Hoppa till innehÄllet

SödertÀlje

SödertÀlje
TĂ€lje, Telge
TÀtort · Centralort
Sankta Ragnhilds kyrka, MÀlarbron med SödertÀlje kanal, SödertÀlje rÄdhus, Storgatan
Smeknamn: "Kringelstaden"[1]
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
LÀn Stockholms lÀn
Kommuner SödertÀlje kommun, Salems kommun
Distrikt SödertÀlje distrikt,
VÀstertÀlje distrikt,
ÖstertĂ€lje distrikt,
Tveta distrikt
HöjdlÀge 23 m ö.h.
Koordinater 59°11â€Č40″N 17°35â€Č56â€łĂ–ï»ż / ï»ż59.19444°N 17.59889Â°Ă–ï»ż / 59.19444; 17.59889
Area 2 937 hektar (2023)[2]
 -  SödertÀlje kommun 2 934 hektar (2023)[3]
 -  Salems kommun 3 hektar (2023)[3]
FolkmÀngd 78 377 (2023)[2]
 -  SödertÀlje kommun 78 377 (2023)[3]
 -  Salems kommun 0 (2023)[3]
BefolkningstÀthet 27 inv./hektar
 -  SödertÀlje kommun 27 inv./hektar
 -  Salems kommun 0 inv./hektar
Grundad Befolkad: 700-talet[1]
Först omnÀmnd: 1070[1] />
Stadsprivilegier: 1300-talet[1]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort SödertÀlje
Postnummer 151 XX

152 XX

Riktnummer 08
TĂ€tortskod T0356[4]
Beb.omrĂ„deskod 0181TC108 (1960–)[5]
Geonames 2676176
Ortens lÀge i Stockholms lÀn.
Ortens lÀge i Stockholms lÀn.
Ortens lÀge i Stockholms lÀn.
Wikimedia Commons: SödertÀlje
SCB:s bebyggelseomrÄdesavgrÀnsning
Redigera Wikidata

SödertĂ€lje (uttalⓘ) Ă€r en tĂ€tort i Södermanland och centralort i SödertĂ€lje kommun i Stockholms lĂ€n med 76 320 invĂ„nare (31 december 2020). SödertĂ€lje Ă€r belĂ€get dĂ€r MĂ€laren Ă€r förbunden med Östersjön genom slussen i SödertĂ€lje kanal. Kanalen har Nordens största sluss för fartyg.[6]

Platsen befolkades efter att sundet mellan MĂ€laren och Östersjön slutade vara farbart frĂ„n 500- till 700-talet. Efter stadsbranden 1650 byggdes omrĂ„det upp enligt en rutnĂ€tsplan som fortfarande dominerar de centrala delarna. År 1819 stod den första dragningen av SödertĂ€lje kanal fĂ€rdig, och SödertĂ€lje fick jĂ€rnvĂ€g 1860. De nya transportvĂ€garna medförde en industriell etablering och att omrĂ„det blev badort med kuranlĂ€ggning.

Under 1960-talet skedde stor inflyttning till SödertÀlje med grupper frÄn bland annat Norrland och Finland, samt kristna assyrier/syrianer.

Storföretagen Scania och Astra Zeneca Àr SödertÀljes dominerande privata arbetsgivare. Myndigheter som Sjöfartsverket och Kustbevakningen har representation i SödertÀlje, och orten Àr kansliort för en domkrets för flera kommuner dÀr mÄl handlÀggs i SödertÀlje tingsrÀtt. Regionen driver SödertÀlje sjukhus, och SödertÀlje kommun har sin centrala förvaltning pÄ stadshuset.

Högskoleutbildning har funnits sedan 1986 dÄ Kungliga Tekniska högskolan öppnade en filial i omrÄdet.

SödertÀlje har flera kulturinstitutioner, bland annat en av Sveriges lÀnsteatrar Oktoberteatern och SödertÀlje stadsscen. Andra museer inkluderar bland annat vetenskapscentret Tom Tits Experiment och museifartyget S/S Ejdern.

Inom sport har SödertÀljes lag haft sina frÀmsta framgÄngar inom ishockey och basket.

Äldre historia

[redigera | redigera wikitext]
Karta över SödertÀlje frÄn 1648 med medeltidens gatustrÀckningar.

De första mĂ€nniskorna kom till trakten runt SödertĂ€lje omkring 4000 f.Kr. Fynd frĂ„n Ă€ldre stenĂ„ldern har bland annat gjorts i Högloft i stadsdelen VĂ€stergĂ„rd. Efter 500-talet e.Kr. gjorde landhöjningen sundet mellan MĂ€laren och Östersjön genom dagens SödertĂ€lje för grunt och smalt, och bĂ„tar behövde nu slĂ€pas mellan sjö och hav. Ett villasamhĂ€lle bildades vid sundets smalare del pĂ„ 600-talet[7], och frĂ„n senare delen av 700-talet befolkades SödertĂ€lje permanent[8]. Handel och service till de förbipasserade uppstod, vilket medförde inflyttning. UtgrĂ€vningar visar att den första bebyggelsen lĂ„g strax norr om platsen dĂ€r Stora Torget idag ligger.[7] Ansgar passerade genom SödertĂ€lje pĂ„ sin resa till Birka 829.[8] Till Ă€ldre fornlĂ€mningar inom stadsomrĂ„det hör Holmfastristningen frĂ„n omkring Ă„r 1050–1080.[9]

Första gÄngen SödertÀlje omnÀmns i skrift Àr 1070 i Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum[10], dÀr Adam av Bremen beskriver platsen som en del av vÀgen mellan Skara och Birka[8]. Under 1200-talet skedde flera kyrkomöten i SödertÀlje, vilka omnÀmns i dokument frÄn 1279 bevarade i Riksarkivet[11]. Ett av de mer uppmÀrksammade mötena i SödertÀlje var 1345 dÄ adelns privilegier bekrÀftades.[12]

SödertÀlje stad

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: SödertÀlje stad

SödertĂ€lje stad fick stadsprivilegier pĂ„ 1300-talet, senast 1386 dĂ„ stadsrĂ€tt finns omnĂ€mnd.[10][13] Under 1300-talet byggdes borgen Telge hus.[14] DĂ€rifrĂ„n administrerades Telgehus lĂ€n som omfattade Öknebo, Hölebo och delar av Svartlösa hĂ€rad.[15] Borgen brĂ€ndes ner under Engelbrektsupproret 1435.[14]

Under sin tid som hertig av Södermanland satsade Hertig Karl pÄ SödertÀlje som handels- och sjöfartsstad. Han lÀt anlÀgga en hamn för jÀrnvaror frÄn Bergslagen i nÀrheten av dagens uthamn, vilket medförde ökad handel.[16] Vid slutet av 1500-talet gick en fjÀrdedel av den svenska jÀrnmalmsexporten via hamnen i SödertÀlje.[8]

1600- och 1700-talet

[redigera | redigera wikitext]
Karta över SödertÀlje frÄn 1790-talet.

Det ursprungliga ortsnamnet var endast Telge, dĂ€r flera stavningsvarianter historiskt har förekommit.[17] År 1622 lades prefixet ”söder” till i samband med grundandet av NorrtĂ€lje.[8][18] Sedan en stavningsreform pĂ„ 1910-talet skrivs platsens namn SödertĂ€lje.[8]

S:t Olof var stadens första skyddshelgon, men vid 1600-talets början kom han att ersÀttas av Sankta Ragnhild.[19] Efter vallfÀrder till Rom och Jerusalem ska Ragnhilds reliker ha begravts i SödertÀlje.[20]

År 1719 brĂ€ndes stora delar av dĂ„varande SödertĂ€lje stad ner i samband med RysshĂ€rjningarna.[8] FrĂ„n 1740-talet inrĂ€ttades ett antal manufakturer med tillverkning, efter att SödertĂ€ljes invĂ„nare tidigare huvudsakligen försörjt sig pĂ„ sjöfart och handel. SödertĂ€lje rĂ„dhus frĂ„n 1734 Ă€r SödertĂ€ljes Ă€ldsta kvarvarande profana byggnad.[21]

Södertelge BadinrÀttning öppnade 1849[22] med vatten frÄn Tore kÀlla.[23] BadgÀsterna bidrog till ett ekonomiskt uppsving i staden,[22] och flera tillhörande anlÀggningar för att serva besökarna uppfördes under sent 1800-tal; bland andra Badhotellet, Strandhotellet, Stadsparken och Badparken.[24] Flera badvillor byggdes av badgÀsterna[25], varav bland annat Villa Bellevue Àr bevarad[26][27]. BadanlÀggningen var öppen i omkring 100 Är och stÀngde 1945.[26]

Traditionen att baka SödertÀljekringlor inleddes under pÄ 1600-talet, men de hade sin storhetstid dÄ SödertÀlje var badort under sista halvan av 1800-talet och framÄt.[28]

Under första vĂ€rldskriget rĂ„dde högkonjunktur dĂ€r staten var stor kund hos SödertĂ€ljes företag och ytterligare bolag kom att etablera sig i omrĂ„det.[29] Högkonjunkturen medförde en översyn av transportvĂ€garna, och 1916–1924 grĂ€vdes den nya bredare dragningen för SödertĂ€lje kanal inklusive ny sluss[30], samt en ny dubbelspĂ„rig jĂ€rnvĂ€gsdragning dĂ€r SödertĂ€lje södra blev SödertĂ€lje stads huvudstation.[31]

Efter 1920-talet inleddes en lĂ„gkonjunktur och SödertĂ€lje stad ordnade med nödhjĂ€lpsarbeten bland annat i form av vattenlednings- och gatuarbete.[32] Man satsade Ă€ven vidare pĂ„ nĂ€ring kopplad till havsbadet.[33] Även inledningen av 1930-talet prĂ€glades av depressionen, men frĂ„n 1936 började företagen Ă„ter expandera. Högkonjunkturen fortsatte under andra vĂ€rldskriget efter vilket Astra och Scania blev SödertĂ€ljes dominerande företag och en bostadsbrist uppstod.[34]

Vid Kommunreformen i Sverige 1971 ombildades SödertÀlje stad till SödertÀlje kommun.

