Hoppa till innehÄllet

Ikea

Redigera lÀnkar
FrÄn Wikipedia
Ikea Group
Ikea logo.svg
TypStiftelse
HuvudkontorNederlÀnderna Leiden, NederlÀnderna
NyckelpersonerLars-Johan Jarnheimer
Styrelseordförande
Jesper Brodin
Koncernchef VD
BranschDetaljhandel
ProdukterMöbler Hemelektronik
Antal anstĂ€llda~170 000 – 2021
Historik
Grundat1943 (83 Ă„r sedan)
GrundareIngvar Kamprad
Ekonomi
OmsĂ€ttningâ–Č € 39,065 miljarder
Rörelseresultatâ–Č € 2,51 miljarder
Vinst efter skattâ–Č € 1,817 miljarder
TillgĂ„ngarâ–Č € 54,889 miljarder
Eget kapitalâ–Č € 42,828 miljarder
Struktur
ÄgareStichting Ingka Foundation
ModerbolagIngka Holding B.V.
Övrigt
Webbplatswww.ikea.com
FotnoterStatistik frÄn verksamhetsÄret 2019.[1]
Redigera Wikidata

Ikea Group, av företaget skrivet IKEA Group, Àr ett multinationellt möbelföretag, som grundades i Sverige Är 1943 av Ingvar Kamprad som ett postorderföretag.[2] Företaget Àgs av en stiftelse i NederlÀnderna, men styrs alltjÀmt av familjen Kamprad. Under verksamhetsÄret 2019 omsatte Ikea-koncernen mer Àn 39 miljarder euro och hade en personalstyrka pÄ över 166 200 personer.[1] Huvudkontoret för Ikea-koncernen ligger i Leiden, NederlÀnderna.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Ikeas historia
Akronymen bakom namnet Ikea.

Företaget grundades 1943 av Ingvar Kamprad nÀr han var sjutton Är gammal. FrÄn början sÄldes fröer, julkort, fotoramar, klockor, reservoarpennor, smycken, nylonstrumpor, plÄnböcker, kulspetspennor och annat som Kamprad kom över. Möbler började sÀljas pÄ postorder 1948 och frÄn 1955 började egendesignade möbler sÀljas.

Namnet Ikea valdes av grundaren Ingvar Kamprad och Ă€r en akronym för Ingvar – Kamprad – Elmtaryd – Agunnaryd. HĂ€r Ă€r Elmtaryd en Ă€ldre stavning för gĂ„rden Älmtaryd dĂ€r Kamprad vĂ€xte upp. GĂ„rden Ă€r belĂ€gen i socknen Agunnaryd i SmĂ„land, nĂ€ra Ljungby.[3]

FrĂ„n början sĂ„lde Kamprad varorna per postorder, men 1953 öppnade han en affĂ€r i Älmhult. NĂ€ra den gamla affĂ€ren uppfördes senare ett större varuhus, som stod klart 1958 och fick stĂ„ som modell nĂ€r man började bygga fler varuhus runt om i Sverige. Det första varuhuset utanför Sverige – och tillika Ikeas andra varuhus – öppnades 1963 i Nesbru, strax utanför Oslo.

Sedan 2025 Àr Ikea en del av Sveriges kulturkanon.[4]

Varuhus och produkter

[redigera | redigera wikitext]
LĂ€nder med Ikea-varuhus.
  Befintliga varuhus
  Planerade varuhus
  StÀngda varuhus mars 2022

AnstÀllda och leverantörer

[redigera | redigera wikitext]

VerksamhetsÄret 2015 hade Ikea-koncernen 978 leverantörer i 50 lÀnder med ungefÀr 600 000 anstÀllda.

Produktnamn

[redigera | redigera wikitext]

[5]Ikeas produkter fÄr sina namn frÄn olika ordgrupper. Textilier fÄr skandinaviska flicknamn, bÀddlinnen namnges efter vÀxter och stolar efter skandinaviska pojknamn. Andra exempel pÄ ord som anvÀnds som produktnamn Àr dagar, mÄnader och svenska slanguttryck. I vissa fall namnges alla produkter i samma serie med samma namn, exempelvis Duktig som Àr en grupp leksaker.

Varuhus

[redigera | redigera wikitext]

VerksamhetsÄret 2015 fanns totalt 328 Ikeavaruhus i 43 lÀnder och territorier. Av dessa varuhus drivs cirka 40 av externa franchisetagare i bland annat Mellanöstern, spanska öarna och pÄ delar av den asiatiska marknaden.

De fem största försÀljningslÀnderna Àr Tyskland 14 %, USA 14 %, Frankrike 8 %, Storbritannien 7 % och Italien 5 %.[6]

Svensk mat

[redigera | redigera wikitext]

PÄ de flesta Ikea-varuhus finns en restaurang dÀr man sÀljer svensk mat, dÀribland köttbullar. Ikea har kommit att bli en av de största exportörerna av förÀdlade livsmedel frÄn Sverige.[7]

I Sverige, liksom i andra lÀnder, finns det en matbutik i anslutning till utgÄngskassorna, en sÄ kallad Swedish Food Market. I butikerna finns ett urval av klassisk svensk husmanskost, sÄsom sill, knÀckebröd, julmust och sÄ vidare. Flertalet produkter sÀljs under Ikeas eget varumÀrke, Ikea Food.

