att Hormuzsundet räknas som en av världens viktigaste fartygsleder. Alternativa exportvägar för olja och gas är ett antal pipelines, vilka dock bara kan ta hand om en liten del av den mängd olja och gas som löpande transporteras ut genom sundet.[2] Förenade arabemiraten har dock möjlighet att det mesta av sin råoljeexport till oljehamnar på östsidan av Musadamhalvön.[7]
Förutom olja och gas transporterar sjöfarten genom sundet råvaror och livsmedel till staterna runt Persiska viken. Även för världshandeln betydande mängder av aluminium och kväve-haltiga kemikalier går här.[8]
Sundets strategiska läge har vid ett antal tillfällen gjort att det varit centrum i storpolitiska processer. Det har bland annat handlat om att kunna kontrollera sundet, trots dess internationella status och rätten till transitpassage. Där har Iran försökt öka kontrollen över sundet, samtidigt som andra länder – länder som varit beroende av import av råolja från Persiska viken – velat hålla sundet så öppet som möjligt. Ett antal länder exporterar råolja, naturgas och petroleumprodukter via båt genom Hormuzsundet, inklusive Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien, Bahrain, Qatar och Förenade arabemiraten. Stora ekonomier i Asien, inklusive Kina, Indien och Japan, har stor import av dessa produkter från länderna kring Persiska viken.[2] Fyra femtedelar av råoljeexporten genom Hormuzsundet hamnar i länder i Asien, men störningar på denna handel har global betydelse för priser och tillgång på dessa produkter.[7]
Konflikter
[redigera | redigera wikitext]Vid flera tillfällen har Iran hotat att stänga sundet för båttrafik, i samband med olika internationella konflikter. Detta gällde bland annat under Iran–Irak-kriget åren mellan 1980 och 1988 och i samband med Irankriget 2026. Även under Irakkriget 2003 förekom hot mot den öppna båttrafiken genom sundet.[2]
I början av 2026 ledde krigshandlingar mellan Iran och bland annat Israel och USA i praktiken till att fartygstrafiken genom sundet lamslogs, med kraftigt höjda priser på råolja och internationell brist på bensin som följd.[1] Krigshandlingarna mellan Iran å ena sidan och Israel och USA å den andra ledde till att fartygstrafiken minskade med mellan 90[7] och 95 procent. Detta förde med sig den mest omfattande störningen hittills i den internationella handeln med råolja.[7]
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Området längs med Hormuzsundet är glest befolkat. Det är till stor del beroende på klimatet, som är torrt och stora delar av året mycket hett.[3]
Längs med Hormuzsundet finns flera mindre städer, inklusive Hormuz på den iranska sidan. Denna stad låg tidigare på fastlandet och var en gång huvudstad i kungariket Hormuz.[2] Efter att den hamnstaden skövlats av mongolerna, anlades en ny stad på ön med samma namn ute i Hormuzsundet.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Strait of Hormuz, 30 mars 2026.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”Hormuzsundet”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hormuzsundet. Läst 31 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Leraand, Dag; Ghassim, Babak (2026-03-28). ”Hormuzstredet” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Hormuzstredet. Läst 31 mars 2026.
- 1 2 3 4 ”Strait of Hormuz” (på amerikansk engelska). The Strauss Center. https://www.strausscenter.org/strait-of-hormuz-geography/. Läst 31 mars 2026.
- ↑ Hamzeh, Mohammad Ali; Khosravi, Maziar; Carton, Xavier; Yarahmadi, Dariush; Safarkhani, Ezatollah (2021-09). ”Paleoceanography of the Strait of Hormoz and its link to paleoclimate changes since the mid-Holocene” (på engelska). Continental Shelf Research 226: sid. 104507. doi:. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0278434321001631. Läst 31 mars 2026.
- 1 2 Thomas, Sunil (2025-05-06). The Rapid Convergence of the Indian Plate with the Eurasian Plate Resulted in the Fracture of Musandam Mountains Leading to the Formation of the Strait of Hormuz. doi:. https://www.preprints.org/manuscript/202502.1616/v2. Läst 31 mars 2026.
- ↑ Pappas, Stephanie. ”The reason the Middle East has so much oil is the same reason it’s all stuck there now” (på engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/a-quirk-of-geology-explains-irans-oil-and-why-its-stuck-in-the-persian-gulf/. Läst 31 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 ”Strait of Hormuz” (på engelska). britannica.com. https://www.britannica.com/place/Strait-of-Hormuz. Läst 31 mars 2026.
- ↑ Antony Solaro, The Strait of Hormuz: It’s Not Just About Oil, But Many Other Commodities, 2026-03-25.
- ↑ Ormus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hormuzsundet.
|