AlmnÀs garnison med Svea ingenjörkÄr (Ing 1) och Ingenjörstruppernas kadettskola (INGKAS).

Som en del av mĂ€larkarusellen invigdes AlmnĂ€s garnison 1970 och Svea ingenjörkĂ„r (Ing 1) och Ingenjörstruppernas kadettskola (INGKAS) omlokaliserades till AlmnĂ€s. År 1984 flyttade Försvarets FN-skola frĂ„n StrĂ€ngnĂ€s till AlmnĂ€s. Under 1990-talet tillkom pĂ„- och avrustning av högvakten samt förlĂ€ggning inför pĂ„gĂ„ng till högvakten.[35]

Som ett led av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea ingenjörskĂ„r (Ing 1) 1997 och Swedint övertog hela omrĂ„det. År 2004 avvecklades Swedint i sin helhet och uppstod som en ny enhet inom Livgardet.[35][36] Det forna garnisonsomrĂ„det konverterades till företagspark.[37]

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

SödertĂ€lje stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Bebyggelsen kom ocksĂ„ att strĂ€cka sig in i angrĂ€nsande socknar och 1946 inkorporerades VĂ€stertĂ€lje socken/landskommun, 1963 ÖstertĂ€lje socken/landskommun samt Tveta socken/Landskommun och 1967 Enhörna landskommun (vars omrĂ„de dock aldrig ingĂ„tt i tĂ€torten). 1971 uppgick stadskommunen i SödertĂ€lje kommun med SödertĂ€lje som centralort.[38]

I kyrkligt hĂ€nseende har SödertĂ€lje alltid hört till SödertĂ€lje församling (benĂ€mnd SödertĂ€lje-Tveta församling 2002-2010, SödertĂ€lje stadsförsamling och SödertĂ€lje landsförsamling före 1946) samt ÖstertĂ€lje församling frĂ„n 1946 och VĂ€stertĂ€lje församling frĂ„n 1973 till 2010. Tveta församling tillkom genom inkorporering 1963 men uppgick 2002 i SödertĂ€lje församling.[39]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för SödertÀlje rÄdhusrÀtt. Sedan 1971 ingÄr SödertÀlje i SödertÀlje domkrets.

TÀtorten SödertÀlje fanns vid tÀtortsavgrÀnsningen 2020 i huvudsak inom SödertÀlje kommun, med nÄgra hektar som strÀckte sig in i Salems kommun.[40]

Inom de nordvĂ€stra och nordöstra stadsdelarna finns Natura 2000-omrĂ„dena Lina och Talbystrand.[41][42] I stadsdelen Pershagen hittas Öbacken-BrĂ€nninge naturreservat.[43]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

NĂ€ringsliv

[redigera | redigera wikitext]

FrÄn slutet av 1800-talet började industrier etableras i SödertÀlje.[8] Under 1950- och 1960-talen omvandlades SödertÀlje frÄn smÄstad och badort till industristad.[44]

Astra Zenecas anlÀggningar vid SnÀckviken i centrala SödertÀlje.
Scanias huvudkontor och flera produktionsanlÀggningar vid SaltskogsfjÀrden.

FrÄn slutet av 1800-talet etablerades flera större industrier i SödertÀlje; Svenska Centrifug (1896)[8], Södertelge VerkstÀder (1896)[8], Baltic (1906)[45], Svenska Tobaksaktiebolaget (1917, efter köp av befintlig tillverkning)[46] och Wedaverken (1917)[47].

Vagnfabriks Aktiebolaget i Södertelge (Vabis) bildades december 1891, och uppförde sin fabrik vid SaltskogsfjĂ€rden.[48] År 1911 skedde ett samgĂ„ende med skĂ„nska Maskinfabriksaktiebolaget Scania, och koncernen Scania-Vabis med huvudkontor i SödertĂ€lje bildades.[49] TvĂ„ Ă„r senare, 1913, bildades Astra (Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker) i SödertĂ€lje efter att riksdagen avskaffat apotekens monopol pĂ„ lĂ€kemedelstillverkning.

Företaget utvecklades till det ledande lĂ€kemedelsföretaget i Skandinavien under perioden 1927–1957. Sedan 1999 har verksamheten i SödertĂ€lje fokuserats pĂ„ lĂ€kemedelstillverkning,[50] samt att huvudkontoret för dess nordiska marknadsbolag förlagts till orten.[51]

I början av 2020-talet var Scanias huvudkontor belÀget i SödertÀlje.[52] DÀr fanns Àven Astra Zenecas största produktionsanlÀggning.[53]

TjÀnster

[redigera | redigera wikitext]
Sjöfartsverkets kontor och lotshus vid SödertÀlje sluss.

Myndigheter som har verksamhet specifikt förlagd till SödertĂ€lje utöver service till boende har ofta anknytning till stadens maritima lĂ€ge. Ett exempel Ă€r Sjöfartsverkets LotsomrĂ„de SödertĂ€lje[54][55] och ett annat Ă€r Kustbevakningens enhet för övervakning av MĂ€laren. En insatsgrupp för sjösĂ€kerhet som arbetar med farligt gods, lastsĂ€kring och bemanningskontroller i hamnar med kommersiell trafik finns ocksĂ„ i staden.[56] SödertĂ€lje Ă€r kansliort för en domkrets omfattande tre kommuner. Verksamheten bedrivs i SödertĂ€lje tingshus.[57] I SödertĂ€lje finns Ă€ven kontor för FörsĂ€kringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.[58][59] Även Polismyndigheten bedriver verksamhet inom LokalpolisomrĂ„de SödertĂ€lje, tidigare SödertĂ€lje polismĂ€stardistrikt.[60][61][62]

SödertÀlje stadshus pÄ NyköpingsvÀgen.

Som centralort i SödertÀlje kommun Àr centrala funktioner som kommunfullmÀktige, stadsdirektören och kommunens förvaltningar förlagda till SödertÀlje stadshus.[63][64]

Organiserade marknader och torghandel i SödertÀlje finns belagt sedan 1500-talet dÄ Hertig Karl inrÀttade reguljÀra torgdagar i staden.[65] Sedan stadsbranden 1650 Àr marknadsdagarna förlagda till Stora Torget.[66]

Flera fastigheter vid Olof Palmes plats samt i höjd med Sankta Ragnhilds kyrka uppförda under 1880-talet och tidigare delen av 1900-talet har butikslokaler i gatuplan med bostÀder eller kontor ovanför.[67]

SödertĂ€ljes första varuhus var Tempo i kvarteret Castor pĂ„ Storgatan.[68] Den första byggnationen av ett renodlat varuhus var Domus[69] som invigdes i mars 1961[70]. EPA etablerade sig i det dĂ„ nybyggda Telluskvarteret 1965.[71] År 1985 Ă€ndrades varuhusets namn till ÅhlĂ©ns.[72]

Lunagallerian Ă€r ett komplex med butiker, kulturverksamhet och kontor[73] och öppnade 1978. År 1991 skedde en konvertering av Domushuset till butiksgalleria som fick namnet Telgehuset.[74]

Weda köpcentrum öppnade i lokaler som tidigare anvÀnts av Wedaverken.[75] Morabergs köpcentrum pÄ kanalens östra sida etablerades under tidiga 2000-talet.[76] Vasa handelsplats Àr belÀget vÀster om stadskÀrnan.[77][78]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
SödertÀlje södra blev stadens huvudstation för fjÀrrtÄg 1921.
Sydhamnen inom SödertÀlje hamn med bilar och containrar.