Utanför kassorna, ofta i anslutning till Swedish Food Market, finns Àven en sÄ kallad 'Bistro'. DÀr sÀljs ett mindre urval snabbmatsprodukter. Sortimentet varierar frÄn land till land, i Sverige har femkronorskorven nÄtt viss berömmelse. Korven började sÀljas 1983 i Linköping, efter ett initiativ frÄn en medarbetare.[8]

I Sverige fanns 2016 totalt 20 varuhus. För en lista över Ikeas varuhus, se Lista över Ikeavaruhus.

VÀrldens fem största Ikea-varuhus 2015

[redigera | redigera wikitext]
  1. Goyang, Sydkorea: 164 000 mÂČ[9]
  2. Huddinge Kungens kurva, Sverige: 63 200 mÂČ[10]
  3. Gwangmyeong, Gyeonggi, Sydkorea, 59 000 mÂČ
  4. Shanghai Pudong, Kina: 49 400 mÂČ
  5. Shenyang, Kina: 47 000 mÂČ

Marknadsföring

[redigera | redigera wikitext]

Enligt professor Sara Kristoffersson sÀgs det ibland att "Ikeas framgÄng beror pÄ platta paket och billiga produkter". Men Ikea producerar inte bara produkter utan Àven historier om sortimentet, företaget, Sverige och svenskhet. Enligt Kristoffersson Àr företaget en föregÄngare inom corporate storytelling, och att det, tillsammans med att Sverigebilden har varit effektiv i marknadsföring, har varit viktiga förklaringar till Ikeas framgÄngar.[11]

Det sÀgs ocksÄ ibland att "Per Albin Hansson skapade folkhemmet. Ingvar Kamprad möblerade det."[11]

Katalog

[redigera | redigera wikitext]

FrĂ„n 1951 och fram till och med 2021 gav IKEA ut sin Ă„rliga IKEA-katalog med inspiration och produktpresentationer . IKEA-katalogen brukar beskrivas som vĂ€rldens mest spridda/lĂ€sta katalog och var under mĂ„nga Ă„r en av vĂ€rldens största kommersiella trycksaker sett till upplaga.[12] VĂ„ren 2015 trycktes katalogen pĂ„ 34 sprĂ„k och i 219 miljoner exemplar.[13] För att producera pappret till 2015 Ă„rs Ikea-katalog krĂ€vdes uppskattningsvis 2 000–2 500 hektar skogsmark.

Ekologisk hÄllbarhet, miljöanpassning och arbetsvillkor

[redigera | redigera wikitext]

Ikea har under lÄng tid profilerat sig som ett företag med höga ambitioner inom miljömÀssig och social hÄllbarhet. Samtidigt har företaget Äterkommande kritiserats av forskare, miljöorganisationer och fackliga aktörer för att verksamhetens affÀrsmodell och leverantörskedjor i praktiken motverkar dessa ambitioner.[14][15][16]

År 2023 meddelade Ikea att man för att minska sitt klimatavtryck frĂ„n tillverkning av spĂ„nskivor byter frĂ„n fossilbaserat till biobaserat lim. Denna del av tillverkningen anges hittills ha varit 5 procent av den totala vĂ€rdekedjans klimatavtryck, dĂ€r mĂ„let anges vara att minska anvĂ€ndningen av fossilbaserat lim med 40 procent och dĂ€rmed utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser frĂ„n lim med 30 procent till verksamhetsĂ„r 2030.[17] Sett i ett helhetsperspektiv innebĂ€r Ikeas Ă„tgĂ€rd dock en mycket begrĂ€nsad pĂ„verkan pĂ„ Ikeas totala utslĂ€pp och resultatet Ă€r en total reduktion pĂ„ omkring 1–2 procent av koncernens samlade utslĂ€pp.

Forskare och debattörer har pekat pĂ„ en inneboende konflikt mellan Ikeas affĂ€rsmodell – storskalig produktion, lĂ„ga priser och hög omsĂ€ttning av varor – och lĂ„ngsiktig hĂ„llbarhet. Kritiken gĂ„r ut pĂ„ att effektivare produktion och bĂ€ttre materialval inte nödvĂ€ndigtvis leder till minskad total miljöpĂ„verkan nĂ€r den totala konsumtionen samtidigt ökar. Företaget har till och med kallats för vĂ„r tids minst hĂ„llbara företag. [18]

Skogsbruk och avskogning

[redigera | redigera wikitext]

Ikea Àr en av vÀrldens största anvÀndare av trÀ. Miljöorganisationer har vid flera tillfÀllen kritiserat företaget för bristande kontroll över sitt virkesursprung. Greenpeace och Environmental Investigation Agency har publicerat rapporter dÀr leverantörer kopplade till Ikea anklagas för avverkning i skyddsvÀrda och gamla skogsomrÄden, bland annat i RumÀnien. Kritiken har sÀrskilt gÀllt otillrÀcklig spÄrbarhet och beroende av certifieringssystem som enligt organisationerna inte alltid garanterar hÄllbart skogsbruk[19][20].[21]

År 2024 publicerade miljöorganisationen Greenpeace en granskning som hĂ€vdar att möbler/trĂ€ kopplat till Ikea tillverkats av trĂ€ frĂ„n högt skyddsvĂ€rda skogar i RumĂ€nien, inklusive omrĂ„den med stark naturvĂ„rdsstatus.[22][23][24] Greenpeace i Central- och Östeuropa publicerade Ă€ven 2025 uppföljande material dĂ€r organisationen hĂ€vdar att tillverkare kopplade till Ikea fortsatt tar virke frĂ„n skogar med höga naturvĂ€rden, inklusive omrĂ„den som enligt miljörörelsen borde vara undantagna frĂ„n avverkning. Samtidigt kritiseras hur grĂ€nsen dras för vad som klassas som tillrĂ€ckligt skyddade skogsomrĂ„den.[25][26]

KlimatpÄverkan

[redigera | redigera wikitext]

Ikea uppger i sin hĂ„llbarhetsrapportering att koncernen har minskat sitt klimatavtryck och arbetar för att sĂ€nka klimatpĂ„verkan per produkt, men kritiker har invĂ€nt att företagets totala klimatpĂ„verkan fortsatt Ă€r mycket stor eftersom affĂ€rsmodellen bygger pĂ„ stora volymer, global produktion/logistik och hög omsĂ€ttning av varor (”fast furniture”), vilket kan motverka effektiviseringar. Denna invĂ€ndning kan sĂ€ttas i relation till forskning om rebound-effekten, dĂ€r effektiviseringar delvis kan Ă€tas upp av ökad konsumtion och/eller ökad produktion.[27][28]

Arbetsvillkor och mÀnskliga rÀttigheter

[redigera | redigera wikitext]

Fackliga organisationer och journalister har Ă„terkommande rapporterat om problem i delar av Ikeas globala leverantörskedja, inklusive lĂ„ga löner, lĂ„nga arbetstider och begrĂ€nsade fackliga rĂ€ttigheter. Även i vissa detaljhandelsled har konflikter och strejker förekommit, dĂ€r anstĂ€llda krĂ€vt bĂ€ttre arbetsvillkor och bemanning.[29][30] En granskning (bl.a. av Disclose) hĂ€vdade att belarusiska företag som arbetat för Ikea hade kopplingar till tvĂ„ngsarbete i straffkolonier, inklusive politiska fĂ„ngar. Ikea svarade att man tog uppgifterna pĂ„ allvar och att man undersökte, men att man dĂ„ inte hade bevis som styrkte anklagelserna.[31]

År 2000 lanserades Iway, Ikeas uppförandekod för leverantörer. I den anges minimikrav vad gĂ€ller miljö, social pĂ„verkan och arbetsförhĂ„llanden. Oberoende granskning pekar pĂ„ behovet av transparens och djupare mĂ€tning av Iway:s verkliga effekter. Fackliga organisationer har efterfrĂ„gat mer verifierbara data om faktisk efterlevnad och vill ha mer insyn i hur Iway kontrolleras i praktiken.[32]

Kemikalier och produktinnehÄll

[redigera | redigera wikitext]

Ikea har kritiserats för anvĂ€ndning av kemikalier i textilier och möbler, bland annat flamskyddsmedel och andra Ă€mnen som senare fasats ut eller begrĂ€nsats inom EU. Även om företaget pĂ„ senare Ă„r drivit pĂ„ för utfasning av exempelvis PFAS-Ă€mnen, har externa granskare pekat pĂ„ att tillsyn och transparens kring kemikalieinnehĂ„ll lĂ€nge varit otillrĂ€cklig.[33][34]

Ägarstruktur och skatteupplĂ€gg

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Ikea-sfÀren

Ikea har en komplex koncernstruktur som ofta beskrivits som vĂ€ldig skatteeffektiv och företaget har anklagats för att minimera sin skatt.[35] År 2011 avslöjades det att 100 miljarder kronor gömts undan i en hemlig stiftelse i skatteparadiset Liechtenstein.[36] Ikea-konceptet (varumĂ€rke och franchiserĂ€ttigheter) Ă€gs av Inter Ikea Systems B.V. i NederlĂ€nderna, som tar ut franchiseavgifter (royalties) frĂ„n varuhusen. Den största franchisetagaren, Ingka Group, driver merparten av varuhusen globalt och uppger att koncernen Ă€gs av den nederlĂ€ndska stiftelsen Stichting INGKA Foundation.[37]

Ägandet av Inter IkeasfĂ€ren Ă€r i sin tur knutet till Inter Ikea Foundation i Liechtenstein. Kombinationen av stiftelseĂ€gande och nederlĂ€ndska holding- och licensbolag har av finanspress och forskare beskrivits som ett sĂ€tt att bĂ„de sĂ€kra kontroll över företaget och minimera beskattning genom interna royaltyflöden.[38]

UpplÀgget har Àven varit föremÄl för granskning. EU-kommissionen har utrett nederlÀndska skattebesked (tax rulings) till Inter Ikea Systems B.V. med misstanke om att bolaget kan ha fÄtt betala lÀgre skatt Àn vad som annars varit fallet, vilket aktualiserat frÄgor om transparens och aggressiv skatteplanering.[39][40][41] Granskningen av Ikeas pÄgÄr fortfarande och det Àr oklart nÀr arbetet kommer att avslutas.[42]

Inom Ikea-sfÀren finns tre grenar:

  • Ikano-koncernen, som inte tillhör Ikea-sfĂ€ren men som Ă€r helĂ€gt av familjen Kamprad, med huvudkontor i Luxemburg, och bedriver verksamhet i branscherna Finans, FörsĂ€kring, Fastigheter och Detaljhandel.