SödertĂ€lje ligger lĂ€ngs huvudvĂ€gen mellan Stockholm och Helsingborg, och fram 1960-talet leddes all passerande trafik pĂ„ Riksettan igenom stadskĂ€rnan. År 1965 öppnades motorvĂ€gen förbi SödertĂ€lje, inklusive E4-bron.[79]

I SödertĂ€lje möts motorvĂ€garna pĂ„ E4 och E20 vid trafikplats Saltskog (avfart nummer 143).[10] Andra större vĂ€gar som gĂ„r igenom SödertĂ€lje Ă€r den gamla strĂ€ckningen av Riksettan, JĂ€rnagatans/NyköpingsvĂ€gens förlĂ€ngning, (till Trosa via VagnhĂ€rad) samt LĂ€nsvĂ€g 225 (till NynĂ€shamn via Ösmo). RiksvĂ€g 57 (till Katrineholm via Flen) börjar strax söder om SödertĂ€lje.[80][81]

SödertĂ€lje Ă€r kuperat och genomkorsas av en kanal, vilket gjort det utmanande att bygga jĂ€rnvĂ€gsförbindelser i omrĂ„det.[82] Detta till trots Ă€r SödertĂ€lje en jĂ€rnvĂ€gsknut.[10] I SödertĂ€lje finns fyra stationer för persontĂ„g; SödertĂ€lje centrum, SödertĂ€lje hamn, SödertĂ€lje syd och ÖstertĂ€lje.[83] De mĂ„nga jĂ€rnvĂ€garna som löper igenom SödertĂ€lje medför att man kan resa till Sveriges tre storstĂ€der Stockholm, Göteborg och Malmö samt de skandinaviska huvudstĂ€derna Oslo och Köpenhamn utan byte.[84][85][86][87][88]

Under Karl XI anlades en mindre kanal till SaltskogsfjĂ€rden som senare förföll. Under Eric Nordewalls ledning grĂ€vdes SödertĂ€lje kanal frĂ„n MĂ€laren till sjön Maren och vidare till Östersjön under Ă„ren 1806–1819. Kanalen fick en nivĂ„skillnad pĂ„ 50 centimeter, och försĂ„gs med en sluss belĂ€gen i MĂ€larehamnen.[89]

Mellan 1917 och 1924 byggdes den moderna kanalstrÀckningen, inklusive ny sluss vid Maren.[90] SödertÀlje sluss Àr 135 meter lÄng, vilket gör den till nordens nÀst största.[89] Den nya kanalen drogs rak och bred, vilket gjorde att flera stadskvarter pÄ dess östra sida revs. Efter ytterligare trafikökning pÄ 1950-talet skedde vidare breddnings- och fördjupningsarbeten mellan 1973 och 1976.[91] FrÄn 2016 sker ytterligare en utökning och breddning av kanalen.[92] PÄ 1580-talet lÀt Karl IX anlÀgga en lastplats vid Igelstaviken. Hertigen tillsÄg att jÀrnvaror frÄn Bergslagen skeppades ut via SödertÀlje. Volymerna blev stora, och i slutet av 1500-talet gick en fjÀrdedel av den svenska jÀrnmalmsexporten frÄn SödertÀljes hamn.[8]

Flera av ortens hamnar ingÄr i företaget SödertÀlje hamn,[93] med Sydhamnen, BrÀnslehamnen, Igelstahamnen och Uthamnen.[94] Fordonsimporten Àr en viktig del av hamnens verksamhet. I snitt hanteras omkring 118 000 fordon per Är.[95] Volkswagen importerar cirka 50 procent av sina bilar via SödertÀlje.[96]

MÀlarehamnen Àr belÀgen pÄ MÀlarsidan av SödertÀlje kanal. Den har anvÀnts frekvent frÄn 1860-talet. Dess anvÀndning ökade i takt med att ÄngbÄtar blev vanligare, och var som mest nyttjad mellan 1880 och 1930. Trots att MÀlarehamnen upphörde att vara en av SödertÀljes officiella hamnar 1984[97] anvÀnds den fortfarande permanent av Kustbevakningens Kuststation SödertÀlje.[98] Den anvÀnds Àven för turisttrafik[99][100] och av S/S Ejdern.[101] En ny kaj för att hantera den trafik som finns i hamnen byggs frÄn 2022.[102]

Stadsbussar infördes pÄ 1920-talet, och har dÀrefter utökats i omfattning med befolkningstillvÀxten.[103] PÄ grund av SödertÀljes geografiska lÀge nÀra en lÀnsgrÀns, kör bÄde SL och Sörmlandstrafiken busstrafik i och till orten.[104]

Utöver ordinarie stadsbussar finns linjer inom nÀrtrafiken, som frÀmst Àr avsedd för Àldre och rörelsehindrade.[105] LÄngdistansbussar frÄn exempelvis Flixbus stannar i SödertÀlje.[106]

Hagabergs folkhögskola startade 1910, och blev folkhögskola 1957. I början av 2000-talet erbjöd skolan bÄde kurser som förbereder för arbete inom kyrkan, samt andra utbildningar. Skolan hade internat.[107][108]

Campus Telge och SödertÀlje Science Park i SnÀckviken.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) öppnade en filial i SödertĂ€lje 1986.[109] År 1998 etablerades Campus Telge som fast campus för högre utbildning för flera högskolor och yrkeshögskola.[110] NĂ€r det startades lĂ„g det i MariekĂ€lla, men flyttade till lokaler som tidigare inrymt Astras huvudkontor 2015.[111] FrĂ„n 2025 flyttades delar av KTH:s verksamhet frĂ„n SödertĂ€lje.[112]

År 2025 fanns det 12 gymnasieskolor i SödertĂ€lje, varav 4 kommunala och 8 friskolor.[113]

SjukvÄrd

[redigera | redigera wikitext]

År 1777 fick SödertĂ€lje sitt första sjukhus i form av ett Serafimerlasarett pĂ„ Orionkullen[114].

SödertÀlje sjukhus Àr ett av regionens sex akutsjukhus. Förutom allmÀnmedicinsk vÄrd utförs Àven förlossning, operation, intensivvÄrd och röntgen. Det nuvarande sjukhuset grundades 1907. Utbyggnader gjordes bland annat 2017 dÄ en ny behandlingsbyggnad togs i bruk, samt hösten 2019 dÄ en vÄrdbyggnad med 120 enkelrum tillkom. Sjukhuset har omkring 1 200 anstÀllda.[115][116][117]

SödertÀljes stadsdelar delas in i nordvÀst, nordöst, sydvÀst och sydöst. Till de nordvÀstra stadsdelarna hör Lina hage, Ronna, Karlhov, Geneta, BÄrsta och Vasa.[41] Till de nordöstra stadsdelarna hör Ragnhildsborg, Ritorp, BrunnsÀng, GrusÄsen, Weda, Oxelgrenshagen, Moraberg, Tubo-Ljung och Listonhill.[42]

Till de sydvĂ€stra stadsdelarna hör Blombacka, VĂ€stergĂ„rd, MariekĂ€lla, Hovsjö, Saltskog, SödertĂ€lje Södra, ScaniaomrĂ„det, GlĂ€ntan, SödertĂ€lje Syd, SödertĂ€lje hamn och Pershagen.[43] Till de sydöstra stadsdelarna hör Rosenlund och Hagaberg, Fornhöjden, Glasberga, ViksĂ€ngen, ÖstertĂ€lje och Igelsta.[118]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i SödertĂ€lje 1960–2020[119]
ÅrFolkmĂ€ngd
1960
  
33 721
1980
  
58 711
2005
  
60 279
2020
  
76 320

Under 1700-talet steg SödertÀlje stads befolkning för första gÄngen till över 1 000 personer.[21][120]

Efter andra vÀrldskriget ökade behovet av arbetskraft i stadens fabriker[121] och en stor befolkningstillvÀxt inleddes[122]. Inledningsvis var flera av de inflyttade tidigare skogs- eller lantbruksarbetare frÄn Norrland, men efter andra vÀrldskrigets slut inleddes Àven rekrytering frÄn andra lÀnder.[121] Under Ären förÀndrades SödertÀlje frÄn badort med homogen befolkning till industristad med hög grad av inflyttade.[44] Merparten av arbetarna rekryterades frÄn de industrialiserade delarna av Grekland, Jugoslavien och Finland.[123]

Under 1970-talet rĂ„dde lĂ„gkonjunktur, och den tidigare starka befolkningstillvĂ€xten avstannade.[124] Efter lĂ„gkonjunkturen stabiliserades invĂ„narantalet omkring 57 000–60 000 invĂ„nare frĂ„n 1970[124], men efter 2005 började befolkningen Ă„ter öka till en nivĂ„ pĂ„ cirka 76 000 personer i tĂ€torten 2020[125][119].

FrÄn 1500-talet finns belÀgg för finlÀndare bosatta omkring SödertÀlje.[126] 1960-talets stora behov av arbetskraft till SödertÀljes industrier[123] medförde att finlÀndare flyttade till omrÄdet, bland annat för arbete pÄ Scania,[121] varav mÄnga bosatte sig i stadsdelen Saltskog.[127]

De första assyrierna kom till Sverige 1967.[128] I mars 1967 kom fem assyriska familjer till SödertĂ€lje.[123] Vid tiden gjorde möjligheterna till arbete pĂ„ Scania staden populĂ€r att bosĂ€tta sig bland inflyttande grupper[128], och fler assyrier anslöt efter att en syrisk-ortodox församling bildats. Vid slutet av 1976 bodde cirka 6 000 personer frĂ„n gruppen i SödertĂ€lje. Efter 1977 avstannade inflyttningen av assyrier, och har dĂ€refter frĂ€mst skett som anhöriginvandring. I samband med Irakkriget flyttade ytterligare en grupp kristna östassyrier till orten under perioden 2003–2007.[123][129]

Även om de flesta assyrier/syrianer i Sverige inte bor i SödertĂ€lje, har flera av dess föreningar och religiösa institutioner sĂ€te i staden.[130]

De Àldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka Àr frÄn 1100-talet.