Kritik mot Ikea

[redigera | redigera wikitext]

Byggandet av nya Ikea-varuhus har flera gÄnger lett till kontroverser. Ibland har historiskt vÀrdefulla byggnader rivits, vilket lett till konflikter med föreningar och experter. Bland annat planerades en modernistisk byggnad ritad av den kÀnde arkitekten Marcel Breuer att rivas.[45] I ett annat fall fick Ikea beviljat, och genomfört, rivandet av ett antal historiskt vÀrdefulla byggnader i New York för att bereda plats för en parkeringsplats; ÄtgÀrden stÀmplades som "skamlig" av Simeon Bankoff, ordförande för Historic Districts Council.[46] 2012 framkom i Uppdrag granskning att Ikeas dotterbolag Swedwood lÄtit avverka skog i omrÄden av ryska Karelen. Skogen var certifierad av den internationella skogsvÄrdsorganisationen Forest Stewardship Council (FSC), som ska skydda unika skogar. Bakom kritiken lÄg bland annat nÀtverket Skydda skogen och Svenska Naturskyddsföreningen. Uppdrag gransknings program kritiserade för felaktigheter. [47]

Norska politiker kritiserade 2005 Ikea för att "stödja kvinnoförtrycket i muslimska lÀnder" genom att avstÄ frÄn att avbilda kvinnor i de monteringsanvisningar som medföljer möblerna. Ikeas norska informationschef, Camilla Lindemann, försvarade stÀllningstagandet genom att hÀnvisa till "kulturell hÀnsyn", medan den svenska informationschefen Fredrik Wahrolén helt tillbakavisade kritiken och hÀvdade att kvinnor förekommit i manualerna sedan 1987 och att samma manualer anvÀnds i alla lÀnder.[48] 2012 kom det fram att bilderna i Ikeakatalogen hade anpassats för den saudiska marknaden genom att de flesta kvinnor hade retuscherats bort.[49]

Ikea hade under sin expansionsperiod frÄ 1960-talet och framÄt produktion och leverantörer i flera lÀnder som vid tiden styrdes av diktaturer eller auktoritÀra regimer. Detta har i efterhand lett till omfattande granskningar och kritik, sÀrskilt kring arbetsvillkor, statlig kontroll och risken för tvÄngsarbete i leverantörsled.

Östtyskland (DDR)

[redigera | redigera wikitext]

Under 1970- och 1980-talen var Ikea en betydande köpare av möbler frĂ„n Östtyskland (DDR), en kommunistisk diktatur. Journalister och forskare som gĂ„tt igenom Stasi-arkiven har visat att delar av den östtyska möbelindustrin anvĂ€nde politiska fĂ„ngar som arbetskraft.[50] År 2012 rapporterade flera internationella medier att Ikea medgav att företaget saknat tillrĂ€cklig kontroll över leverantörerna i DDR och bad om ursĂ€kt för att tvĂ„ngsarbete kan ha förekommit i leverantörsled. Senare har Ikea bidragit ekonomiskt till kompensationsinsatser kopplade till tvĂ„ngsarbete under DDR-tiden.[51]

RumĂ€nien under Nicolae Ceaușescu

[redigera | redigera wikitext]

Ikea hade Ă€ven leverantörer i RumĂ€nien under Nicolae Ceaușescus kommunistiska diktatur. Granskningar baserade pĂ„ arkiv frĂ„n den rumĂ€nska sĂ€kerhetspolisen Securitate har pekat pĂ„ att affĂ€rer med vĂ€sterlĂ€ndska företag, dĂ€ribland Ikea, kunde gynna sĂ€kerhetstjĂ€nsten ekonomiskt. Ikea har uppgett att företaget inte medvetet haft affĂ€rsrelationer med sĂ€kerhetspolisen, men har samtidigt erkĂ€nt att dokumentationen frĂ„n perioden Ă€r bristfĂ€llig och att full insyn i hur betalningar anvĂ€ndes saknades.[52][53][54][55]

Belarus

[redigera | redigera wikitext]

PÄ 2010- och 2020-talen har Ikea kritiserats för indirekta kopplingar till produktion i Belarus, som styrs av en auktoritÀr regim. Granskande journalister har hÀvdat att underleverantörer i Belarus anvÀnt fÀngelsearbete i tillverkning av komponenter som ingÄtt i produkter avsedda för Ikea. Möbelföretaget har i samband med avslöjandena meddelat att man avbrutit eller fasat ut samarbeten i landet och betonat att tvÄngs- eller fÀngelsearbete strider mot företagets uppförandekod.[56][57]

Efterföljande policyarbete och kritik

[redigera | redigera wikitext]

Som en följd av tidigare avslöjanden har Ikea utvecklat mer omfattande uppförandekrav för leverantörer (IWAY), stÀrkt revisionsprogram och ökat fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter i leverantörskedjan. Kritiker har dock fortsatt att ifrÄgasÀtta hur effektiv tillsynen Àr i praktiken, sÀrskilt i lÀnder med svag rÀttsstat och begrÀnsad insyn.

Kritik kopplad till Ryssland (2022–)

[redigera | redigera wikitext]

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 pausade Ikea sin detaljhandel, produktion och export/import i Ryssland. Samtidigt riktades kritik mot Ikea för att koncernens största franchisetagare, Ingka Group, fortsatte att driva de ryska MEGA-shoppingcentren, vilket innebar fortsatt ekonomisk verksamhet i landet. Under 2023–2024 avyttrade Ingka Group successivt sina ryska tillgĂ„ngar, inklusive försĂ€ljningen av fjorton stycken MEGA-center samt ett lager nĂ€ra Moskva, vilket enligt företaget innebar att den ryska verksamheten avslutades helt. Kritiker har dock pekat pĂ„ att avvecklingen tog lĂ„ng tid. I svensk mediegranskning vĂ„ren 2022 ifrĂ„gasattes Ă€ven om Ikea indirekt fortsatt anvĂ€nde ryskt virke via leverantörer efter handelsstoppet. Företaget avvisade uppgifterna och uppgav att allt inköp av ryskt trĂ€ upphört i april 2022. Vidare har Ikea kritiserats för att ha förnyat sitt varumĂ€rkesskydd i Ryssland efter att verksamheten pausats, vilket av kritiker tolkats som att möjligheten till en framtida Ă„terkomst hĂ„lls öppen. Företaget har svarat att Ă„tgĂ€rden syftar till att förhindra varumĂ€rkeskapning.[58][59][60]

En möbelhandlares testamente och Ikeaandan

[redigera | redigera wikitext]

År 1976 formulerade Ingvar Kamprad nio teser[61] som sammanfattade hans gĂ€rning, organisation och den speciella "Ikeaanda" som enligt Kamprad genomsyrar företaget. Dokumentet innehĂ„ller sortimentsregler, strategiförklaringar och hans vision för företaget. Teserna lyder i punktform:

  1. Sortimentet – vĂ„r identitet
  2. Ikeaandan. En stark och levande verklighet
  3. Vinst ger oss resurser
  4. Att med smÄ medel nÄ goda resultat
  5. Enkelheten Àr en dygd
  6. Linje annorlunda
  7. Kraftsamling – viktig för vĂ„r framgĂ„ng
  8. Att ta ansvar – en förmĂ„n
  9. Det mesta Àr Ànnu ogjort. Underbara framtid!

Ikea har en intern utbildning, Ikea Way, dÀr företagets chefer utbildas. Enligt Ikea skall utbildningen göra cheferna till ambassadörer för företaget för att slÄ vakt om den sÄ kallade Ikeaandan.

Kritik mot Ikea-andan har Ă„terkommande handlat om att den fungerar som en starkt normerande kultur som riskerar att osynliggöra maktstrukturer och mĂ„lkonflikter bakom ett vĂ€rdebaserat sprĂ„k om ”tillsammans”. Kritiker menar att vĂ€rdegrunden ibland anvĂ€nds som identitetsskapande berĂ€ttelse snarare Ă€n som ett praktiskt verktyg för att hantera interna problem.[62][63] Före detta medarbetare har anvĂ€nt metaforen ”sektmentalitet” för att beskriva den starka företagskulturen och interna lojaliteten.[64][65]

Ikea Museum

[redigera | redigera wikitext]

Ikea Museum öppnade den 30 juni 2016 i Älmhult. Ikea Museum Ă€r medlem i Riksförbundet Sveriges museer.[66]

Ikea vid Kungens kurva

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Ikea Kungens kurva

Det andra varuhuset i Sverige, efter det i Älmhult, stod klart i Kungens Kurva söder om Stockholm 1965. Varuhuset karaktĂ€riseras av en stor, rund byggnad, som har fĂ„tt sin inspiration av Guggenheimmuseet i New York. Ikea kallades vid tiden för IkĂ©a och nĂ€r bygget stod klart pĂ„gick en namnstrid inom företaget. Det slutade med att varuhuset fick tvĂ„ olika skyltar, frĂ„n söder var texten Ikea medan det frĂ„n norr var Möbel-Ikea. PĂ„ grund av ett elfel i en av skyltarna drabbades Ikea av en brand 5 september 1970 som skadade varuhuset svĂ„rt.[67] En ombyggnad genomfördes och resulterade i det numera vĂ€lkĂ€nda Ikeakonceptet med restaurang och tag-sjĂ€lv-lager.