PÄ 1100-talet byggdes de Àldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka pÄ Stora Torget.[131] I SödertÀlje finns sammanlagt fem kyrkobyggnader och fyra kapell tillhörande Svenska kyrkan.[132] Utanför Svenska kyrkan finns bland annat Sankt Ansgars katolska församling med Sankt Ansgars kyrka som församlingskyrka.[133] SödertÀlje finns Àven mÄnga kristet ortodoxa och den Syrisk-ortodoxa kyrkan har tvÄ biskopar i staden[134], samt driver Sankt Efraims domkyrka[135] och Sankt Jacob av Nsibins katedral.[136] Den sverigefinska gruppen har bland annat verksamhet pÄ finska inom Svenska kyrkan[137], men ocksÄ egna finsksprÄkiga trossamfund med tillhörnade kyrkobyggnader.[138] Flera frireligiösa kristna samfund har församlingar och kyrkobyggnader i SödertÀlje.[139]

Sociala förhÄllanden

[redigera | redigera wikitext]

Av SödertĂ€lje tĂ€torts 76 320 invĂ„nare vid slutet av 2020 var 37 339 kvinnor och 38 981 mĂ€n.[140] År 2020 bodde det 53 249 personer i flerfamiljshus, jĂ€mfört med 22 212 som var bosatta i smĂ„hus. En mindre grupp bodde i övriga boendeformer.[141]

Stadsdelen Ronna (inklusive nÀrbelÀgna Geneta och Lina) och Hovsjö definierades 2023 som sÀrskilt utsatta omrÄden, och Fornhöjden som riskomrÄde. DÀrtill definierades Saltskog som utsatt omrÄde.[142] Samtliga Àr omrÄden dÀr avstÄndet till SödertÀljes stadskÀrna Àr lÄngt, och med hög grad av befolkning med utlÀndsk bakgrund.[143]

LÀnstidningen SödertÀlje, populÀrt förkortat LT, grundades 1861 som SödertÀlje Tidning.[144] Den Àgdes lÀnge av Centertidningar, men ingÄr nu i Mittmedia.[145]

SödertÀljeposten grundades 1993 och var en gratistidning som gavs ut i till hushÄll i SödertÀlje med omnejd. Den distribuerades varje vecka fram till 2016 och dÀrefter mÄnadsvis.[145][146][147] Tidningen upphörde 2022.[148]

Radio och Television

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Radio har en redaktion pÄ JÀrnagatan med lokala reportrar.[149] 2019-2024 fanns den lokala radiostationen P4 SödertÀlje med lokala nyheter och reportage, samt lokal morgonshow.[149][150]

Utöver lokala sÀndare för de kommersiella kanalerna i Stockholm hade SödertÀlje frÄn början av 1990-talet fram till 2018 tvÄ koncessioner för privat lokalradio.[151] PÄ ett av dessa sÀnde flera lokala format under Ären, bland annat Favorit och Love 103,9.[152] RadiosÀndare finns bÄde i Ragnhildsborg (öster om SödertÀlje kanal) och i Blombacka (vÀstra sidan av staden).[153]

Lokala tv-sÀndningar startade 2015 i samband med att Sveriges Television etablerade redaktionen Lokala Nyheter SödertÀlje.[154] Stadens TV-sÀndare finns i Ragnhildsborg.[155]

Scen och teater

[redigera | redigera wikitext]
Sagateatern pÄ Strandgatan 1941.

Oktoberteatern öppnade 1929 under namnet Castor.[156] Efter att biografverksamheten lades ner 1984 konverterades lokalen till teater.[157] År 2005 blev Oktoberteatern en institutionsteater och 2013 lĂ€nsteater[158].

SödertÀlje stadsscen visar framtrÀdanden som teater, operor, musikaler, shower och biofilmer.[159] I samband med uppförandet av det nya stadshuset gjordes en renovering av lokalerna 2008, och anlÀggningen blev SödertÀlje stadsscen.[160]

Sagateatern invigdes 1916[157], och konverterades frÄn biograf till teater 1983[161]. PÄ TorekÀllberget anordnas utomhusteater, varietéer och konserter.[162][163] Sveriges enda professionella finsksprÄkiga teatergrupp Teatteri KipinÀ har sin hemmascen i SödertÀlje.[164]

SödertÀlje konsthall öppnade 1968. Tidigare hade konstutstÀllningar bland annat hÄllits pÄ stadens hotell och pensionat samt i Socitetshuset pÄ Södertelge BadinrÀttning. 1978 flyttade konsthallen till lokaler i Luna kulturhus.[165]

Saltskog gÄrds herrgÄrd uppfördes för industrimannen Carl Fredrik Liljevalch 1882-1883.[166] Sedan 1985 fungerar den som konst- och kulturcentrum, dÀr flera konstnÀrer Àven har arbetsrum i gÄrdens byggnader.[167]

SödertÀlje konstförening bildades 1945.[165]

Huvudbyggnaden pÄ Tom Tits Experiment.

TorekÀllberget Àr ett friluftsmuseum, öppnat 1929.[168] OmrÄdet Àr idag uppdelat i omrÄdena staden och landet. OmrÄdet Àr ocksÄ hem för SödertÀlje stadsmuseum med utstÀllningar om stadens historia. Stadsmuseet Àr inrymt i Patonska gÄrden frÄn 1790-talet.[169]

Vetenskapsmuseet Tom Tits Experiment hade sin början i en utstÀllning pÄ vetenskapstema i konsthallen 1985. Efter att utstÀllningen flyttats till egna lokaler i tidigare industribyggnader pÄ Storgatan blev den ett permanent eget museum och vetenskapscenter.[170]

Andra museer i SödertÀlje Àr Marcus Wallenberg-hallen[171], Biologiska museet[172] och Wendela Hebbes hus.[173] I SödertÀlje finns Àven k-mÀrkta museifartyget S/S Ejdern.[174]

Informationsdisk pÄ Stadsbiblioteket 2020.

SödertĂ€lje stadsbibliotek öppnade 1934 och togs över i kommunal regi 1945. År 1978 flyttade man till sina nuvarande lokaler i Luna kulturhus.[175] Det finns mindre filialbibliotek i stadsdelar, samt bokbussverksamhet.[176]

Johan Hambraeos karta över SödertÀlje frÄn 1700-1704 visar stadens rutnÀtsmönster efter stadsbranden 1650.

Det medeltida gatunÀtet var oreglerat[177], men en karta frÄn 1648 visar att Storgatan har nÀstan samma dragning som idag och Àven flera andra nutida gator kan utlÀsas[178]. StadsbrÀnder 1630 och 1650 förstörde stora delar av stadens bebyggelse.[13] SÄvÀl RysshÀrjningarna 1719 som en stadsbrand 1881 har dÀrefter förstört delar av den Àldre bebyggelsen.[13][11]

Det Àldsta bevarade bostadshuset Àr frÄn 1700-talet och finns i kvarteret Silen pÄ MÀlargatan invid Sankta Ragnhilds kyrka.[177] Den Àldre bebyggelsen i stadskÀrnan prÀglas av tiden som badort och industrialiseringen.[179]

AnlÀggandet av centralstationen gjorde att stadskÀrnan försköts vidare söderut frÄn Stora Torget.[180] Som exempel frÄn denna tid kan nÀmnas Saltsjötorget som kantas av byggnader i klassicistisk stil uppförda under 1900-talets början.[181]

Under 1920-talet uppfördes flera större byggnader och kvarter i klassicism, bland annat lÀngs JÀrnagatan.[32] FrÄn slutet av 1930-talet byggdes flera fastigheter i funktionalistisk stil.[34]

Nya befolkningsprognoser gjorde att den trÀhusbebyggelse dominerade stadskÀrnan bedömdes som otidsenliga, och den sÄ kallade Citysaneringen genomfördes frÄn 1950-talet.[182] 1960-talet sÄg stark inflyttning och flera nya omrÄden uppfördes.[183]

SödertÀlje BBK dam spelar mot Mark 2021.
Scaniarinken Àr en arena för ishockey och evenemang.

I SödertĂ€lje började sportutövande bli allt mer organiserat i och med industrialiseringen pĂ„ slutet av 1800-talet, och omkring Ă„rhundradeskiftet 1900 bildades idrottsföreningar som dĂ€refter vĂ€xt och blivit större.[184] Ishockeyn i SödertĂ€lje har helt dominerats av SödertĂ€lje Sportklubb (SSK), som startade 1902.[144] Klubben har haft framgĂ„ngar inom ishockey dĂ€r man blivit svenska mĂ€stare vid sju tillfĂ€llen 1925–1985.[185]

Basketklubben SödertĂ€lje BBK har representationslag pĂ„ sĂ„vĂ€l dam- som herrsidan. SödertĂ€lje BBK dam har fram till 2024 vunnit SM vid 13 tillfĂ€llen.[186] Herrlaget SödertĂ€lje Kings har vunnit SM-guld vid 12 tillfĂ€llen 1978–2019.[187][188]

Inom fotboll hade SSK ett lag i division 2 under 1950- och 1960-talen. År 2005 kvalificerade sig Assyriska FF för spel i högsta serien[185], och dĂ€refter Syrianska FC under tre sĂ€songer 2011–2013[189].

Tennisspelaren Björn Borg Àr uppvuxen i SödertÀlje. Efter hans framgÄngar med bland annat fem raka Wimbledonsegrar, vinster i Franska öppna och Davis Cup ökade tennisintresset i staden frÄn 1970-talet.[190]

Scaniarinken Àr en inomhusarena och ishall invigd 1970.[191] TÀljehallen Àr en inomhusarena för basketboll, inomhusidrott och evenamang invigd 1984.[192] Andra sportanlÀggningar och arenor i SödertÀlje Àr SödertÀlje fotbollsarena[193] och Sydpoolen.[194]