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 ”Annual & sustainability summary report – 2019”. Ingka.com. sid. 76–77. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201030005315/https://www.ingka.com/wp-content/uploads/2020/01/Ingka-Group-Annual-Summary-Sustainability-Report-FY19.pdf?1. LĂ€st 18 maj 2020.
  2. ↑ Nationalencyklopedin (1992). NE HF band 09. NE Nationalencyklopedin. sid. 360. Libris 16947012. ISBN 978-91-976240-8-4
  3. ↑ ”Sakerna du inte visste om Ingvar Kamprad – dĂ€rför heter bokhyllan Billy”. Leva och bo. 8 mars 2016. http://www.expressen.se/leva-och-bo/inredning/ikea/sakerna-du-inte-visste-om-ingvar-kamprad/. LĂ€st 24 februari 2017.
  4. ↑ SvD (2 september 2025). ”Hela listan: Lagerlöf med i kulturkanon”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/yEW29a/kulturkanon-sverige-hela-listan-med-verk. LĂ€st 2 september 2025.
  5. ↑ Linda Flood (24 september 2020). ”Ikeas leverantörer kritiseras för dĂ„liga villkor”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/09/24/ikeas-leverantorer-kritiseras-for-daliga-villkor/. LĂ€st 20 januari 2026.
  6. ↑ ”företagsinformation ikea.se”. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 december 2010. https://web.archive.org/web/20101205114640/http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/facts_and_figures/index.html. LĂ€st 11 oktober 2010.
  7. ↑ Jordbruksaktuellt: Ikea gynnar svensk livsmedelsexport Arkiverad 31 juli 2014 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  8. ↑ ”Across the Atlantic by dog 
 and other surprising IKEA hot dog facts” (pĂ„ engelska). Ingka Group. https://www.ingka.com/newsroom/across-the-atlantic-by-dog-and-other-surprising-ikea-hot-dog-facts/. LĂ€st 9 juni 2026.
  9. ↑ ”IKEA Korea holds ‘IKEA Goyang store groundbreaking ceremony’ - IKEA” (pĂ„ engelska). IKEA KR/EN. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181021112216/https://www.ikea.com/kr/en/about_ikea/newsitem/2016-05-24. LĂ€st 21 oktober 2018.
  10. ↑ Ikea Kungens kurva öppnade i juni 2014 en ny varuutlĂ€mning ca 800 meter ifrĂ„n varuhuset. 63 200 kvm Ă€r byggnadsytan inklusive denna expansion.
  11. 1 2 "Fredagsintervjun: Konstfacks Sara Kristoffersson om att vara pestsmittad" (vid 8m28s), Fredagsintervjun, Kvartal, 26 mars 2021.
  12. ↑ CAP&Design nummer 6 2004
  13. ↑ "IKEA". NE.se. LĂ€st 30 juni 2014.
  14. ↑ ”IKEA”. jordensvanner.se. https://jordensvanner.se/greenwashpriset-ikea/. LĂ€st 24 januari 2026.
  15. ↑ Cecilia Tiberg (22 april 2024). ”Ny dokumentĂ€r riktar skarp kritik mot Ikea: ”Fast furniture och greenwashing””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/ny-dokumentar-riktar-skarp-kritik-mot-ikea-fast-furniture-och-greenwashing. LĂ€st 18 januari 2026.
  16. ↑ Foto: TT (2 april 2023). ”Nej, Ikea Ă€r inte ett miljövĂ€nligt företag”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/dwr9bz. LĂ€st 18 januari 2026.
  17. ↑ ”IKEA gĂ„r över till biobaserat lim. TT, lĂ€st 2 mars 2023.”. https://via.tt.se/pressmeddelande/ikea-gar-over-till-biobaserat-lim---satt-tufft-mal-for-att-minska-sitt-klimatavtryck-?publisherId=2111134&releaseId=3341543.
  18. ↑ Marcus Andersson (2 april 2023). ”Ekonomer: Ikea Ă€r ett av vĂ„r tids minst hĂ„llbara företag”. Omni. https://omni.se/ekonomer-ikea-ar-ett-av-var-tids-minst-hallbara-foretag/a/wAVwM4. LĂ€st 18 januari 2026.
  19. ↑ Makar, A. B.; McMartin, K. E.; Palese, M.; Tephly, T. R. (1975-06). ”Formate assay in body fluids: application in methanol poisoning”. Biochemical Medicine 13 (2): sid. 117–126. doi:10.1016/0006-2944(75)90147-7. ISSN 0006-2944. PMID 1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1. LĂ€st 18 januari 2026.
  20. ↑ ”IKEA furniture destroys some of Europe’s last remaining ancient forests” (pĂ„ engelska). Greenpeace International. 18 november 2025. https://www.greenpeace.org/international/press-release/66349/ikea-furniture-destroys-some-of-europes-last-remaining-ancient-forests/. LĂ€st 18 januari 2026.
  21. ↑ ”IKEA’s Romanian wood sourcing woes highlight the need for national transparent timber traceability systems across Europe” (pĂ„ engelska). EIA. 12 juni 2024. https://eia.org/blog/ikeas-romanian-wood-sourcing-woes-highlight-the-need-for-national-transparent-timber-traceability-systems-across-europe/. LĂ€st 18 januari 2026.