  1. 1 2 3 4 Gelotte, Göran (2011), sid. 12.
  2. 1 2 Statistiska tÀtorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstÀthet per tÀtort, SCB, 28 november 2024, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 3 4 Statistiska tÀtorter 2023, befolkning och landareal per tÀtort och kommun, SCB, 28 november 2024, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ Befolkning i tĂ€torter 1960-2010, SCB, lĂ€s online, lĂ€st: 18 september 2013.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Kodnyckel för SCB:s statistiska tĂ€torter och smĂ„orter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ ”SödertĂ€lje kanal – Södra kanalbroarna”, Sjöfartsverket, lĂ€st 21 augusti 2026.
  7. 1 2 Gelotte, Göran (1999), sid. 12–13.
  8. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Gelotte, Göran (2011).
  9. ↑ ”Holmfastristningen”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/stockholms-lan/holmfastristningen.
  10. 1 2 3 4 ”SödertĂ€lje”. www.ne.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210128103329/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6dert%C3%A4lje-%28t%C3%A4tort-s%C3%B6dert%C3%A4lje-kommun%29. LĂ€st 28 december 2022.
  11. 1 2 Gelotte, Göran (1999), sid. 170–171.
  12. ↑ Gelotte, Göran (1999), sid. 171–173.
  13. 1 2 3 Nilsson, Tomas (1999). ”TĂ€lje blir stad”. Solsidan - SödertĂ€ljes vĂ€stra sida: utflykter i tid och rum i GrusĂ„sen, BrunnsĂ€ng, Viksberg och Högantorp. SödertĂ€lje: Tomas Nilsson. sid. 10. Libris 7454197. ISBN 9163086581
  14. 1 2 ”Telge hus”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%83%C2%A5ng/t%C3%83%C2%A4lje-hus. LĂ€st 15 juli 2022.
  15. ↑ ”Telge hus”. Stockholms lĂ€ns museum. https://stockholmslansmuseum.se/besoksmal/telge-hus.
  16. ↑ Gelotte, Göran (1999), sid. 173.
  17. ↑ ”189-190 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - TidsbestĂ€mning)”. Project Runeberg. 2019-12-21. https://runeberg.org/nfch/0113.html.
  18. ↑ Sundberg, Karin; Marcus Hjulhammar (2013-06-14). Arkeologisk förstudie inför planerad utbyggnad av SödertĂ€lje kanal. Statens maritima museer (5.3.1-2013-66). Arkeologienheten - Sjöhistoriska museet. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200705190037/https://www.sjofartsverket.se/pages/50442/10-Arkeologisk.pdf. LĂ€st 3 juli 2020 Arkiverad 5 juli 2020 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  19. ↑ ”Sankt Olofs stad”. SödertĂ€lje stads historia D.1. Stockholm. 1968. Libris 422352
  20. ↑ ”LĂ„ng Ragnhild”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%83%C2%A5ng/ragnhild. LĂ€st 4 juli 2020.
  21. 1 2 Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 16–18.
  22. 1 2 Gelotte, Göran (1999), sid. 175.
  23. ↑ Gelotte, Göran (1974), sid. 9–11.
  24. ↑ Gelotte, Göran (1974), sid. 13–45.
  25. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 21.
  26. 1 2 Gelotte, Göran (1999), sid. 220.
  27. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 70.
  28. ↑ Hendersson, Maria (2010). ”Ny i stan, SödertĂ€ljekringlan”. Tidningshuset Storstadspress. https://www.yumpu.com/sv/document/read/20020603/en-tidning-for-alla-nya-sodertaljebor-sodertalje-kommun.
  29. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 27–29.
  30. ↑ ”1900-talets SödertĂ€lje kanal”. DigitaltMuseum. 2019-09-09. https://digitaltmuseum.se/021188399893/1900-talets-sodertalje-kanal.
  31. ↑ ”Driftplatser som ingĂ„r i Bandel 338”. Historiskt om Svenska JĂ€rnvĂ€gar, History of Swedish railways. 12 juni 1994. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd338.htm. LĂ€st 8 juli 2020.
  32. 1 2 Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 30–34.
  33. ↑ Gelotte, Göran (1974), sid. 42–44.
  34. 1 2 Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 34–37.
  35. 1 2 Gelotte, Göran (2004), sid. 220–222.
  36. ↑ Arkeologikonsult. AlmnĂ€s - Fördjupad kulturmiljöanalys. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230105122108/https://docplayer.se/127795816-Almnas-fordjupad-kulturmiljoanalys-infor-dp-arbete.html. LĂ€st 6 januari 2023
  37. ↑ ”AlmnĂ€s”. PEAB AlmnĂ€s. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-04. https://web.archive.org/web/20200704153634/http://stockholmsydalmnas.se.preview.binero.se/Stockholm-Syd-Almnaes/. LĂ€st 4 juli 2020. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200704153634/http://stockholmsydalmnas.se.preview.binero.se/Stockholm-Syd-Almnaes/. LĂ€st 4 juli 2020.
  38. ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
  39. ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. LĂ€st 17 december 2013.
  40. ↑ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. LĂ€st 26 januari 2025.
  41. 1 2 ”De nordvĂ€stra stadsdelarna”. SödertĂ€lje kommun. https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/oversiktsplan/lokala-utvecklingsmojligheter/sodertalje-stad/de-nordvastra-stadsdelarna/. LĂ€st 16 juni 2025.[död lĂ€nk]
  42. 1 2 ”De nordöstra stadsdelarna”. SödertĂ€lje kommun. https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/oversiktsplan/lokala-utvecklingsmojligheter/sodertalje-stad/de-nordostra-stadsdelarna/. LĂ€st 16 juni 2025.[död lĂ€nk]
  43. 1 2 ”De sydvĂ€stra stadsdelarna”. SödertĂ€lje kommun. https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/oversiktsplan/lokala-utvecklingsmojligheter/sodertalje-stad/de-sydvastra-stadsdelarna/. LĂ€st 16 juni 2025.[död lĂ€nk]
  44. 1 2 Gelotte, Hanna; Dahlström RittsĂ©l Eva, Ulfstrand Anna (2006), sid. 23–27.
  45. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 94–95.
  46. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 116–117.
  47. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 120–121.
  48. ↑ ”1891: Vabis is established”. Scania Group. 2020-03-02. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1891-vabis-is-established.html.
  49. ↑ ”1911: Scania-Vabis is created”. Scania Group. 2020-03-03. https://www.scania.com/group/en/home/about-scania/heritage/corporate-milestones/1911-scania-vabis-is-created.html.
  50. ↑ Johnson, Anders (2020-09-09). ”LĂ€kemedelsföretaget AstraZeneca”. FöretagskĂ€llan. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/astrazeneca/.
  51. ↑ ”Verksamheten i Sverige”. AstraZeneca. https://www.astrazeneca.se/om-oss/verksamheten-i-sverige.html.
  52. ↑ ”VĂ€lkommen till Scania SödertĂ€lje”. Scania SödertĂ€lje. 2022-02-23. https://www.scania.com/sodertalje/sv/home.html.
  53. ↑ ”Korta Fakta”. www.astrazeneca.se. https://www.astrazeneca.se/om-oss/korta-fakta.html. LĂ€st 15 juni 2025.
  54. ↑ ”LotsomrĂ„de SödertĂ€lje”. Sjofartsverket. 2020-06-25. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-06-28. https://web.archive.org/web/20200628101145/http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/. LĂ€st 4 juli 2020.
  55. ↑ ”SödertĂ€lje kanal & sluss”. Sjofartsverket. 2018-08-24. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-13. https://web.archive.org/web/20200713013440/http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Sodertalje-kanal/. LĂ€st 4 juli 2020.
  56. ↑ ”Kuststation Ks SödertĂ€lje”. Kustbevakningen. 2015-11-10. https://www.kustbevakningen.se/om-oss/ny-organisation/operativa-avdelningen/kuststationer/ks-sodertalje/.
  57. ↑ ”VĂ„r verksamhet”. SödertĂ€lje tingsrĂ€tt. 2019-03-04. https://www.domstol.se/sodertalje-tingsratt/om-tingsratten/organisation/var-verksamhet/.
  58. ↑ Nyheter, SVT (2019-12-02). ”Servicekontor i Lunagallerian tvingas flytta – har sagts upp av fastighetsĂ€garen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/servicekontor-i-lunagallerian-tvingas-flytta-har-sagts-upp-av-fastighetsagaren.
  59. ↑ Granlind, Leif (2021-12-08). ”HĂ€r öppnar statens servicecenter i SödertĂ€lje pĂ„ mĂ„ndag”. LT. https://www.lt.se/2021-12-08/har-oppnar-statens-servicecenter-i-sodertalje-pa-mandag.
  60. ↑ ”SödertĂ€lje polisdistrikt”. Stadsarkivet. 2020-07-01. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-05. https://web.archive.org/web/20200705202201/https://stadsarkivet.stockholm/berattelser-ur-arkiven/arkivartiklar/s/sodertalje-polisdistrikt/. LĂ€st 4 juli 2020. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200705202201/https://stadsarkivet.stockholm/berattelser-ur-arkiven/arkivartiklar/s/sodertalje-polisdistrikt/. LĂ€st 4 juli 2020.
  61. ↑ ”SödertĂ€lje”. polisen.se. 2016-12-02. https://polisen.se/link/facd9c06531c4447940cd859410e8720.
  62. ↑ ”Efter 100 Ă„r lĂ€ggs polisens fack ned”. LT SödertĂ€lje. 2015-01-19. https://www.lt.se/artikel/efter-100-ar-laggs-polisens-fack-ned.
  63. ↑ ”Om kommunen”. SödertĂ€lje kommun. 2019-10-01. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-04. https://web.archive.org/web/20200704153626/https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/kontor/. LĂ€st 4 juli 2020.
  64. ↑ ”SödertĂ€lje stadshus ‱ BSK Arkitekter”. BSK Arkitekter. 2020-01-30. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-09-26. https://web.archive.org/web/20200926223053/https://www.bsk.se/projekt/sodertalje-stadshus/. LĂ€st 4 juli 2020.
  65. ↑ ”HĂ€r bedrivs torghandel sedan 1500-talet: ”Man hade invĂ€ndningar mot handeln med köttvaror””. LT. 2019-08-22. https://www.lt.se/2019-08-22/har-bedrivs-torghandel-sedan-1500-talet-man-hade-invandningar-mot-handeln-med-kottvaror.
  66. ↑ ”Torghandel pĂ„ lördagar i SödertĂ€lje – en tradition sedan 1500-talet”. LT. 2019-10-23. https://www.lt.se/2019-10-23/torghandel-pa-lordagar-i-sodertalje--en-tradition-sedan-1500-talet.
  67. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 109, 160–161.
  68. ↑ Gelotte, Göran (1989) ÅhlĂ©ns: SödertĂ€ljes Ă€ldsta varuhus 1939-1989 : 50 Ă„r, sid. 13–16.
  69. ↑ ”Domushuset hade tvĂ„ restauranger”. LT. 2015-02-12. https://www.lt.se/2015-02-12/domushuset-hade-tva-restauranger.
  70. ↑ ”Holmberg visste hur man byggde högre Ă€n tillĂ„tet”. LT. 2014-02-06. https://www.lt.se/2014-02-06/holmberg-visste-hur-man-byggde-hogre-an-tillatet.
  71. ↑ Gelotte, Göran (1989) ÅhlĂ©ns: SödertĂ€ljes Ă€ldsta varuhus 1939-1989 : 50 Ă„r, sid. 39–44.
  72. ↑ Gelotte, Göran (1989) ÅhlĂ©ns: SödertĂ€ljes Ă€ldsta varuhus 1939-1989 : 50 Ă„r, sid. 51–52.
  73. ↑ AndĂ©n, Simon (2020). Lunakvarteret - Stadsomvandling i citysaneringens spĂ„r. Lund: Lunds universitet. LĂ€st 7 april 2022
  74. ↑ ”Telgehuset – Kontakt / Historik”. Telgehuset. Arkiverad frĂ„n originalet den 2019-09-07. https://web.archive.org/web/20190907195343/https://www.telgehuset.se/kontakt/. LĂ€st 17 oktober 2023.
  75. ↑ ”GĂ„rden fick ge vika för handelsplats”. LT. 2014-08-11. https://www.lt.se/2014-08-11/garden-fick-ge-vika-for-handelsplats.
  76. ↑ Önnebro, Karolina (2021-09-05). ”SĂ„ kan Morabergs handelsplats se ut i framtiden – med ny lösning för trafiken”. LT. https://www.lt.se/2021-09-05/sa-kan-morabergs-handelsplats-se-ut-i-framtiden--med-ny-losning-for-trafiken.
  77. ↑ ”Home”. Vasa Handel. 2020-06-01. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-04. https://web.archive.org/web/20200704153627/https://vasahandel.se/. LĂ€st 4 juli 2020.
  78. ↑ ”Nya köpcentrumet sĂ€ljs innan det byggts – avtal med fyra butiker klara”. lt.se. 2018-01-24. https://www.lt.se/artikel/nya-kopcentrumet-saljs-innan-det-byggts-avtal-med-fyra-butiker-klara.
  79. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 59–65.
  80. ↑ Swedish Transport Administration (pĂ„ Swedish). Nationell vĂ€gdatabas (NVDB). Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-08-07. https://web.archive.org/web/20200807030547/https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket. LĂ€st 4 november 2017.
  81. ↑ ”Transportstyrelsens föreskrifter om vĂ€gvisningsplan för riksvĂ€gar och lĂ€nsvĂ€gar i nummergruppen 100–499” (pĂ„ Swedish). Transportstyrelsens författningssamling. Swedish Transport Agency. 2012. 7–12. https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202012_73.pdf.
  82. ↑ Föreningen Svenska JĂ€rnvĂ€gsfrĂ€mjandet, SödertĂ€lje och jĂ€rnvĂ€gen, Klart spĂ„r, ISSN 0280-9451, nr 1/2003
  83. ↑ ”Banguide JĂ€rna-SödertĂ€lje-Stockholm”. Jarnvag.net. JĂ€rnvĂ€g.net. https://www.jarnvag.net/banguide/jarna-stockholm.
  84. ↑ ”SödertĂ€lje syd”. Jernhusen. 2021-11-30. https://www.jernhusen.se/hitta-din-station/sodertalje-syd/.
  85. ↑ SJ (2021). ”SJ Tidtabell 80 Stockholm - Malmö - KĂžbenhavn” (PDF). Samtrafiken i Sverige AB. https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/tag80_843.pdf. LĂ€st 20 mars 2021.
  86. ↑ SJ (2021). ”SJ Tidtabell 60 Stockholm - Göteborg” (PDF). Samtrafiken i Sverige AB. https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/tab60_6077.pdf. LĂ€st 20 mars 2021.
  87. ↑ ”MTRX Tidtabell Stockholm-SödertĂ€lje-Skövde-Göteborg”. https://mtrx.travel. MTRX. sid. 1-2. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024100039/https://mtrx.travel/static/timetable_2020-09-28_2020-12-13_sv.pdf. LĂ€st 20 mars 2021.
  88. ↑ SJ (2021). ”SJ Tidtabell 70 Stockholm - Oslo” (PDF). Samtrafiken i Sverige AB. https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/tag70_7220.pdf. LĂ€st 20 mars 2021.
  89. 1 2 ”SödertĂ€lje kanal”. Nordens alla kanaler. http://kanaler.arnholm.nu/soders.shtml.
  90. ↑ ”1900-talets SödertĂ€lje kanal”. DigitaltMuseum. 2019-09-09. https://digitaltmuseum.se/021188399893/1900-talets-sodertalje-kanal.
  91. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 75–81.
  92. ↑ Wiik, Christer (22 november 2016). ”MĂ€larprojektet igĂ„ng!”. Infrastrukturnyheter. https://www.infrastrukturnyheter.se/20190803/17715/malarprojektet-igang. LĂ€st 12 maj 2017.
  93. ↑ ”Om oss”. SödertĂ€lje Hamn. https://www.soeport.se/om-oss/det-har-ar-vi/.
  94. ↑ ”Generell info”. SödertĂ€lje Hamn. https://www.soeport.se/anlopsinfo/generell-info/.
  95. ↑ SödertĂ€lje hamn (2020-03-24) [2020] (PDF). Årsredovisning for SödertĂ€lje Hamn AB RĂ€kenskapsĂ„ret 2019-01-01 – 2019-12-31. SödertĂ€lje: SödertĂ€lje hamn. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220630095620/https://www.telge.se/globalassets/om-telge/dokument/arsredovisningar/sh/sodertalje-hamn-ab-arsredovisning-2019.pdf. LĂ€st 13 mars 2021
  96. ↑ ”Bilimporten ökar”. SödertĂ€lje Hamn. 2019-10-15. https://www.soeport.se/aktuellt/bilimporten-okar/.
  97. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 78–81.
  98. ↑ ”Ks SödertĂ€lje”. Kustbevakningen. 2015-11-10. https://www.kustbevakningen.se/om-oss/ny-organisation/operativa-avdelningen/kuststationer/ks-sodertalje/.
  99. ↑ ”BĂ„t till Birka Vikingastaden i MĂ€laren”. Stromma.com. https://www.stromma.com/sv-se/stockholm/utflykter/dagsutflykter/birka-vikingastaden/.
  100. ↑ ”Res med bĂ„t till Birka – bryggor, tidtabell & bĂ„ttrafik”. Birka Vikingastaden. 2021-03-23. https://www.birkavikingastaden.se/resa-hit/.
  101. ↑ ”Turlista – S/S Ejdern”. S/S Ejdern – HĂ„ll Ă„ngan uppe. https://wp.ejdern.org/turlista/.
  102. ↑ ”SlukhĂ„l upptĂ€ckt pĂ„ kajen utmed VĂ€stra MĂ€larehamnen”. SödertĂ€lje kommun. 2021-06-10. Arkiverad frĂ„n originalet den 2022-03-02. https://web.archive.org/web/20220302134548/https://www.sodertalje.se/stad-och-trafik/aktuellt/slukhal-upptackt-pa-kajen-utmed-vastra-malarehamnen/. LĂ€st 27 mars 2022.
  103. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 83.
  104. ↑ ”Resa Över LĂ€nsgrĂ€nsen, SödertĂ€lje VĂ„rdinge”. Resa Över LĂ€nsgrĂ€nsen, SödertĂ€lje VĂ„rdinge. Sörmlandstrafiken. 2020-06-06. Arkiverad frĂ„n originalet den 2021-03-05. https://web.archive.org/web/20210305223335/https://sormlandstrafiken.se/sv/res-med-oss/var-trafik/resa-over-lansgransen/. LĂ€st 4 juli 2020. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210305223335/https://sormlandstrafiken.se/sv/res-med-oss/var-trafik/resa-over-lansgransen/. LĂ€st 4 juli 2020.
  105. ↑ ”SL NĂ€rtrafiken”. sl.se. SL. 2020-06-06. https://sl.se/nartrafiken.
  106. ↑ ”Flixbus SödertĂ€lje”. https://www.flixbus.se/buss/soedertaelje. LĂ€st 9 januari 2022.
  107. ↑ Hagaberg 100 Ă„r: frĂ„n bibelinstitut till folkhögskola 1910-2010. SödertĂ€lje: Hagabergs folkhögskola. 2010. Libris 12031311. ISBN 9789163368639
  108. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 294.
  109. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 291–292.
  110. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 292–294.
  111. ↑ ”HĂ€r Ă€r nya Campus Telge”. HĂ€r Ă€r nya Campus Telge. LT SödertĂ€lje. 2015-01-22. https://www.lt.se/artikel/har-ar-nya-campus-telge.
  112. ↑ ”KTH SödertĂ€lje”. KTH. 2024-09-09. https://www.kth.se/om/kontakt/campus/kth-sodertalje-1.640336.
  113. ↑ ”Gymnasieskolor i SödertĂ€lje”. SödertĂ€lje kommun. https://www.sodertaljesgymnasier.se/gymnasieskolor/.
  114. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 183.
  115. ↑ ”Arbeta och studera”. SödertĂ€lje sjukhus. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-06-22. https://web.archive.org/web/20200622075513/https://www.sodertaljesjukhus.se/arbeta-studera/. LĂ€st 4 juli 2020.
  116. ↑ ”Om oss”. SödertĂ€lje sjukhus. https://www.sodertaljesjukhus.se/om-oss/.
  117. ↑ ”TjĂ€nsteutlĂ„tande”. SLL. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-04. https://web.archive.org/web/20200704153626/https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/files/sll/Global/Politik/Politiska-organ/Kulturnamnden/2014/2014-03-13/punkt05-tjansteutlatande.pdf. LĂ€st 4 juli 2020.
  118. ↑ ”De sydöstra stadsdelarna”. SödertĂ€lje kommun. Arkiverad frĂ„n originalet den 15 juni 2025. https://web.archive.org/web/20250615134255/https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/oversiktsplan/lokala-utvecklingsmojligheter/sodertalje-stad/de-sydostra-stadsdelarna/. LĂ€st 16 juni 2025.
  119. 1 2 ”FolkrĂ€kningen den 31 december 1950, totala rĂ€kningen folkmĂ€ngd efter Ă„lder och kön i kommuner, församlingar och tĂ€torter, statistiska centralbyrĂ„n 1954”. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. LĂ€st 1 februari 2014.
  120. ↑ Lindwall, Bo; Andersson Per-Olow (2020). ”I Orionkullens skugga – kring Ekdalsgatan och Viksgatan”. SödertĂ€lje i förvandling: fĂ€rgbilder frĂ„n 1900-talets mitt. SödertĂ€lje: Kulturhistoriska föreningen i SödertĂ€lje. sid. 40-41. Libris 0c8r69dfx9skkjql. ISBN 9789198496437
  121. 1 2 3 Gelotte, Hanna; Dahlström RittsĂ©l Eva, Ulfstrand Anna (2006), sid. 18–23.
  122. ↑ Gelotte, Hanna; Dahlström RittsĂ©l Eva, Ulfstrand Anna (2006), sid. 4.
  123. 1 2 3 4 Gelotte, Göran (2004), sid. 9–14.
  124. 1 2 Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 46–47.
  125. ↑ ”Statistiska centralbyrĂ„n - FolkmĂ€ngd i tĂ€torter 1960-2005”. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. LĂ€st 13 december 2010.
  126. ↑ Beckman, Stellan (2023). ”Sverigefinnar i SödertĂ€lje”. Det sverigefinska SödertĂ€lje. SödertĂ€lje: Kulturhistoriska föreningen i SödertĂ€lje. sid. 23-12. Libris 7qpgjklz5n6jmw7h. ISBN 9789198870008
  127. ↑ Gelotte, Hanna; Dahlström RittsĂ©l Eva, Ulfstrand Anna (2006), sid. 27–34.
  128. 1 2 Lundgren, Svante (2014), sid. 102–104.
  129. ↑ Radio, Sveriges (2012-09-18). ”Konflikt”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/51575.
  130. ↑ Lundgren, Svante (2014), sid. 104–107.
  131. ↑ Bergquist, Eric Harry (1987). Sankta Ragnhilds kyrka i SödertĂ€lje ([Ny utg.]). SödertĂ€lje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. (ÖSKF). Libris 7751047. ISBN 91-85622-19-2
  132. ↑ ”Kyrkor & Kapell”. Svenska kyrkan i SödertĂ€lje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/kyrkor.
  133. ↑ ”Sankt Ansgars församling”. Sankt Ansgars församling. 2019-05-07. https://st-ansgar.se/.
  134. ↑ Svenska kyrkan. ”Ekumenisk delegation besöker Damaskus”. https://mb.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/10/C3/BC/wkr0011.pdf. LĂ€st 25 september 2022.