  22. ↑ Oliver Moody (10 december 2024). ”Video of felled forests takes axe to Ikea’s green credentials” (pĂ„ engelska). www.thetimes.com. https://www.thetimes.com/world/europe/article/footage-felled-forests-ikea-green-credentials-9pnkhfbr5. LĂ€st 18 januari 2026.
  23. ↑ ”What is IKEA doing to Romania’s ancient forests?” (pĂ„ engelska). euronews. 9 juni 2024. http://www.euronews.com/green/2024/06/09/ikea-in-the-spotlight-flatpack-furniture-linked-to-systematic-destruction-of-romanian-fore. LĂ€st 18 januari 2026.
  24. ↑ ”IKEA furniture destroys some of Europe’s last remaining ancient forests” (pĂ„ engelska). Greenpeace International. 18 november 2025. https://www.greenpeace.org/international/press-release/66349/ikea-furniture-destroys-some-of-europes-last-remaining-ancient-forests/. LĂ€st 18 januari 2026.
  25. ↑ ”Greenpeace says Ikea suppliers driving destruction of Romania’s ancient forests” (pĂ„ engelska). www.intellinews.com. 22 september 2025. https://www.intellinews.com/greenpeace-says-ikea-suppliers-driving-destruction-of-romania-s-ancient-forests-402392/. LĂ€st 18 januari 2026.
  26. ↑ ”IKEA putting Europe’s Last Wilderness at risk | Greenpeace” (pĂ„ tyska). greenpeace.at. https://greenpeace.at/cee-press-hub/ikea-report-carpathians/. LĂ€st 18 januari 2026.
  27. ↑ ”The climate footprint across the IKEA value chain”. https://www.ikea.com/global/en/our-business/sustainability/value-chain-climate-footprint/.
  28. ↑ Cecilia Tiberg (22 april 2024). ”Ny dokumentĂ€r riktar skarp kritik mot Ikea: ”Fast furniture och greenwashing””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/ny-dokumentar-riktar-skarp-kritik-mot-ikea-fast-furniture-och-greenwashing. LĂ€st 18 januari 2026.
  29. ↑ ”Employment relationships and working conditions in an Ikea rattan supply chain | International Labour Organization” (pĂ„ engelska). www.ilo.org. 16 december 2015. https://www.ilo.org/publications/employment-relationships-and-working-conditions-ikea-rattan-supply-chain. LĂ€st 18 januari 2026.
  30. ↑ ”SOMO (2006), “Labour conditions in IKEA’s supply chain””. https://www.somo.nl/wp-content/uploads/2006/08/Labour-conditions-in-IKEAs-Supply-Chain.pdf.
  31. ↑ ”Disclose.ngo” (pĂ„ franska). Disclose.ngo. https://disclose.ngo/en/article/ikea-subcontractors-resort-forced-labour-in-belarus-prisons. LĂ€st 18 januari 2026.
  32. ↑ Foto: Mikhail Metzel/AP Photo/TT (24 september 2020). ”Ikeas leverantörer kritiseras för dĂ„liga villkor”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/09/24/ikeas-leverantorer-kritiseras-for-daliga-villkor/. LĂ€st 20 januari 2026.
  33. ↑ ”The Missing Piece – Chemicals in Circular Economy” (pĂ„ amerikansk engelska). ChemSec. https://chemsec.org/reports/the-missing-piece-chemicals-in-circular-economy/. LĂ€st 18 januari 2026.
  34. ↑ [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:777666/fulltext01.pdf ”IKEA and the Responsible Governance of Supply Chains”]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:777666/fulltext01.pdf.
  35. ↑ Emma Hedlin (18 december 2017). ”Forskare: ”Ikea betalar i praktiken inga skatter””. Omni. https://omni.se/forskare-ikea-betalar-i-praktiken-inga-skatter/a/m6Bom0. LĂ€st 18 januari 2026.
  36. ↑ ”Ingvar Kamprad gömmer Ikea-miljarder i skatteparadis”. SVT Nyheter. 26 januari 2011. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ingvar-kamprad-gommer-ikea-miljarder-i-skatteparadis. LĂ€st 19 januari 2026.
  37. ↑ Sundkvist, Frida (6 november 2014). ”Ikeas skattetrixande Ă€r en vĂ€rldsnyhet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/ca5a9acc-f6d3-3f2b-8b9c-09ce1e703537/ikeas-skattetrixande-ar-en-varldsnyhet. LĂ€st 18 januari 2026.
  38. ↑ Peter Bagge (26 januari 2011). ”Ingvar Kamprad gömmer Ikea-miljarder i skatteparadis”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ingvar-kamprad-gommer-ikea-miljarder-i-skatteparadis. LĂ€st 18 januari 2026.
  39. ↑ ”EU ska granska Ikeas skatteupplĂ€gg - Altinget”. www.altinget.se. 19 december 2017. https://www.altinget.se/eu/artikel/eu-ska-granska-ikeas-skatteupplagg. LĂ€st 18 januari 2026.
  40. ↑ ”Eva leder korstĂ„get mot Ikea - möbeljĂ€tten anklagas för skatteplanering”. www.expressen.se. 3 januari 2018. https://www.expressen.se/ekonomi/eva-leder-korstaget-mot-ikea-mobeljatten-anklagas-for-skatteplanering/. LĂ€st 18 januari 2026.
  41. ↑ ”IKEA:s skatteupplĂ€gg granskas av EU”. www.europaportalen.se. https://www.europaportalen.se/2017/12/ikeas-skatteupplagg-granskas-av-eu. LĂ€st 18 januari 2026.