  135. ↑ ”Ärkebiskopen”. Syrisk ortodoxa kyrkan. https://www.syriskortodoxakyrkan.se/kyrkan/arkebiskopen/.
  136. ↑ ”PĂ„ söndag invigs en syrisk-ortodox katedral i SödertĂ€lje”. Dagen: en tidning pĂ„ kristen grund – nyheter, debatt, kultur. 2009-05-15. https://www.dagen.se/pa-sondag-invigs-en-syrisk-ortodox-katedral-i-sodertalje-1.175164.
  137. ↑ ”Ruotsinsuomalainen srk-tyĂ¶â€ (pĂ„ finska). Svenska kyrkan i SödertĂ€lje. 2020-04-21. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/ruotsinsuomalainen-srk-tyo.
  138. ↑ ”Finska Pingstförsamlingen i SödertĂ€lje”. Finska Pingstförsamlingen i SödertĂ€lje. 2018-12-11. https://www.internationellakyrkan.se/.
  139. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 191–202.
  140. ↑ Statistiska centralbyrĂ„n. ”TĂ€tortskod 0181TC108; SödertĂ€lje” (Tabell). Statistiska tĂ€torter 2020, befolkning per kön och Ă„ldersklasser 2020-12-31. Örebro. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/befolkning-i-tatorter-2020-12-31-fordelat-pa-kon-och-aldersklasser/. LĂ€st 23 april 2022
  141. ↑ Statistiska centralbyrĂ„n. ”TĂ€tortskod 0181TC108; SödertĂ€lje” (Tabell). Antal efter region, typ av bostad och vart 5:e Ă„r. Örebro. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810B/BefTatortBostTyp/table/tableViewLayout1/. LĂ€st 23 april 2022
  142. ↑ Nyheter, SVT (2023-12-01). ”HĂ€r Ă€r polisens nya lista med utsatta omrĂ„den”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-polisens-nya-lista-med-utsatta-omraden--gtr9o5.
  143. ↑ Kira Karim; Maria Samri (12 2013). ”Bakgrund”. Etnisk boendesegregation i SödertĂ€lje. Stockholm: Södertörns högskola. sid. 3-9. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:692398/FULLTEXT01.pdf
  144. 1 2 Gelotte, Göran (2011). SödertĂ€ljes historia. Trosa: Ryter. Arkiverad frĂ„n originalet den 2021-03-07. https://web.archive.org/web/20210307080922/https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf. LĂ€st 4 juli 2020. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 7 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210307080922/https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf. LĂ€st 4 juli 2020.
  145. 1 2 Heppling, Elin. SödertÀljes förÀndrade medieekologi - En studie av SödertÀljes mediestruktur samt LÀnstidningen SödertÀljes innehÄll 1997 och 2017
  146. ↑ SödertĂ€ljeposten (2016). ”Utgivningsplan 2016”. https://www.sodertaljeposten.se/wp-content/uploads/sites/11/2016/03/sputgivningsplan_2016.pdf. LĂ€st 29 juni 2020.
  147. ↑ Nyheter, SVT (2016-09-14). ”SödertĂ€ljeposten blir mĂ„nadstidning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sodertaljeposten-blir-manadstidning.
  148. ↑ Kihlström, LinnĂ©a (2022-12-27). ”Bonnier skrotar SödertĂ€ljeposten: ”Allt svĂ„rare att fĂ„ ekonomin i gratistidningar att gĂ„ runt””. Dagens Media. https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/bonnier-skrotar-sodertaljeposten-allt-svarare-att-fa-ekonomin-i-gratistidningar-att-ga-runt/.
  149. 1 2 Nyheter, SVT (2024-01-31). ”P4 SödertĂ€lje lĂ€ggs ner efter fyra Ă„r”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/p4-sodertalje-lagger-ner-efter-fyra-ar.
  150. ↑ ”Den 8 november startar P4 SödertĂ€lje”. News Powered by Cision. 2019-10-21. https://news.cision.com/se/p4-sveriges-radio/r/den-8-november-startar-p4-sodertalje,c2935827.
  151. ↑ ”Privat lokalradio (1993-2018)”. Thomas Nilsson, Radiologi. https://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/radiohistorik/frekvenser/. LĂ€st 17 juni 2025.
  152. ↑ ”D 01:2 SödertĂ€lje 103,9”. Thomas Nilsson, Radiologi. https://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/radiohistorik/frekvenser/sodertalje-1039/. LĂ€st 17 juni 2025.
  153. ↑ ”Frekvenstabeller Radio”. Teracom. 2020-06-29. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-08-12. https://web.archive.org/web/20200812042806/https://www.teracom.se/privat/kundservice/frekvenstabeller-radio/. LĂ€st 4 juli 2020. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200812042806/https://www.teracom.se/privat/kundservice/frekvenstabeller-radio/. LĂ€st 4 juli 2020.
  154. ↑ Regionala sĂ€ndningar kan kortas ”Journalisten”. Journalisten. 2020-06-17. https://www.journalisten.se/nyheter/regionala-sandningar-kan-kortas Regionala sĂ€ndningar kan kortas.
  155. ↑ ”Frekvenstabeller TV - SödertĂ€lje”. Teracom. 2020-06-29. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-04. https://web.archive.org/web/20200704153627/https://www.teracom.se/privat/tv/?SearchQuery=s%C3%B6dert%C3%A4lje&PositionQuery=. LĂ€st 4 juli 2020.
  156. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 25.
  157. 1 2 Gelotte, Göran (1989) GÄ pÄ bio i SödertÀlje.
  158. ↑ ”Historia”. Oktoberteatern. Arkiverad frĂ„n originalet den 2022-10-05. https://web.archive.org/web/20221005110100/https://www.oktoberteatern.se/om-oss/historia-20605828. LĂ€st 28 december 2022.
  159. ↑ ”SödertĂ€lje stadsscen”. SödertĂ€lje city. 2022-02-17. https://sodertaljecity.se/aktiviteter/sodertalje-stadsscen/.
  160. ↑ ”SödertĂ€lje stadshus”. BSK Arkitekter. 2022-04-26. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-09-26. https://web.archive.org/web/20200926223053/https://www.bsk.se/projekt/sodertalje-stadshus/. LĂ€st 4 juli 2020.
  161. ↑ ”STA:s historia”. SödertĂ€lje Teateramatörer. 2015-08-21. https://sta.nu/om-oss/stas-historia/.
  162. ↑ ”VaritĂ© 2022 pĂ„ TorekĂ€llberget”. SödertĂ€lje kommun. 2022-06-11. Arkiverad frĂ„n originalet den 2022-12-28. https://web.archive.org/web/20221228211035/https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/evenemang/sommar-pa-torekallberget/variete-sommar-2022/. LĂ€st 28 december 2022.
  163. ↑ ”Sommarens gĂ€stspel”. SödertĂ€lje kommun. 2022-07-27. Arkiverad frĂ„n originalet den 2022-12-28. https://web.archive.org/web/20221228211033/https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/evenemang/sommar-pa-torekallberget/sommarens-gastspel/. LĂ€st 28 december 2022.
  164. ↑ ”Hemmascen för Sveriges enda professionella finsksprĂ„kiga teatergrupp – Teatteri KipinĂ€â€. sodertalje.se. SödertĂ€lje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/teatrar--biografer/ostergatan-31/.
  165. 1 2 Gelotte, Göran (2004), sid. 150–152.
  166. ↑ Gelotte, Göran (1999), sid. 228–229.
  167. ↑ Gelotte, Göran (2001). ”Stiftelsen Saltskog gĂ„rd”. Saltskog gĂ„rd: Liljevalchs hem ([2., kompletterade uppl.]). [SödertĂ€lje]: [Göran Gelotte]. sid. 8-10. Libris 8238264
  168. ↑ ”Museets historia”. SödertĂ€lje kommun. 2023-05-10. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/om-torekallberget2/museets-historia/.
  169. ↑ ”Patonska huset- handelsbod 1915, Lillboden och utstĂ€llningar”. SödertĂ€lje kommun. 2022-09-05. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/vara-hus-tradgardar/patonska-huset/.
  170. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 162–163.
  171. ↑ ”Marcus Wallenberg-hallen”. SödertĂ€lje kommun. 2016-12-01. Arkiverad frĂ„n originalet den 2020-07-04. https://web.archive.org/web/20200704171315/https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/marcus-wallenberg-hallen/. LĂ€st 4 juli 2020.
  172. ↑ ”Biologiska museet”. SödertĂ€lje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/biologiska-museet/.
  173. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 160.
  174. ↑ ”Ejdern”. VĂ€lkommen!. 2016-11-10. https://www.sjohistoriska.se/utforska/fartyg-kulturmiljoer/k-markning-av-fartyg/lista-pa-k-markta-fartyg/ejdern.
  175. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 145–149.
  176. ↑ ”Biblioteken i SödertĂ€lje”. SödertĂ€lje kommun. 2021-09-29. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/biblioteken/.
  177. 1 2 Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 18.
  178. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 56.
  179. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 20–24.
  180. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 24–26.
  181. ↑ Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07), sid. 52.
  182. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 35–43.
  183. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 24.
  184. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 165.
  185. 1 2 Gelotte, Göran (2004), sid. 168–169.
  186. ↑ ”SödertĂ€lje Ă€r svenska mĂ€stare 23-24”. www.sbldam.se. 28 april 2024. https://www.sbldam.se/article/v3cascn-5n931d/view. LĂ€st 16 juni 2025.
  187. ↑ ”Om SödertĂ€lje Kings - SBBK”. www.sbbk.se. http://www.sbbk.se/page/om-kings/?m=183. LĂ€st 28 juni 2019.
  188. ↑ ”» SödertĂ€lje Kings Ă€r svenska mĂ€stare”. www.basketsverige.se. 12 maj 2019. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190624114034/http://www.basketsverige.se/2019/05/12/sodertalje-kings-ar-svenska-mastare/. LĂ€st 28 juni 2019.
  189. ↑ ”HISTORIA”. Syrianska FC. 2022-12-08. https://syrianskafc.com/historia/.
  190. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 174–175.
  191. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 166–168.
  192. ↑ Granlind, Leif (2024-01-31). ”40 Ă„r – hĂ€r Ă€r basketmeckat i siffror”. LT. https://www.lt.se/artikel/taljehallen-40-ar-har-ar-basketmeckat-i-siffror/.
  193. ↑ Ejderhov, Thomas (2014-10-16). ”Kommunen gör sensationella arenaköp”. Idrottens AffĂ€rer. https://idrottensaffarer.se/affarer/2014/10/kommunen-gor-sensationella-arenakop.
  194. ↑ Gelotte, Göran (2004), sid. 176–178.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Broberg, Birgitta (1979). SödertĂ€lje. Rapport / RiksantikvarieĂ€mbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 15. Stockholm: RiksantikvarieĂ€mbetet och Statens historiska mus. Libris 7618885. ISBN 91-7192-419-1 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]