  42. ↑ Emilia LindholmTextEmilia Lindholm (31 juli 2024). ”MĂ„ngĂ„rig EU-granskning av Ikea fortsĂ€tter”. SmĂ„landsposten. https://www.smp.se/almhult/mangarig-eu-granskning-av-ikea-fortsatter/. LĂ€st 18 januari 2026.
  43. ↑ Uppdrag Granskning (2011). Del 2 av 23. SVT 2011-01-26. 20:00.
  44. ↑ Ingvar Kamprad bekrĂ€ftar stiftelsen i mejl till TT - Uppdrag granskning | svt.se Arkiverad 28 januari 2011 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  45. ↑ Disposable Architecture | Metropolis Magazine | February 2003 Arkiverad 27 augusti 2006 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  46. ↑ IKEA TARGETS BLDGS. Plans parking lot where old structures stand NYDailyNews.com 4 januari 2005
  47. ↑ SVT:s Uppdrag granskning om Ikeas skogsbruk i Karelenwwf.se (Arkiverad frĂ„n originalet 23 juli 2013)
  48. ↑ – Ikea stödjer kvinnoförtryck | Nyheter | Aftonbladet
  49. ↑ Carp, Ossi (1 oktober 2012). ”Inga kvinnor i saudisk Ikeakatalog”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/inga-kvinnor-i-saudisk-ikeakatalog. LĂ€st 29 december 2012.
  50. ↑ ”Straffarbetade för Kamprad”. www.aftonbladet.se. 31 augusti 2011. https://www.aftonbladet.se/a/VR4nXl. LĂ€st 18 januari 2026.
  51. ↑ Björn TunbĂ€ck; Peter Bagge (30 april 2012). ”Politiska DDR-fĂ„ngar byggde Ikea-möbler”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/politiska-ddr-fangar-byggde-ikea-mobler. LĂ€st 18 januari 2026.
  52. ↑ Sveriges Radio (5 juli 2014). ”Ikea funds went to Romanian secret police: The Guardian - Radio Sweden” (pĂ„ engelska). www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/5907385. LĂ€st 18 januari 2026.
  53. ↑ ”SĂ„ bekostade Ikea diktatorns polis”. www.aftonbladet.se. 4 juli 2014. https://www.aftonbladet.se/a/vm9ebX. LĂ€st 18 januari 2026.
  54. ↑ TT (4 juli 2014). ”Guardian: Ikea-pengar till diktatur”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/guardian-ikea-pengar-till-diktatur. LĂ€st 18 januari 2026.
  55. ↑ Rosca, Matei (4 juli 2014). ”Ikea funds went to Romanian secret police in communist era” (pĂ„ brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2014/jul/04/ikea-funds-romania-secret-police-communist-era. LĂ€st 18 januari 2026.
  56. ↑ Libereco (22 februari 2024). ”We demand an independent investigation into greenwashing by FSC in Belarus”. libereco.org. https://libereco.org/deutschland/en. LĂ€st 18 januari 2026.[död lĂ€nk]
  57. ↑ ”Disclose.ngo” (pĂ„ franska). Disclose.ngo. https://disclose.ngo/en/article/ikea-subcontractors-resort-forced-labour-in-belarus-prisons. LĂ€st 18 januari 2026.
  58. ↑ ”Trots kriget: Ikea fortsĂ€tter att köpa ryskt trĂ€â€. www.aftonbladet.se. 10 maj 2022. https://www.aftonbladet.se/a/jaeJpz. LĂ€st 18 januari 2026.
  59. ↑ ”Over 1,000 Companies Have Curtailed Operations in Russia—But Some Remain”. https://som.yale.edu/story/2022/over-1000-companies-have-curtailed-operations-russia-some-remain.
  60. ↑ ”Gazprombank buys Russia MEGA shopping centres from IKEA affiliated business”. https://www.reuters.com/markets/deals/gazprombank-buys-ikea-stores-owner-ingkas-russian-shopping-centres-2023-09-28/.
  61. ↑ Historien om IKEA – Ingvar Kamprad berĂ€ttar, sid. 384–394
  62. ↑ ””Ingvar Kamprads nio teser””. Svenska Dagbladet. 30 mars 2006. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/e7265c1e-2830-3fba-bfc0-bd7f39f259a6/ingvar-kamprads-nio-teser. LĂ€st 19 januari 2026.
  63. ↑ Foto: Karin Vedlin (29 januari 2018). ”SĂ„ minns anstĂ€llda Ingvar Kamprad”. Arbetet. https://arbetet.se/2018/01/29/sa-minns-anstallda-ingvar-kamprad/. LĂ€st 19 januari 2026.
  64. ↑ Collins, Lauren (26 september 2011). ”House Perfect” (pĂ„ amerikansk engelska). The New Yorker. ISSN 0028-792X. https://www.newyorker.com/magazine/2011/10/03/house-perfect. LĂ€st 19 januari 2026.
  65. ↑ Poellinger, Clemens (3 oktober 2011). ””Sektmentalitet” pĂ„ Ikea”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/d4484722-2b98-3b99-a8c0-3224bec0adbc/sektmentalitet-pa-ikea. LĂ€st 19 januari 2026.
  66. ↑ "Riksförbundet vĂ€lkomnar sex nya medlemmar! Arkiverad 30 juni 2016 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.", sverigesmuseer.se, 28 juni 2016. Åtkomst den 30 juni 2016.
  67. ↑ Historien om IKEA – Ingvar Kamprad berĂ€ttar s. 85 och 87

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
v ‱ r
Ikea-sfÀren
ÖvergripandeIkea Kungens Kurva
Varuhusen
Organisation
Personer
Övrigt
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ikea&oldid=59701504”